Planprocessen - så går den till

Kommunen kan ta fram en ny detaljplan på flera olika sätt, varav standardförfarandet och det utökade förfarandet är de vanligaste. Vilket sätt kommunen väljer beror bland annat på hur omfattande detaljplanen är och hur stort allmänhetens intresse är.

Det är kommunen som bestämmer om ett planarbete ska påbörjas eller inte. Detta brukar kallas kommunalt planmonopol.

Planprocessens huvudsakliga delar

Här kan du läsa hur det går till när kommunen tar fram en detaljplan enligt standardförfarandet.

Planbesked

Om du vill att kommunen ska göra en detaljplan för ett visst område kan du börja med att ansöka om ett planbesked. Ansökan om planbesked kan göras via kommunens e-tjänst.

E-tjänst: Ansök om planbesked

Du ska få planbeskedet senast fyra månader efter din ansökan. I beskedet meddelar kommunen om de kommer att inleda ett detaljplanearbete eller inte. Det beslutet går inte överklaga. Kommunen kan också inleda planarbete utan att det finns ett planbesked.

Kommunen har rätt att ta ut en avgift för planbeskedet och för upprättandet av en detaljplan. Avgiften framgår i aktuella taxor:

Plan och byggtaxa i Berg
Plan och byggtaxa i Härjedalen Länk till annan webbplats.

Framtagande av planförslag

Under arbetet med att ta fram en detaljplan ska det finnas en eller flera kartor över området samt en fastighetsförteckning. I fastighetsförteckningen ska det bland annat finnas information om vilka fastigheter som berörs av planen.

Om det behövs för att underlätta planarbetet kan kommunen börja planarbetet med ett så kallat program. I programmet sätter kommunen upp utgångspunkter och mål för detaljplanen. Om kommunen gör ett program får allmänheten, myndigheter och organisationer möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i ett programsamråd.

I detaljplanen utreder kommunen frågor om till exempel vägar, vatten och avlopp samt hur området bör användas.

Samråd

När kommunen har tagit fram ett planförslag får fastighetsägare, hyresgäster som berörs av förslaget, länsstyrelsen, kommunala myndigheter och andra som har intresse av förslaget möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Detta kallas samråd. Samrådet är till för att samla information i ett tidigt skede av processen. Det är därför också vanligt att kommunen ordnar ett samrådsmöte för att berätta om förslaget. Om du har synpunkter på förslaget till en detaljplan ska du lämna dem i skriftlig form. Kommunen kan om det finns skäl ändra planförslaget med hänsyn till synpunkterna eller förklara varför synpunkterna inte beaktas i en samrådsredogörelse.

Granskning

Efter eventuella ändringar ställs planförslaget ut för granskning. Granskningen är ytterligare ett tillfälle för dig som är berörd av förslaget att lämna dina synpunkter. De som yttrat sig under samrådet, och andra berörda, ska få ett meddelande om att planförslaget ska granskas. Kommunen ska se till att planförslaget finns tillgängligt för granskning i minst två veckor, tiden får dock förkortas om alla är överens om det.

Om du berörs av planförslaget och har synpunkter på planen måste du framföra dina synpunkter skriftligt för att senare ha rätt att överklaga kommunens beslut att anta detaljplanen. Synpunkterna måste ha inkommit senast innan granskningstiden har gått ut.

Kommunen sammanställer de skriftliga synpunkterna från granskningen i ett granskningsutlåtande. Även synpunkterna från samrådet ska inkluderas i granskningsutlåtandet om dessa inte sammanställts tidigare. När granskningsutlåtandet är färdigt ska kommunen så snart som möjligt skicka utlåtandet eller information om var det finns tillgängligt till dem som inte fått sina synpunkter tillgodosedda.

Antagande

När granskningstiden har gått ut antar miljö- och byggnämnden detaljplanen. I särskilda fall kan det krävas att kommunfullmäktige antar detaljplanen.

När detaljplanen är antagen ska kommunen meddela berörda och anslå beslutet på sin anslagstavla.

Överklagande

Om du är missnöjd med detaljplanen kan du överklaga kommunens beslut till mark- och miljödomstolen. Du kan bara överklaga planen om du är berörd och om du har lämnat skriftliga synpunkter under samrådet eller granskningen. Om du till exempel bor i planområdet, äger fastigheter eller har andra rättigheter inom planområdet eller om du är granne till området kan du vara berörd. Du kan också överklaga planen om du anser att processen varit felaktigt genomförd, så kallat formaliafel.

Du kan överklaga beslutet under tre veckor, räknat från när kommunen meddelar på sin anslagstavla att planen är antagen. Du skickar ditt överklagande till kommunen.

Detaljplanen börjar gälla (Laga kraft)

När tiden för överklagande har gått ut och ingen har överklagat vinner detaljplanen laga kraft och börjar gälla.

Om någon har överklagat detaljplanen vinner den laga kraft när mark- och miljödomstolen eller högre instans slutligt har avgjort ärendet och det beslutet inte har överklagats. Resultatet av ett överklagande kan också bli att planen upphävs och inte vinner laga kraft.

Kontakt

Senast uppdaterad: 8 november 2024 11:19
Redaktör för sidan: Maria Busk
Faktaansvarig (syns endast i edit-läge): Saknas