Markanvändning

I kapitlet Markanvändning i förslag till fördjupad översiktsplan för Funäsdalen och Ljusnedal redovisas hur mark och vatten ska användas. Den fördjupade översiktsplanen är vägledande för planering.

Karta som visar markanvändningen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Rubriker i kapitlet

Upphävande

Den nu gällande fördjupade översiktsplanen för Funäsdalen-
Ljusnedal täcker stora arealer där betydande delar kategoriseras som ”övriga områden”. Inom dessa tillåts endast mindre kompletteringar av befintlig bebyggelse, liksom bebyggelse för jord- och skogsbrukets behov utifrån PBL:s generella bestämmelser. Två områden är även beskrivna som ”Natur” där planen anger att ingen bebyggelse bör tillåtas utom för friluftslivets- och skogsbrukets behov.
I den kommunövergripande översiktsplanen har kommunen tagit ställning till att exploatering ska ske i anslutning till orter med samhällsservice för att kunna erbjuda en god kommunal service.

I revideringen av den fördjupade översiktsplanen för Funäsdalen-Ljusnedal saknas skäl att inkludera mark som inte omfattas av tydliga ställningstagande kring dess användning. Den tidigare omfattningen revideras i det nya planförslaget och delar av den befintliga översiktsplanen upphävs enligt tillhörande karta.

Kommunal markpolitik

Funäsdalen är en ort det finns ett starkt intresse för att etablera och utveckla företagsverksamhet, bosätta sig eller ha ett fritidsboende. Kommunen ser en stor efterfrågan på kommunala tomter och på lägenheter för permanent boende. För att kunna erbjuda goda förutsättningar för en hållbar utveckling krävs en god mark- och planeringsberedskap. Det ger kommunen en bättre möjlighet att skapa rätt förutsättningar utifrån de behov och den efterfrågan som finns. Det innebär att se till att det finns tillgång till planlagd mark för till exempel bostäder, verksamheter och kommunal service.

Ställningstaganden

  • Kommunen ska utveckla ett antal av sina egna fastigheter inom Funäsdalen, både för verksamheter och bostäder.
  • Kommunen ska bedriva en långsiktig markpolitik för att säkerställa en positiv hållbar utveckling som därigenom bidrar till förbättrad samhällsservice med rätt förutsättningar som ger ökade möjligheter att leva, verka och bo i Funäsdalen.

Markanvändningskarta

Markanvändningskartan redovisar översiktligt nuvarande och föreslagen mark- och vattenanvändning genom olika färgade fält. Fälten beskrivs nedan. Områdena där kommunen föreslår en större förändring av dagens markanvändning presenteras närmare under nästa avsnitt.

Inför arbetet med den fördjupade översiktsplanen för Funäsdalen inhämtade kommunen exploateringsanspråk från privata markägare. Arbetet har sedan visat att det krävs större sammanhängande områden för en bra planering och utveckling med grund i ändamålsenlig infrastrukturoch effektiv markanvändning. Det kan vara svårt att åstadkomma ifall många mindre områden ska detaljplaneras separat.Vissa exploateringsanspråk har därför inte inkluderats i den fördjupade översiktsplanen.

Andra anspråk har efter utredning utgått av andra anledningar, så som exempelvis konstaterad risk för ras och skred, strandskydd eller brant terräng. Kommunen har även bedömt hur väl samtliga anspråk överensstämmer med de målsättningarna den fördjupade översiktsplanen syftar till att uppnå.

Den fördjupade översiktsplanen föreslår i vissa fall att mark ska användas för ett särskilt ändamål, även om markägaren inte visat intresse för sådan utveckling av sin mark under processen. Detta innebär dock inga förpliktelser eller krav på markägaren. Den användning som är fastställd i detaljplan och/eller genom beviljade bygglov gäller tills den dagen detaljplanen ändras eller uppförs.

Se hela kartförslaget i den digitala kartan. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Utveckling - Bostäder

Visas som gula områden på kartan.

Beskrivning

Områden som i huvudsak ska bestå av olika former av bostäder och tillhörande funktioner, så som mindre tekniska anläggningar och parkeringar. Här inryms även mindre grönområden och skol- och förskoleverksamhet. Gång- och cykelvägar ska anordnas till och inom nya områden.

Ställningstagande

Här ser kommunen en möjlighet att utveckla befintliga och nya bostadsområden. Kommunen förespråkar en blandad bebyggelse med både flerbostadshus och friliggande tomter och tillhörande service. Permanentbostäder bör prioriteras.
Samordning mellan fastigheter krävs oftast för att skapa en ändamålsenlig samhällsplanering samt effektivare markanvändning.

Befintlig bebyggelse

Visas som orangea områden på kartan.

Beskrivning

Områden som i huvudsak består av olika former av bostäder, service och tillhörande funktioner, till exempel mindre tekniska anläggningar och parkeringar.

Ställningstagnade

Kommunen ställer sig generellt positiv till en samhällsutvecklande förtätning.

Grönstruktur och rekreation

Visas som gröna områden på kartan.

Beskrivning

Områden med särskilt viktiga grönområden och tätortsnära rekreationsområden.

Ställningstagande

Kommunen vill se en utveckling av rekreationsområden genom spår, leder och anläggningar för sport och friluftsliv på Röstberget, Funäsdalsberget och Funäsdalssjön. Utveckling av småbåtshamn, badplats samt mindre serviceanläggningar så som kafé och restaurang kan utvecklas på Risnäset.

Vård

Visas som röda områden på kartan.

Beskrivning

Områden för vårdverksamhet, boende och service.

Ställningstagande

Möjligt med framtida kombination av vård med bostäder, kontor och service.

Centrum

Visas som bruna områden på kartan.

Beskrivning

Områden med olika servicefunktioner som ligger centralt eller på andra sätt ska vara lätta att nå. Centrumområde innehåller en blandning av handel, kontor, service, bostäder och annan jämförlig verksamhet. Trafik- och parkeringsytor samt mindre grönstruktur ingår.

Ställningstagande

Kommunen ställer sig generellt positiv till en samhällsutvecklande förtätning. Kommunen ser positivt på en ändrad markanvändning som kan bidra till att underlätta trafiksituationer inom de centrala delarna av Funäsdalen.

Verksamheter

Visas som lila områden på kartan.

Beskrivning

Företagsområde för större verksamheter, handel, sportarenor och drivmedel som inte är centrumberoende. Med tillhörande funktioner så som gång- och cykelväg, parkeringar och tekniska anläggningar.

Ställningstagande

Möjlighet med framtida företagsområden för icke centrumberoende verksamheter, vilket kan frigöra lokaler centralt. Lämplighet får prövas utifrån vilken påverkan det kan ge för bykärnans centrumverksamhet samt utifrån risk för omgivningspåverkan.

Besöksanläggning, tillfällig vistelse och boende

Visas som turkosa områden på kartan.

Beskrivning

Område för besöksverksamhet, fritidshus, alla typer av tillfällig övernattning samt konferensanläggningar. Här ingår kulturella och religiösa verksamheter, idrotts- och sportanläggningar med tillhörande byggnader och övriga besöksanläggningar.

Ställningstagade

Område för utveckling av besöksnäringen. Viktiga frågor att utreda blir flöden, angöringar, bebyggelsens omfattning och vilken påverkan en utbyggnad får för Funäsdalens samhälle. Detaljplanering ska föregås av ett planprogram som inkluderar hela området.

Övrigt

Visas som grå områden på kartan.

Beskrivning

Pågående markanvändning föreslås fortsätta. Förändrad markanvändning får prövas i varje enskilt fall.

Utvecklingsområden bostäder

1 Norra sluttningen av Röstberget

Områdets förutsättningar

Området är i dag skogsmark som även nyttjas som rekreationsområde. Naturvärden har inte inventerats, men då stora delar av marken består av tidigare avverkad skog är det troligt att naturvärdena till stor del är låga. Vid exploatering bör en naturvärdesinventering genomföras, framför allt inom delar som inte består av tidigare avverkad skog eller ungskog.

Området berörs av vattenskyddsområde. Inför en utveckling av Röstbergets norrsluttning behöver därför påverkan på grundvattenförhållanden utredas. Utredningen behöver säkerställa att varken tillrinning eller vattenkvalitén påverkas. Visar utredningen att någon typ av ej godtagbar påverkan kan ske får ingen bebyggelse tillskapas.

Området bedöms inte beröras av strandskydd baserat på de kända vattendrag som finns i kartunderlag. Området ska anslutas till kommunalt vatten och avlopp, en detaljerad vatten- och avloppsutredning ska ske i vidare detaljplanering.

Områdets potential

Att utveckla norrsluttningen av röstberget för bostadsändamål är en naturlig utveckling av Funäsdalen. Området har god tillgång till rekreationsområden, närhet till förskola och skola samt bra kommunikationsmöjligheter, vilket kan bidra till permanentboende. En grön passage mot befintlig bostadsbebyggelse samt inom området har lämnats för att säkra tillgång till rekreationsområden.Inom området bedöms översiktligt cirka 300 lägenheter kunna tillskapas, detta ska ses som ett riktvärde och är inte ett garanterat antal. En mer exakt beräkning ska göras i detaljplaneringen med ytterligare utredningar till grund. Vid utveckling av småhus, exempelvis fritidshus eller enbostadshus, ska möjligheten till två lägenheter per fastighet beaktas vid kommande planering.

Vidare planering bör utvärdera behoven av följande utredningar vid utveckling av området:

  • Undersökning av eventuell exploaterings påverkan på grundvattenförhållanden.
  • Geoteknisk undersökning för att säkerställa markstabilitet.
  • Dagvattenhantering i relation till grundvattenförhållanden och skyddade vattenresurser.
  • Naturvärdesinventering – området anpassas utifrån resultat.
  • Lokalisering av anslutningsväg och gång- och cykelväg inom och till området.

Resultaten från kommande inventeringar och utredningar kan leda till att området justeras eller att möjligheterna till genomförande påverkas.

2 Sydsluttning Röstberget, tältplatsen

Kartbild som visar utvecklingsområde för bostäder Sydsluttning röstberget, tältplatsen.

Områdets förutsättningar

I väster består marken av vall och öppet, kuperat landskap som ansluter till sammanhållen bebyggelse. I Öster övergår det till skogsmark som sluttar ner mot riksväg 84.

Stora delar av området består av yngre barrblandskog. Områdets naturvärden är inte inventerade och få fynd av naturvårdsarter finns hittills rapporterade. Naturvårdsarter har framför allt hittats längs vägkanter där det fläckvis finns en artrik ängsmarksflora. Fem rödlistade arter finns noterade, bland annat violett guldvinge som är klassad som starkt hotad. Hela området bör inventeras i samband med planerad exploatering. Friluftslivsvärden, spår och leder bör också beaktas.

Riksväg 84 utgör primär transportled för farligt gods. I detaljplanering behöver därför ett godtagbart skyddsavstånd eller andra skyddsåtgärder säkerställas. Området bör också förses med två infartsvägar för att säkerställa att räddningstjänsten tar sig fram även om någon av infarterna blir blockerad. Tillkommande vägar inom områdena ska sammanstråla till de två infartsvägarna och inga ytterligare anslutningar till riksväg 84 ska tillåtas ur ett trafiksäkerhetsperspektiv.

Åsaregatan anses i det här skedet inte lämplig som angöringsväg till utvecklingsområdena. Åsaregatan är smal vilket skapar svårigheter vid mötande biltrafik och en osäker trafiksituation för oskyddade trafikanter. En utveckling med Åsaregatan som angöringsväg förutsätter att en utredning tas fram som visar hur gatan kan breddas och ökning av trafiksäkerheten kan uppnås och genomföras.

Geotekniska undersökningar bör genomföras i detaljplaneringen för att säkerställa markstabilitet och undvika risker för ras och skred.

Området berör flertalet privatägda fastigheter, vilket i öster är uppdelat i skiften från riksväg 84 och norrut. Detta göra att en utveckling av enstaka fastigheter inte anses lämpligt. För att utveckla området krävs en samverkan mellan flertalet markägare och kommunen. Om området utvecklas som en helhet kan en effektivare mark- och infrastrukturanvändning åstadkommas, därav ska en detaljplanering föregås av ett övergripande planprogram för området. Efter genomfört planprogram kan en etappindelning vara aktuell.

Undantaget kan vara den över delen som innefattar fastighet Funäsdalen 70:12, denna fastighet kan detaljplaneras enskilt under förutsättningen att man kan redovisa en av kommunen godkänd angöringsväg. Inom området får då cirka 50 lägenheter tillskapas.

Gång och cykelvägar ska anordnas inom och till området för att öka tillgängligheten.

Baserat på befintliga kartunderlag bedöms inte området beröras av strandskydd. Området ska anslutas till kommunala vatten- och avloppsanläggningar. En detaljerad vatten- och avloppsutredning ska därför tas fram i kommande detaljplanering.

Den fördjupade översiktsplanen föreslår att ett område för vall/fårbete ska användas för bostadsändamål. Området är totalt ca 4,7 hektar och ligger i centrala Funäsdalen. Omkringliggande mark är detaljplanerad för bostäder.

I publikationen ” Kommunens arbete med jordbruksmarkens värden – ett stödverktyg” från Jordbruksverket, anges tre frågor som kommunen behöver ta i beaktning för att efterleva 3 kap. 4 § Miljöbalken i samband med att jordbruksmark tas i anspråk för bebyggelse:

  • Är jordbruksmarken brukningsvärd?
  • Är den aktuella förändrade markanvändningen ett väsentligt samhällsintresse?
  • Varför är förutsättningarna att ta en annan mark i anspråk inte tillfredsställande?

Enligt den gradering av jordbruksmark som genomfördes av Lantbruksstyrelsen 1971 är jordbruksmarken i Funäsdalen klassad i kategori 1. På nationell nivå tillhör den således inte den mer produktiva marken. Dock kan denna klassning ses som daterad och icke aktuell, men det finns inget mer uppdaterat nationellt eller regionalt material att ta del av. I dagsläget bedrivs visst djurbete på området, en del av området ingår också i så kallat Jordbruksblock. Området ingår inte i ängs- och betesmarkinventeringen.

Marken bedöms ha ett visst värde för djurbete och ur ett landskapsperspektiv, men bedöms som mindre brukningsvärd då den ligger i anslutning till och är inramad av befintlig bostadsbebyggelse, samt att området är av mindre storlek för aktivt jordbruk.

Kommunen äger en av fastigheterna och ser stora möjligheter att utveckla permanentboende på platsen. Området ligger ca 500-600 meter från Funäsdalen skola och på ungefär samma avstånd till förskola, handel och annan service. Det finns inget område i Funäsdalen som har samma utvecklingsmöjligheter inom samma avstånd till samhällsservice.

Med lokalisering inom orten ger området förutsättningar för att minska bilberoendet. Då kommunen äger en del av marken kan kommunen i första skedet styra att området nyttjas för permanentboende.

Kommunen bedömer i det aktuela skedet att den föreslagna markanvändningen är ett väsentligt samhällsintresse som väger upp förlusten av aktuell betesmark. Utifrån den aktuta bristen på bostäder, markens lokalisering som dels ger bra möjligheter för bostadsutveckling, dels ligger inramad av befintlig bostadsbebyggelse, gör kommunen bedömningen att samhällsintresset för bostadsförsörjning väger tyngre än den mindre mängd betesmark som tas i anspråk. Det finns ett stort behov av bostäder i Funäsdalen och därför är det motiverat att aktuell betesmark tas i anspråk för att tillgodose ett allmänt intresse.

En mer detaljerad lokaliseringsutredning kan tas fram i samband med detaljplanering. Syftet är då att ytterligare säkerställa att behoven av permanentbostäder inte kan lösas på ett likvärdigt sätt eller med samma förutsättningar inom orten utan att ta betesmarken i anspråk. Dialog ska också hållas med LRF genom processen.

Områdets potential

Det är stor efterfrågan på bostäder inom de centrala delarna med närhet till skola, förskola och service. Även handeln i Funäsdalens centrala delar har svårt att utvecklas på grund av trafik- och parkeringsproblematik. Att hitta alternativa handelsområden är därför prioriterat för en funktionell dagligvaruhandel.

Området på Röstbergets sydsluttning kan i väst utvecklas med en kombination av handel och bostäder för att sedan längre österut övergå till enbart bostäder. Området bedöms lämpligt för blandad bebyggelse som kan bidra till inflyttning och permanent boende. En utveckling öster om de centrala delarna kan på sikt också bidra till att Funäsdalen och Ljusnedal knyts samman.

Inom området finns möjligheter att utveckla ett mindre handelsområde för dagligvaruhandel samt översiktligt cirka 350 lägenheter. Detta ska ses som ett riktvärde och är inte ett garanterat antal. En mer exakt beräkning ska göras i detaljplaneringen med ytterligare utredningar till grund. Vid utveckling av småhus, exempelvis fritidshus eller enbostadshus, ska möjligheten av att göra två lägenheter per fastighet även beaktas vid kommande beräkning av lägenheter.

Vidare planering bör utvärdera behoven av följande utredningar vid utveckling av området:

  • Undersökning av skyddsavstånd till farligt godsled.
  • Geoteknisk undersökning för att säkerställa markstabilitet.
  • Dagvattenhantering i relation till sluttningen och riksväg 84.
  • Naturvärdesinventering – området anpassas utifrån resultat.
  • Lokalisering av anslutningsväg och gång- och cykelväg inom och till området.

Resultaten från kommande inventeringar och utredningar kan leda till att markområdet justeras eller att möjligheterna till genomförande påverkas.

3 Ljusnedal – östra delen av Röstberget

Kartbild som visar utvecklingsområde för bostäder Ljusnedal - Östra delen av röstberget

Områdets förutsättningar

Området är i dag skogsmark med avverkade områden som även nyttjas som rekreationsområde. Äldre skog finns inom ett smalt stråk närmast befintlig bebyggelse i sydöstra hörnet och i den nordvästra delen. I övrigt består området av tidigare avverkad skog eller yngre plantering. Naturvärden är inte inventerade, men förekomsten av äldre skog ger förutsättningar för högre naturvärden. Längs befintliga vägkanter och öppna marker finns tidigare fynd av några skyddsvärda kärlväxter. I övrigt finns få artfynd noterade.

Inför exploatering behöver naturvärden inventeras, framför allt inom delarna med äldre skog. Den gröna infrastrukturen närmast befintlig bebyggelse bör bevaras. Områdets exakta utsträckning måste studeras och anpassas med tillräckliga avstånd för att de intilliggande tilltänka verksamhetsområdet inte ska upplevas störande i relation till både trafikmängder och verksamheter.

Området bedöms inte beröras av strandskydd baserat på de kända vattendrag som finns i befintliga kartunderlag. Området ska anslutas till kommunalt vatten och avlopp, en detaljerad vatten- och avloppsutredning ska därför tas fram i vidare detaljplanering.

Områdets potential

Att utveckla östsluttningen av röstberget för bostadsändamål kan på sikt knyta samman Funäsdalen och Ljusnedal. Området har god tillgång till rekreations­områden och vid en sammanknytning av Funäsdalen och Ljusnedal förbättras förutsättnignarna för service och kommunikation.

Inom området bedöms översiktligt cirka 100 lägenheter kunna skapas. Siffran utgör ett riktvärde och är inte ett garanterat antal. En mer exakt beräkning ska göras i detaljplaneringen med ytterligare utredningar till grund. Vid utveckling av småhus, exempelvis fritidshus eller enbostadshus, ska möjligheten av att göra två lägenheter per fastighet även beaktas vid kommande beräkning av lägenheter.

Vidare planering bör utvärdera behoven av följande vid utveckling av området

  • Geoteknisk undersökning för att säkerställa markstabilitet.
  • Dagvattenhantering.
  • Naturvärdesinventering – området anpassas utifrån resultat.
  • Lokalisering av anslutningsväg och gång- och cykelväg inom och till området.

Resultaten från kommande inventeringar och utredningar kan leda till att markområdet justeras eller att möjligheterna till genomförande påverkas.

4 Ljusnedal – samlad förtätning

Kartbild som visar utvecklingsområde för bostäder - Samlad förtätning Ljusnedal

Kommunen ansökte under 2019 om att få förvärva delar av fastigheten Ljusnedal 1:1. Ansökan omfattade dels ett område i Bruksvallarna, dels ett område i Ljusnedal.Ansökan avstyrktes av regeringen 2020. Kommunen ser fortfarande stort behov av mark för boende i Ljusnedal för att samhället ska kunna utvecklas. En förtätning av bebyggelsen nyttjar den kommunala servicen effektivt och ger samtidigt ett underlag för ett livskraftigt samhälle.

Utvecklingsområdet berör mark som ingår i Mittådalens samebys året runtmarker. Stora delar av Ljusnedal består också av aktivt brukad jordbruksmark. Kommunen har identifierat mindre delar av statlig mark inom Ljusnedals samhälle i anslutning till befintlig bebyggelse där det finns goda förutsättningar för förtätning av bebyggelsen. Kommunen bedömer att en förtätning bör kunna genomföras på dessa ytor utan att orsaka betydande störningar för renskötsel eller jordbruk.

Inom området bedöms översiktligt cirka 30 lägenheter kunna tillskapas, detta ska ses som ett riktvärde och är inte ett garanterat antal. En mer exakt beräkning ska göras i detaljplaneringen med ytterligare utredningar till grund. Vid utveckling av småhus, exempelvis fritidshus eller enbostadshus, ska möjligheten av att göra två lägenheter per fastighet även beaktas vid kommande beräkning av lägenheter.

Området har inte vidare detaljstuderats och det kan inte garanteras att ett genomförande är möjligt. Vid en förärvning av markområdena kommer detaljplaneringen undersöka förutsättningarna närmare.

5 Vivallen – västra sidan av Funäsdalsberget


Områdets förutsättningar

Området ansluter till befintlig bebyggelse i öster. Området utgörs av äldre barrblandskog, myrmark, yngre trädplanteringar med tall eller contorta, samt föryngringsytor. Nästan halva områdets yta består av ungskog eller tidigare avverkad skog med lägre naturvärde och friluftslivsvärden.

I den översta delen samt i det sydvästra hörnet finns äldre barrblandskog med inslag av myr. Delar av skogen är naturskogsartad med riklig förekomst av död ved och äldre träd.

Inom området finns flertalet fynd av naturvårdsarter. Några är knutna till äldre kontinuitetsskog, några till öppna myrar och vägkanter med ängsflora. Några mycket ovanliga arter finns noterade precis utanför området i ett gammalt kalkbrott. Här finns till exempel norra Europas enda fynd av Härjedalslav. Ytor med äldre barrskog är en viktig del av en större sammanhängande grön infrastruktur med mycket höga naturvärden runt Funäsdalsberget. I samband med exploatering behöver därför områdets naturvärden inventeras.

Området ska anslutas till kommunalt vatten och avlopp, en detaljerad vatten- och avloppsutredning ska ske i vidare detaljplanering. Området bedöms inte beröras av strandskydd baserat på befintliga kartunderlag.

Områdets potential

En utveckling av området bidrar till att utveckla Funäsdalens by åt väster och skapar en naturlig utvidgning av samhället. Området har god tillgång till rekreations­områden med spår och leder och ligger cirka 2 kilometer från Funäsdalens centrala delar.

Inom området bedöms översiktligt cirka 400 lägenheter kunna tillskapas, detta ska ses som ett riktvärde och är inte ett garanterat antal. En mer exakt beräkning ska göras i detaljplaneringen med ytterligare utredningar till grund. Om man utvecklar småhus, exempelvis fritidshus eller enbostadshus, ska möjligheten av att göra två lägenheter per fastighet även beaktas vid kommande beräkning av lägenheter.

Vidare planering bör utvärdera behoven av följande vid utveckling av området:

  • Geoteknisk undersökning för att säkerställa markstabilitet.
  • Dagvattenhantering
  • Naturvärdesinventering – området anpassas utifrån resultat.
  • Lokalisering av anslutningsväg och gång- och cykelväg inom och till området.

Resultaten från kommande inventeringar och utredningar kan leda till att markområdet justeras eller att möjligheterna till genomförande påverkas.


6 Söromsjön

Områdets förutsättningar

Området består av yngre barrblandskog, skogsplantering, myrmark, skogsbilväg och några mindre ytor med äldre barrblandskog. Idag kända naturvårdsarter förekommer i områdena med äldre skog och är knutna till äldre träd och död ved. En relativt stor andelen yngre skog medför låg sannolikhet att området som helhet ska hysa högre naturvärden.

Vid exploatering bör naturvärdesinventering fokusera på myrmark och värden knutna till den äldre skogen. Området bedöms inte beröras av strandskydd baserat på befintliga kartunderlag.

Stora delar av Funäsdalen bys västra delar har sin utsikt mot området sydväst om Funäsdalssjön. Byggnader bör därför anpassas till terrängen för att undvika alltför stor påverkan på landskapsbilden. Nya byggnader ska i form och uttryck anpassas till omkringliggande strukturer och upplevas som tillägg i samma skala och uttryck som sin omgivning.

Området ska anslutas till kommunalt vatten och avlopp, en detaljerad vatten- och avloppsutredning ska ske i vidare detaljplanering.

Områdets potential

Området utgör en naturlig utveckling av ett befintligt bostadsområde med god tillgång till kommunal service. Närheten till Funäsdalens centrala delar bedöms minska bilberoendet.

Det finns olika alternativ för anslutningsväg till området, dock är dessa alternativ beroende av möjligheten att nyttja omkringliggande fastigheter.

I dagsläget är Tullvägen förhållandevis smal och saknar belysning. En förutsättning för att utveckla området är att tillgängligheten och trafiksäkerheten för så väl skyddade som oskyddade trafikanter förbättras. Det innebär att tillfartsväg och gångstråk från de centrala delarna av Funäsdalen till utvecklingsområdet ska behandlas i vidare detaljplanering.

Inom området bedöms översiktligt cirka 100 lägenheter kunna tillskapas, detta ska ses som ett riktvärde och är inte ett garanterat antal. En mer exakt beräkning ska göras i detaljplaneringen med ytterligare utredningar till grund. Om man utvecklar småhus, exempelvis fritidshus eller enbostadshus, ska möjligheten av att göra två lägenheter per fastighet även beaktas vid kommande beräkning av lägenheter.

Vidare planering bör utvärdera behoven av följande vid utveckling av området:

  • Geoteknisk undersökning för att säkerställa markstabilitet.
  • Dagvattenhantering
  • Naturvärdesinventering – området anpassas utifrån resultat.
  • Lokalisering av anslutningsväg och gång- och cykelväg inom och till området.

Resultaten från kommande inventeringar och utredningar kan leda till att området justeras eller att möjligheterna till genomförande påverkas.

7 Södra sidan Funäsdalssjön

Kartbild som visar utvecklingsområde för bostäder Södra sidan av funäsdalssjön

Områdets förutsättningar

Området består av en skogssluttning som sluttar ner mot Funäsdalssjöns södra sida. I området förekommer äldre barrblandskog med inslag av björk som delvis är påverkad av äldre skogsbruk. På drygt hälften av ytan finns ungskog och tidigare avverkad skog. Några äldre ängsmarker med upphörd hävd finns dels runt den befintliga bebyggelsen, dels inne i skogen. Området har avgränsats så att strandskyddet inte bedöms beröras utifrån befintligt kartmaterial. I den äldre barrblandskogen förekommer en del naturvårdsarter som är knutna till äldre träd och död ved. Träd över 200 år förekommer spritt inom området.

Längs landsvägen norr om området finns fynd av rödlistade kärlväxter och även den starkt hotade fjärilen violett guldvinge. I samband med exploatering bör naturvärdesinventering genomföras i den äldre skogen samt artrika vägkanter och ängsmark. Tidigare avverkad skog och ungskog kan förväntas ha lägre naturvärden.

Tekniskt går det att bygga ut kommunalt vatten och avlopp till den södra sidan Funäsdalssjön, dock ska denna möjlighet vägas mot förutsättningarna att för området gemensamma avloppslösningar. En förutsättning för att gå vidare med att utveckla området är att en av kommunen godkänd vatten- och avloppshantering kan redovisas.

Stora delar av Funäsdalen by har sin utsikt mot området söder om Fu-näsdalssjön. Byggnadsvolymer bör därför anpassas till befintlig skog och terräng för att undvika alltför stor påverkan på landskapsbilden. Nya byggnader ska i form och uttryck anpassas till omkringliggande strukturer och byggnader och upplevas som tillägg i samma skala och uttryck som sin omgivning.

Områdets potential

Området bedöms primärt lämplig som tomtmark för villabebyggelse. Då området inte är i direkt närhet till Funäsdalens centrala delar kommer ett visst bilberoende kvarstå för området. Gång och cykelväg saknas på Tullvägen som går runt Funäsdalssjöns södra delar vilket förstärker bilberoendet.

Inom området bedöms översiktligt cirka 100 lägenheter kunna tillskapas, detta ska ses som ett riktvärde och är inte ett garanterat antal. En mer exakt beräkning ska göras i detaljplaneringen med ytterligare utredningar till grund. Om man utvecklar småhus, exempelvis fritidshus eller enbostadshus, ska möjligheten av att göra två lägenheter per fastighet även beaktas vid kommande beräkning av lägenheter.

Vidare planering bör utvärdera behoven av följande vid utveckling av området:

  • Naturvärdesinventering
  • Geoteknisk utredning
  • Lokalisering av anslutningsväg och gång- och cykelväg inom och till området.
  • Dagvattenutredning

Resultaten från kommande inventeringar och utredningar kan leda till att markområdet justeras eller att möjligheterna till genomförande påverkas.

Utvecklingsområden verksamheter

1 Östra sidan av Röstberget och Ljusnedal


Kartbild som visar utvecklingsområde för verksamheter Östra sidan av Röstberget - Ljusnedal

Områdets förutsättningar

Området sträcker sig från korsningen väg 84 och Ljusnedalsvägen mot norr. Skogen är konventionellt brukad och består mest av yngre uppväxande barrskog. Naturvärden och artförekomster har inte inventerats, men kan antas vara begränsade i det utpekade området. Längs vägkanter har några ovanliga växter och insekter observerats, vilket bör undersökas ytterligare vid planering av in- och utfarter.

Området ska anslutas till kommunalt vatten och avlopp, en detaljerad vatten- och avloppsutredning ska ske i vidare detaljplanering.

Områdets potential

I Funäsdalens centrala delar finns en trafik- och parkeringsproblematik som gör att handeln har svårt att utvecklas efter den förfrågan som finns. Även icke centrumberoende verksamheter som i dagsläget är belägena inom de centrala delarna kan gynnas av att flytta till ett samlat företagsområde. Det kan också bidra till att frigöra lokaler centralt.

Sluttning på Röstbergets östsida kan utgöra en utökning av befintligt verksamhetsområde i sydost. Det bedöms inledningsvis lämpligt som ett företagsområde för större verksamheter, exempelvis handel, sportarenor och drivmedelsförsäljning som inte är centrumberoende.

En utveckling av området ska inte påverka bykärnans centrumverksamhet negativt utan underlätta för icke centrumberoende verksamheter att utvecklas. Prövning av nya verksamheter bör även ske utifrån risk för omgivningspåverkan.

2 Östra sidan av Funäsdalssjön

Kartbild som visar utvecklingsområde för verksamheter Östra sidan av Funäsdalssjön

Områdets förutsättningar

Området ligger i ganska flack terräng med myrmark och barrblandskog. Skogen är konventionellt brukad och cirka en tredjedel av området är tidigare avverkat. Inom fuktigare delar av området har orkidéer som till exempel blodnycklar observerats vilket tyder på en rikare kärlväxtflora i området.

Inför detaljplanering bör en naturvärdesinventering utföras som undersöker områdets kvarvarande skog, myrmarker, bäckar och även omgivningarna närmast planområdet med värdefulla vattenmiljöer.

Riksväg 84 utgör primär transportled för farligt gods vilket måste studeras i samband med detaljplanering för att säkerställa ett godtagbart skyddsavstånd eller andra skyddsåtgärder. Området ska anslutas till kommunalt vatten och avlopp, en detaljerad vatten- och avloppsutredning ska ske i vidare detaljplanering.

Områdets potential

Området är sedan tidigare utlagt som ett reservområde för industri i fördjupad översiktsplan från 2009. Området bedöms inledningsvis lämpligt som ett företagsområde för större verksamheter, handel, sportarenor och drivmedelsförsäljning som inte är centrumberoende samt verksamheter som kräver eller gynnas av direkt närhet till riksväg 84.

Trängsel kring trafik och parkering i bykärnan gör att handeln har svårt att utvecklas efter den förfrågan som finns. Även icke centrumberoende verksamheter som i dagsläget är beläget inom de centrala delarna kan gynnas av att flytta till ett samlat företagsområde, detta kan också bidra till att frigöra lokaler centralt. Utvecklingen ska inte påverka bykärnans centrumverksamhet negativt utan underlätta för icke centrumberoende verksamheter att utvecklas. Prövning av nya verksamheter bör även ske utifrån risk för omgivningspåverkan samt riskavstånd till riksväg 84.

Området kommer att utgöra ny entré till Funäsdalen från öster. Hur ett nytt verksamhetsområde kan gestaltas och utformas behöver därför undersökas vidare i kommande detaljplanering.

Utvecklingsområde besöksnäring

Nordvästra sidan av Funäsdalsberget

Området består till stor del av kuperad terräng som tidigare inte är exploaterad. Området rymmer en rad stigar och leder samt ett rikt växt- och djurliv som en eventuell utveckling måste visa hänsyn till.

Området anses lämpligt för utveckling av besöksnäringen, men förutsättningar för att utveckla alpin skidåkning behöver undersökas vidare. Tillkommande bebyggelse, serviceanläggningar och allmänna parkeringar ses som en naturlig utveckling om den alpina skidåkningen byggs ut.

En detaljplaneprocess ska föregås av ett planprogram för hela området som ska undersöka förutsättningarna närmare. Det kan innebära att området behöver justeras. Detaljplanering av delar av marken kan inte ske innan ett övergripande planprogram har visat på goda förutsättningar. Även icke lovpliktiga åtgärder bör samrådas med länsstyrelsen på grund av att områdes antas ha höga naturvärden.

Inom området bedöms översiktligt cirka 500 lägenheter kunna tillskapas. Siffran är ett riktvärde och inte ett garanterat antal då den behöver utredas i planprogrammet. Vid utveckling av småhus, exempelvis fritidshus eller enbostadshus, ska möjligheten att skapa två lägenheter per fastighet beaktas vid kommande beräkning av lägenheter.

Vidare planering bör utvärdera behoven av följande vid utveckling av området:

  • Hur trafikflöden inom, till och från området ska hanteras samt vilken påverkan det ger för omkringliggande områden.
  • Fågel- och naturvärdesinventeringar.
  • Geotekniska förhållanden och risk för ras och skred.
  • Vatten och avloppsutredningar för att säkerställa kapacitet och dimensionering.
  • Tillgången till friluftsliv, spår och leder samt utökning av den alpina skidåkningen.
  • Exploateringsgrand i relation till områdets bärkraft.
  • Behov av service och allmänna parkeringsytor.

Resultaten från kommande inventeringar och utredningar kan leda till att markområdet justeras eller att möjligheterna till genomförande påverkas.

Befintlig bebyggelse och centrum

Inom befintlig bebyggelse och centrum beräknar kommunen att det finns utrymme för en förtätning av ca 300 lägenheter inom befintlig bebyggelse och ca 400 lägenheter inom centrum. Med det menas att det inom redan bebyggda områden totalt kan tillskapas en förtätning av cirka 700 lägenheter. Siffrorna utgör riktvärden och utreds vidare i detaljplaneringen.

Vård

Ett område är utlagt för utveckling av vård. Befintlig hälsocentral möter inte verksamhetens behov, en eventuell ombyggnation alternativt nybyggnad av hälsocentral har diskuterats. Kommunen anser att befintlig hälsocentral är strategiskt väl lokaliserad i närhet till andra verksamheter, därav bör en utbyggnad eller nybyggnation av hälsocentralen ske inom området vård där det också är möjligt med framtida kombination av vård, bostäder, kontor och service.

Samhällsservice

Kommunen preciserar inte lokalisering av annan samhällsservice så som skola och förskola då behoven får utredas i takt med en ökad inflyttning. Skol- och förskoleverksamhet tillåts utvecklas inom de markområden som föreslås för bostäder. Därmed finns utvecklingsmöjligheter om behov av nybyggnad uppstår i framtiden.

Förtätning

Ett flertal fastighetsägare har visat intresse för att förtäta med enstaka tomter. Genom att förtäta redan bebyggda delar av Funäsdalen skapas en effektivare markanvändning och även en effektivare användning av den kommunala servicen.

Inom de mest centrala delarna av Funäsdalen är stor del av marken detaljplanelagd, vilket leder till att förtätningar måste prövas genom ansökan om planbesked. I de mellersta och de yttre delarna där detaljplan saknas kan förtätning med ett fåtal fastigheter också prövas med förhandsbesked.

Frågor som behöver hanteras för att förhandsbesked ska övervägas och utredas är att fastigheten:

  • Inte är detaljplanerad.
  • Är en lucka i befintlig bebyggelse.
  • Har ett godtagbart avstånd till Rörosvägen och Svegsvägen (trafikled för farligt gods).
  • Har ett avstånd godtagbart avstånd till övriga vägar med avseende på bullerkrav.
  • Angöringsväg finns eller kan enkelt anordnas.
  • Inga övriga frågor att utreda.

Ställningstagande:

  • Kommunen ställer sig generellt positivt till en samhällsutvecklande förtätning.


Tätortsnära rekreation

Närhet till natur fyller en viktig funktion för skola och förskoleverksamhet samt är även en viktig aspekt för att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Tillgång till tätortsnära rekreation har stor betydelse för föreningslivet, framför allt ungdomsverksamhet. Tillgängligheten, både den faktiska och den upplevda, är en avgörande faktor för hur rekreationsområdena används.

Kommunen avser att enligt sitt ställningstagande i den kommunövergripande översiktsplanen tillgodose behovet av gröna passager och ortsnära rekreationsområden i den fysiska planeringen, vilket ligger i linje med de regionala målen samt delmål inom agenda 2030 om att skapa säkra och inkluderande grönområden för alla.

Kommunen har genomfört medborgardialoger kring två av de rekreationsområden som finns i centrala Funäsdalen, Röstberget och Risnäset. Kommunen ville undersöka hur boende i Funäsdalen nyttjar områdena och deras inställning till utveckling av dem.

Dialogerna visade att båda områdena är högt värderade och besitter olika funktioner. För Röstberget värdesätts närhet till spår, leder och naturmiljön. För Risnäset värdesätts en parkmiljö med badplats och mindre handelsmöjligheter som skapar en social plats för möten och umgänge. Möjligheter att anordna event och marknader uppskattas också.

Ställningstagande:

  • Kommunen anser att det är viktigt att bevaka tillgången till rekreations-områden inom de centrala delarna av byn, inte minst för skol- och förskoleverksamheten. Möjligheterna till att nyttja spår och leder ska säkerställas utan att skapa ett bilberoende.

Areella näringar

Besöksnäring

Besöksnäringen utgör en basnäring i Härjedalens kommun och har en avgörande betydelse för utvecklingen inom delar av kommunen. Många av Funäsdalens invånare är sysselsatta inom olika delar av näringen.

Under vissa delar av året mångdubblas antalet människor som vistas i och kring Funäsdalen då antalet fritidsboende och besökare långt överstiger antalet bofasta invånare. Här finns stora utmaningar i samhällsplaneringen för att få en långsiktigt och hållbar utveckling som gynnar både medborgare och besökare.

Det är angeläget att undersöka och bedöma den lokala bärkraften och om behov av styrning för vissa aktiviteter kan komma att krävas. I känsliga områden krävs ökad uppmärksamhet så att exempelvis markslitage, konflikter med jord- och skogsbruk samt rennäring, störningar på djur- och fågelliv, eller påverkan på kulturmiljöer undviks. Det är också av viktigt att detta beaktas vid utveckling av fritidshusområden.

Tillgång och tillgänglighet till allmän parkering, service samt spår och leder från besöksområden ska ingå i vidare planering.

Ett område i Funäsdalen som är av intresse för besöksnäringen men som även bedöms inneha höga naturvärden är nordvästra sidan av Funäsdalsberget. För att utveckla detta område krävs samordning mellan markägare, aktörer och kommunen.

Flertalet utredningar måste genomföras för att undersöka och bedöma den lokala bärkraften samt hur man ska kunna hantera exempelvis ökat markslitage och annan miljöpåverkan.

Ställningstagande:

  • Det är av vikt att värna om de naturresurser som finns inom kommunen. Ett scenario där besöksnäringen äventyrar de långsiktiga bevarandet av unika miljöer, djur- och växtliv ser kommunen inte som fördelaktigt, och kommer därför vara en aktiv part i att förebygga detta.

Rennäring

Delar av Ljusnedal ingår i Mittådalens samebys åretruntmarker. Området är utpekat som höst- och vårbete. I den kommunövergripande översiktsplanen gör kommunen följande ställningstagnden angående markanvändning inom året runtmarker.

Ställningstagande:

  • Kommunen ska inom den statligt ägda året runtmarken involvera samebyarna i tidiga skeden för strategiska planfrågor, detaljplaner, bygglov, förhandsbesked och förfrågningar kring markanvändning.
  • Inom den statligt ägda åretruntmarken ska, i perioder då renarna är speciellt känsliga och då andra intressen och människor kan störa renarna, kommunen tillsammans med länsstyrelsen och polisen samarbeta för att informera och säkra att inte renarna ofredas.

Skogsbruk

Skogsbruket är en av de viktiga näringarna inom Härjedalens kommun.

I Funäsdalen är bostadsutbudet begränsat men efterfrågan hög, speciellt gällande permanentboende. Kommunen anser att brukad skogsmark med god tillgänglighet till kommunal service och där fastighetsägaren själv visar intresse för att ändra markanvändningen kan utredas för annan användning.

Ställningstaganden:

  • Bebyggelse kan tillåtas på mark för skogsbruk för att tillgodose behovet av permanentbostäder inom de centrala delarna av Funäsdalen.
  • Vid de fall marken inte längre är lämplig att nyttjas som tidigare eller att möjligheterna inte längre tillåter den tidigare markanvändningen, ser kommunen att annan markanvändning kan tillåtas för att främja en god hushållning av mark och vatten.

Jordbruk

Jordbruket som näring har länge varit av stor betydelse i kommunen. Det öppna landskapet tillför också många värden, såväl kulturella som estetiska. Det är angeläget att ett aktivt jordbruk finns i kommunen och ges förutsättningar att utvecklas.

Inom och i anslutning till Funäsdalens tätort finns ett småskaligt jordbruk med hävdade täkter. Den öppna marken möjliggör viss djurhållning, men utgör också ett viktigt inslag i bymiljön och landskapsbilden. Den öppna marken bidrar tillsammans med fäbodarna starkt till områdets karaktär och attraktionskraft. Vidare är de hävdade gräs- och ängsmarkerna av stor betydelse för biologisk mångfald.

I den kommunövergripande översiktsplanen gör kommunen ett ställningstagande om att efter en lokaliseringsprövning, kunna ta jordbruksmark i anspråk för att tillgodose behovet av bostäder i närhet till samhällsservice.

Den fördjupade översiktsplanen föreslår att ett område för vall/fårbete ska utvecklas för bostadsändamål. Området är totalt ca 4,7 hektar och ligger i centrala Funäsdalen. Omkringliggande mark är detaljplanerad för bostäder.

Ställningstaganden:

  • Vid exploateringsanspråk på jordbruksmark ska samråd ske med LRF i tidigt skede för att bedöma hur utveckling och byggnation kan ske med minsta skada. Detta möjliggör att fler frågor kan lösas i samförstånd och konflikter undvikas.
  • Bebyggelse kan tillåtas på jordbruksmark för att tillgodose behovet av permanentbostäder inom de centrala delarna av Funäsdalen.

Kommunikationer

Digital infrastruktur

Kommunen har flera viktiga roller för att nå målen i den nationella bredbandsstrategin. Kommunen ansvarar bland annat för grävtillstånd, fysisk planering, bygglov för master, bredbandssamordning, främjande av samförläggning av fiber med VA, fjärrvärme, el, och annan teknikförsörjning med mera.

Härjedalens kommun arbetar tillsammans med Härjeåns för fortsatt bredbandsutbyggnad. Funäsdalen-Ljusnedal är anslutna till bred-bandsinfrastrukturen. Möjligheten att ansluta till bredband ökar att-raktionskraften och möjligheterna för företagande och inflyttning. Det påverkar även fastighetsvärdena positivt samt ger äldre människor möjlighet att bo kvar med digital vård i hemmet och trygghetslarm.

Kollektivtrafik

Region Jämtland Härjedalen är regional kollektivtrafikmyndighet med det politiska och ekonomiska ansvaret för kollektivtrafiken i länet och över länsgränsen. Kollektivtrafiken kompletterar övriga transporter och är en förutsättning för en fungerande arbetsmarknad, skola, vård och omsorg.
I kommande arbete med trafikförsörjningsplanering kan kommunen utreda hur kollektivtrafiken och skolskjutsar nyttjas samt vilka behov och brister som finns. Detta för att kommunen på ett konkret sätt ska kunna visa på behoven gentemot Region Jämtland-Härjedalen för vidare utveckling av kollektivtrafiken. Kollektivtrafiken i Funäsdalen är i dagsläget kraftigt begränsad.

Väg

Trafikverket ansvarar för riksväg 84 med omgivande vägområde. Vägområdet som är den mark som tas i anspråk för väganordningar. Inom vägområdet krävs tillstånd enligt väglagen § 43 från Trafikverket för att utföra arbete och uppföra fasta objekt.

Enligt 47 § Väglagen, gäller generellt ett byggnadsfritt avstånd på 12 meter från vägområdet. Länsstyrelsen har i ett särskilt beslut från 15 maj 1996 (23FS 2015:28), utökat det byggnadsfria avståndet till 30 meter för riksväg 84. Ur trafiksäkerhetssynpunkt är det önskvärt att byggnads-fritt avstånd följs, även antalet anslutningar till allmänna vägar begränsas ur trafiksäkerhetssynpunkt.

För att långsiktigt värna en attraktiv bykärna och en säker trafikmiljö anser kommunen att väg 84 på sikt behöver flyttas ut från Funäsdalens bykärna.

Under delar av året då besöksnäringen är intensiv uppstår trängsel i trafiken då vägen trafikeras av både lokal, regional och nationell trafik. Framkomligheten är då tidvis starkt begränsad vilket inte bara medför olägenheter för såväl besökande, bofasta och den långväga yrkestrafiken, utan även medför risker för att räddningstjänstens fordon inte kommer fram.

Trafiksituationen medför därmed en begränsning för kommunen och för Funäsdalens samhälle att utvecklas i den riktning kommunen vill. Kommunen anser att en ny vägdragning är den bästa lösningen för att dels öka framkomligheten, dels skapa en bättre miljö i bykärnan.

Ställningstaganden:

  • Flytt av 84:an – En vision. Kommunen vill påtala behovet av att på lång sikt flytta ut väg 84 från de centrala delarna av Funäsdalens by.
  • Kommunen förordar enskilt huvudmanskap för alla befintliga och tillkommande bebyggelseområden.
  • Vägar inom bebyggelseområden ska förvaltas genom gemensam-hetsanläggningar. Anläggande av nya enskilda vägar ska göras enligt kommunens riktlinjer för projektering och byggande av enskilda vägar (2020).

Farligt gods

Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och föremål som har sådana farliga egenskaper att de kan orsaka skador på människor, miljö eller egendom, om de inte hanteras på rätt sätt under transport. Riksväg 84 utgör primär farled för farligt gods, vilket innebär att riskanalyser ska göras för att utreda lämpligt avstånd för bebyggelse.

En övergripande riskutredning för farligt godsleden genom Funäsdalen har genomförts vilken är ett planeringsunderlag till denna fördjupade översiktsplan. Skyddsavstånd och rekommendationer för åtgärdskrav har i utredningen tagit fram med beräknade risknivåer som underlag.

Riskbedömningen visar att både samhällsrisk och individrisk med anledning av transporterat farligt gods genom Funäsdalen är låg, men ändå på sådan nivå att enkla och rimliga åtgärder i vägens närområde ska övervä-gas enligt principen om ALARP (As Low As Reasonably Possible).

Vid 40 kilometer i timmen rekommenderar utredningen 15 meter bebyggelsefritt område närmast vägen och inom 15-30 meter bör krav på åtgärder som skyddar mot brand gälla för byggnader där flertalet personer vistas regelbundet under längre tid (såsom bostäder och kontor).

Vid 60 kilometer i timmen rekommendera utredningen 20 meter bebyggelsefritt område närmast vägen och inom 20-30 meter från vägen bör krav på åtgärder som skyddar mot brand gälla för byggnader där flertalet personer vistas regelbundet under längre tid (såsom bostäder och kontor).

Bortanför 30 meter rekommenderar utredningen inga åtgärder. Riskerna från transporter med farligt gods är låga i byn och det minimiavstånd som riktlinjerna från Länsstyrelsen Stockholm anger för bebyggelse utan åtgärder kan därför appliceras.

Området närmast vägen ska utformas för att inte uppmuntra till stadigvarande vistelse. Att avstånden är kortare än det som rekommenderas av Länsstyrelsen i Stockholm motiveras av de låga risknivåerna som kan härledas till att trafikeringen av vägen är låg. För bebyggelse mellan 15- 30 meter rekommenderar utredningen ett antal skyddsåtgärder.

Ställningstagande:

  • Utredningen ska användas som underlag för att i det enskilda fallet bedöma om ytterligare utredning krävs eller om tillräckliga åtgärder och avstånd kan uppfyllas.

Parkeringsnorm

Kommunens ambition är att minska behovet av eget fordon och möjliggöra bostäder med gång- och cykelavstånd till det mesta som krävs för att bo och verka i Funäsdalen. Eget fordon är dock för många fortfarande en nödvändighet, vilket skapar ett behov av parkeringsplatser. Det behöver därför finnas tillräckligt stor tillgång till parkeringsplatser.

Parkeringsplatser för boende ska hanteras inom respektive fastighet eller inom gemensamhetsanläggning. Även backrörelser och vändplatser ska hanteras vid detaljplanering och bygglov. Till boende (bostad) räknas både lägenheter och en- och tvåbostadshus.

För Funäsdalen har en parkeringsnorm tagits fram för att underlätta bedömningen av hur många parkeringsplatser som krävs vid exploatering. Normen gäller tills det att kommunen antagit annat styrdokument.

VerksamhetAntal parkeringsplatser
Kontor och service (bibliotek och liknande)20 platser per 1000 BTA
Industri och verksamheter10 platser per 1000 BTA
Centrum, restaurang och handel40 platser per 1000 BTA
Besök till fritidsaktiviteter och friluftsliv0,4 platser per besökare*
Förskola och fritidshem20 platser per 1000 BTA
Grundskola och gymnasium10 platser per 1000 BTA
Vårdinrättningar20 platser per 1000 BTA
Hotellrum upp till 4 personer1,1 platser per rum
Hotellrum fler än 4 personer1,5 platser per rum
Bostäder** upp till 35 m2 boarea1,5 platser per lägenhet
Bostäder** mellan 36 och 75 m2 boarea2,0 platser per lägenhet
Bostäder** större än 75 m2 boarea

2,5 platser per lägenhet

* En besöksutredning behöver tas fram med argument om en lägre siffra ska användas. Exempelvis kan besökare som har 250 meters gångavstånd till besöksmålet från sitt boende räknas bort. Vid beräkning ska 90 percentilen av den mest besöksintensiva dagen användas.
** Med bostäder avses både lägenheter och en- och tvåbostadshus.

Övriga verksamheter samt avsteg från parkeringsnormen utreds separat. Eventuella mobilitetsåtgärder såsom bilpool, delade parkeringsytor utan reserverade platser eller liknande påverkan kan utredas separat.

Gång- och cykeltrafik

En utbyggnad av gång- och cykelvägar inom Funäsdalen är en viktig förutsättning för att minska antalet korta bilresor inom Funäsdalens by. Gång- och cykeltrafik är även en viktig förutsättning för att skapa goda attraktiva boendemiljöer. Gång- och cykelvägarna ska knyta ihop viktiga samhällsfunktioner och bostadsområden. Gång- och cykelvägar är också avgörande för att göra samhället säkrare och mer tillgängligt för barn och ungdomar.

Stråken som är utritade i markanvändningskartan visar på behoven men är inte reserverade områden för gång-och cykelväg. Med det menas att man i dessa områden vid detaljplaneläggning ska undersöka möjligheterna för att anlägga gång- och cykelvägar, men att dess lokalisering inte fastställs genom den fördjupande översiktsplanen.

I samtliga utvecklingsområden för bostäder ska behovet av nya gång- och cykelvägar utredas i detaljplanearbetet. Då övervägande delen av marken inom Funäsdalen-Ljusnedal är privatägd ställer det krav på genomförande och samordning mellan exploatörer i samband med detaljplanering, särskilt för bostadsområden.

Ställningstagande:

  • Kommunen kommer aktivt att arbeta för att fler investeringar från länstranportplanen ska kunna möjliggöra en utbyggnad av gång- och cykelvägar samt bevaka behovet av gång- och cykelvägar vid exploatering.

Teknisk försörjning

Vatten och avlopp

Föreslagen ny bebyggelse ska anslutas till kommunalt vatten och avlopp. För området södra sidan Funäsdalssjön är en kommunal försörjning möjlig, men kommer resultera i en kostsam utbyggnad vilket måste vägas mot andra lösningar för området.

Ett nytt reningsverk i Funäsdalen ska hantera spillvatten från Tänndalen, Ramundberget, Bruksvallarna, Ljusnedal och Funäsdalen. Reningsverket och överföringsledningar beräknas i sin helhet vara färdigställt under 2025 och därefter kan lokala ledningsnät byggas.

Det totala utvecklingsutrymmet i Funäsdalen bedöms vara 13 000 bäddar. Det kan översättas till cirka 2 600 lägenheter. Kommunen har beräknat antalet bäddar per lägenhet till fem. I fritidshus tenderar antalet att bli större och för permanentboende mindre. Med grund i den uppskattningen bedömer kommunen att det finns goda utvecklingsmöjligheter och att vatten- och avloppskapacitet är tillräcklig för de utvecklingsområ-den som planförslaget föreslår.

Dagvatten

Hårdgjorda ytor hindrar regnvatten från att infiltrera i marken. Dagvatten behöver därför tas om hand för att undvika att vatten samlas där det kan orsaka översvämning, skador eller förorening av vattendrag. Behov av dagvattenhantering ökar som följd av att situationer med kraftiga regn blir fler. En dagvattenstrategi förväntas antas under 2023.

Ställningstaganden:

  • I nya planområden ska vegetation betraktas som en resurs för att motverka risken för ras och skred.
  • Våtmarker och myrområden ska i möjligaste mån bevaras. De fyller en viktig funktion för utjämning och fördröjning av flöden, samt fastläggning av partiklar och andra föroreningar.
  • Ny tomtmark och infrastruktur bör anpassas till naturliga mark-vattenflöden.
  • Dagvatten ska alltid utredas och behandlas i samband med explo-atering.
  • Dagvatten bör hanteras lokalt.

Avfallshantering

Vid utveckling av mark är det viktigt att planera för en avfallshantering som fungerar väl för både boende och hämtningspersonal. Som stöd i planeringen ska ”Handbok för avfallsutrymmen” framtagen av branschorganisationen Avfall Sverige användas. Kommunens riktlinjer för enskilda vägar (2020) ska följas för att kunna säkerställa vägbredd, lutning och dimensionering av vändplaner för en fungerande avfallshantering.

Avfallshanteringen hanteras olika beroende på boendeform. I områden för fritidshus ska en gemensam lösning för avfallshantering anordnas. För dessa områden måste yta för avfall avsättas i detaljplaner så det både servar flerbostadshus som mindre bostadshus.

I områden som domineras av permanentbostäder används avfallskärl för varje fastighet. Det kan även finnas gemensamma lösningar inom dessa områden, exempelvis för bostadsrättsföreningar.

Tillräcklig yta för återvinningssystem måste finnas både i och vid bostadsområden och vid centrala anläggningar för att möta ansvaret för förpackningsinsamling som från och med 2024 blir kommunalt.

Ställningstagande:

  • Den byggda miljön måste utformas så att den möjliggör en modern och miljöanpassad avfallshantering. Det innebär avfallssystem med god til-gänglighet och med möjlighet till rationell hämtning med en bra anpassning till den omgivande miljön.

Energiförsörjning

Kommunens mål och ambition är att minska användandet av fossila bränslen och öka andelen förnybar energi. Samhällets användning av energi belastar miljön på flera olika sätt. Kommunen ser positivt på att ny bebyggelse inkluderar solcellslösningar eller andra hållbara energilösningar.

Härjedalen kommun erbjuder energi- och klimatrådgivning till allmänheten och småföretag genom ett samarbete med Region Jämtland-Härjedalen för att främja en hållbar hushållning med energi. Det skapas också möjligheter för att kunna använda elbil i kommunen. Det finns i dagsläget fem laddningsstationer för elbilar i Funäsdalen.

Kontakt

Senast uppdaterad: 21 december 2022 22:00
Redaktör för sidan: Anneli Floberg
Faktaansvarig (syns endast i edit-läge): Saknas