Hänsyn

En tuva full med mogna hjortron i en myrkant. En hjortronplockare i bakgrunden.

I förslaget till ny fördjupad översiktsplan för Funäsdalen-Ljusnedal har kommunen tagit hänsyn till allmänna intressen. Med allmänna intressen menas frågor som berör hela eller stora delar av befolkningen eller är viktiga för samhället och dess utveckling i stort.

Planeringen av mark och vatten ske med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden. Översiktsplaneringen bland annat ska visa hur riksintressen ska tillgodoses, hur miljökvalitetsnormer ska följas och hur förhållanden i övrigt som är av väsentlig betydelse ska beaktas.

Det här kapitlet redovisar förhållanden och värden som har betydelse för den föreslagna markanvändningen. De finns även i kartan över planförslaget. Karta över planförslaget. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Riksintressen och nationella bestämmelser

Riksintressen bedöms ha värden som är av betydelse för Sverige som helhet. De har därför en särställning i planeringen av marken. Staten pekar ut riksintresseområden och kan därmed påverka och bevaka intressen av nationell betydelse i samhällsplaneringen. I planprocessen ska kommunen väga de olika riksintressena mot varandra. Riksintressen väger generellt sett tyngre än andra allmänna intressen och översiktsplanen ska visa hur kommunen tar hänsyn till riksintressena så att de inte påtagligt skadas. Samtliga riksintressen redovisas i kartan över planförslaget. Karta över planförslaget. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Rörligt friluftsliv

Funäsdalen inkluderas i det riksintresseområde som omfattar hela fjällkedjan från Transtrandsfjällen till Treriksröset. Inom området ska turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploatering eller andra ingrepp i miljön. Exploatering och andra ingrepp i sådana områden får endast komma till stånd om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden.

Riksintresseutpekandet syftar inte till att hindra utveckling av befintliga tätorter eller lokalt näringsliv. Det är främst ingrepp som påtagligt skadar eller påtagligt försvårar nyttjandet av riksintresseområdena som det avser att förhindra. Med utveckling av befintliga tätorter avses förändringar av bebyggelse och anläggningar som behövs med hänsyn till en normal befolkningsutveckling, behovet av infrastruktur, service, sysselsättning etcetera.

Kommunens bedömning

Kommunen vill med sin planering skapa förutsättningar för att antalet invånare i Funäsdalen ska kunna växa. Det kräver mark för såväl bostäder som verksamheter. Den markanvändning som föreslås är därmed nödvändig för att stödja viktiga funktioner för utveckling av boende och lokalt näringsliv.
De områden som pekas ut som lämpliga för bebyggelse bedöms i de flesta fall ha relativt lågt värde för det rörliga friluftslivet. Viss mark föreslås få en ändrad användning från rekreationsområde till användning för bostäder. Där har förslaget utarbetats med hänsyn för att bevara naturmark som bedöms som viktig för områdets funktion som rekreationsområde. Kommunen anser därmed att man beaktat och tillgodosett riksintresseutpekandets syften och att den föreslagna utvecklingen kan genomföras utan påtaglig påverkan på riksintressets värden.

Friluftsliv

Väster om Funäsdalen är ett större fjällområde utpekat som riksintresse för friluftsliv. Området är ett klassiskt turist- och friluftlivsområde med utmärkta förutsättningar för friluftsliv och nyttjas av ett stort antal människor såväl vinter som sommar för många olika friluftsaktiviteter. Områden som är av riksintresse för friluftslivet ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön.

Kommunens bedömning

Ett föreslaget nytt bostadsområde väster om Funäsdalen ligger till en mindre del inom riksintresseanspråk för friluftsliv. Ny bebyggelse bedöms inte påverka riksintresseområdets värden då den ligger i anslutning till befintlig bebyggelse och inte bidrar till att utbyggnaden sprids längre in mot riksintressets kärnområden.

Rennäring

Områden som är av riksintresse för rennäringen skall skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra näringens bedrivande. Kring Funäsdalens finns tre olika områden som är utpekade som riksintresse för rennäringen. Samtliga ligger på visst avstånd från Funäsdalens samhälle.

Anåfjället och Lillfjället

Nordöst om Ljusnedal är ett område utpekat som riksintresse för rennäringen. Marken ligger inom Mittådalens samebys åretruntmarker och används under hösten och våren. I området samlas renar inför flytt mot vinter- och sommarmarker. Inom området finns angivet trivselland, brunstland och uppsamlingsområde.

Långbrottet och Skarvarna

Nordväst om Funäsdalens samhälle finns ett riksintresseutpekat område som sträcker sig från Skarvarna mot Grönfjället i nordväst. Området används av Ruhvten Sijte sameby under våren och sommaren. Här finns även kalvmärkningsanläggningar.

Vättafjället, Rödfjället och Brattriet

Söder om Funäsdalen, på södra sidan av Tännåns dalgång är ett område som sträcker sig mot norska gränsen utpekat som riksintresse. Området som inkluderar Bustvålen, Skedbofjället och Storvålen inkluderar effektiva uppsamlingsområden. Dessa höjder och området närmas norr om detta används under vår, höst och förvinter.

Kommunens bedömning

Två av de utpekade områdena ligger på avstånd och väl avskilt från det område som omfattas av den fördjupade översiktsplanen. Planförslaget anger en viss utökning av bebyggelse för boende i Ljusnedal, vilket ligger i närheten av området Anåfjället/Lillfjället. De ytor som föreslås användas till boende är dock begränsade och ligger i direkt anslutning till befintlig bebyggelse och bedöms därmed inte orsaka någon betydande påverkan på renskötselns förutsättningar att nyttja det riksintresseutpekade området. Kommunen bedömer att den föreslagna utbyggnaden kan genomföras utan påtaglig påverkan på något av de utpekade riksintressenas värden.

Naturvård

Nordost om Funäsdalen är ett större område utpekat som riksintresse för naturvård. Området ”Härjedalsfjällen” omfattar i väster högfjällsmassivet Skarsfjället med omgivande fjällplatåer och Gröndalen där Ljusnan rinner upp. Inom området finns dels geologiska formationer, dels rik vegetation. Området ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada naturmiljön.

Kommunens bedömning

Kommunen bedömer att den föreslagna utvecklingen av Funäsdalen kan genomföras utan påverkan på riksintresseområdet. Inga utvecklingsområden ligger inom det riksintresseutpekade området, eller bedöms kunna medföra effekter med negativa konsekvenser för naturmiljön i riksintresseområdet.

Natura 2000

Svallmyren ligger strax nordöst om det område som omfattas av den fördjupade översiktsplanen. Det utpekade området omfattar botaniskt intressanta slåtterängar samt översvämnings- och översilningsmarker i anslutning till Ljusnan. Älven uppvisar här ett av länets bästa exempel på meandring, det vill säga den slingrande sträckningen.

Kommunens bedömning

Angränsande mark föreslås användas som utvecklingsområde för besöksnäringen. Det kan innebära utveckling av skidliftar, nedfarter samt tillhörande bebyggelse. I sin kommunövergripande översiktsplan anger kommunen att exploatering av mark ska beakta riksintressets värde och innehåll. Det betyder att kommande detaljplanering behöver redovisa vilken hänsyn som ska tas och vilka eventuella skyddsåtgärder som kommer att vidtas för att säkerställa att Natura 2000-området inte påverkas negativt av föreslagen markanvändning.

Kulturmiljövård

Öster om Funäsdalen sträcker sig ett område utpekat som riksintresse för kulturmiljö längs med Ljusnan. Det är ett större område som sträcker sig längs med Ljusnans dalgång förbi Bruksvallarna och Ramundberget ner till Ljusnedal. Området täcker även in området kring Vivallen.
Utpekade värden är den fjällnära älvdalsbygden med torplandskap, bymiljöer och fäbodmiljöer, fornlämningsmiljöer samt samisk kulturmiljö. Kring Ljusnedal är bruksmiljön central med lämningar efter Ljusnedals koppar- och järnbruk samt gruvlämningar samt arrendelägenheter med ursprung i de tidigare brukstorpen. Här finns även ett kapell från 1796.
Boplatslämningar och vikingatida/medeltida samisk boplats och flatmarksgravfält med ett 20-tal skelettgravar finns vid Vivallen. Flera fångstgropar och fångstgropssystem korsar dalgången där det även finns en medeltida pilgrimsled.

Kommunens bedömning

Reglering av bebyggelse finns antagen i områdesbestämmelser för Bruksvallarna, Ljusnedal och Högvålen som är vägledande för området. Nya byggnader anpassas till miljö och landskapsstruktur vad gäller tomtstorlek, placering, skala, material och färgsättning.

Den öppna marken har stort kulturhistoriskt bevarandeintresse. Områdets starka kulturhistoriska karaktär kräver särskild omsorg vid nygestaltning så att helhetsintrycket vidmakthålls. Komplementbyggnader placeras och utformas så att huvudbyggnaden och tomtbild respekteras. En enkel färgsättning, med knutar och foder i liknande färg som fasad, kan då vara lämplig. Underhåll och ändringar utförs varsamt och anpassas till byggnadernas karaktärsdrag. Tidstypisk utformning av fasader, tak, fönster och detaljer behålls.

Med en medveten anpassning av ny bebyggelse bedömer kommunen att bebyggelsen inom det riksintresseutpekade området kan utvecklas utan att riksintressets värden påverkas negativt.

Kommunikationer

Väg 84 är utpekad som riksintresse på sträckan Hudiksvall-Riksgränsen för kommunikationer för sin särskilda betydelse för regional eller interregional trafik. Vägen utgör ett viktigt stråk för godstransporter i öst-västlig riktning. Framför allt då det saknas järnväg som kan fylla behovet av transporter. Det är likaså ett viktigt stråk för arbetspendling mellan Sveg-Hede-Funäsdalen samt viktigt turisttrafikstråk.
Mark som är av riksintresse för anläggningar ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra nyttjandet av anläggningarna. Vägarna har stor betydelse för så väl arbetspendling inom Härjedalen som för besöksnäringen.

Kommunens bedömning

Väg 84 är central för resor till, från och genom Funäsdalen och dess funktion utgör en viktig förutsättning för korta som långa resor. Vägens funktion ska därmed värnas i alla beslut som rör markanvändning där den kan komma att påverkas.

Då kommunen i den fördjupade översiktsplanen arbetar för att skapa förutsättningar för inflyttning och tillväxt i Funäsdalen medför ett genomförande av planen att väg 84 kommer att nyttjas i högre utsträckning. Nyttjandet medför ingen påtaglig skada på vägens funktion.

Lis-områden och strandskydd

Strandskydd är ett nationellt skydd som gäller samtliga sjöar, hav och vattendrag. Skyddsområdet är 100 meter från strandkanten upp på land och 100 meter från strandkanten ut i vattnet. Skyddet gäller även miljön under vattnet. Strandskyddet har två huvudsakliga syften där det ena är att bevara allmänhetens tillgång till stränder och möjlighet att vistas vid vatten, och det andra att bevara och värna om naturvärden och olika arter som är beroende av den vattennära miljön.

Kommunerna kan i sin översiktsplan peka ut områden som bedöms kunna bidra till utveckling av landsbygden genom att strandnära verksamheter och bebyggelse blir möjliga, så kallade LIS-områden. I dessa områden får det beaktas som ett särskilt skäl om en byggnad, verksamhet, anläggning eller åtgärd bidrar till utvecklingen av landsbygden.

I Funäsdalen finns sedan tidigare LIS-områden utpekade i kommunens LIS-plan. Inga nya LIS-områden har tagits fram genom denna fördjupade översiktsplan. För utförlig information kring LIS-områden, se kommunens LIS-plan från 2016. Öppnas i nytt fönster.

Kommunens bedömning

I utformningen av planförslaget har kommunen tagit hänsyn till strandskyddet och mark kring kända vattendrag har undantagits från områden som kommunen anser lämpliga för bebyggelse. I enstaka fall har mark som omfattas av strandskydd inkluderats i föreslagna utvecklingsområden. I dessa fall anser kommunen att utvecklingsintresset väger tyngre än strandskyddets syften, vilket utvecklas under respektive områdesbeskrivning.

Miljökvalitetsnormer

Miljökvalitetsnormer är gränsvärden som används för att skydda miljön. Miljökvalitetsnormerna tar sikte på tillståndet i miljön och vad människan och naturen bedöms kunna utsättas för utan att ta skada. Kommunen ska beakta miljökvalitetsnormerna för att säkerställa att den fysiska planeringen inte verkar i en riktning där miljökvalitetsnormerna överskrids. I den aktuella fördjupade översiktsplanen behöver miljökvalitetsnormer för utomhusluft och vattenkvalitet beaktas.

Utomhusluft

Härjedalens kommun har kontrollerat sin luftkvalitet i relation till de svenska miljökvalitetsnormerna och utvärderingströsklar i form av en objektiv skattning. Information har hämtats från trafikflödesmätningar, beräkningar, från information och data efter sotning samt från andra kommuner och samhällen med liknande förhållanden som Härjedalen.

De huvudsakliga utsläppskällorna till luftföroreningar är vägtrafiken och förbränning av ved. Kartläggningen visar dock att nivåerna sannolikt är på långa nivåer och att det inte bedöms finnas någon risk för att miljökvalitetsnormerna överskrids i Funäsdalen eller på någon annan ort i Härjedalens kommun.

Kommunens bedömning

Kommunen bedömer att föreslagen utveckling kan genomföras utan risker för att miljökvalitetsnormerna för utomhusluft överskrids.

Vatten

Det finns ett antal vattenförekomster inom planområdet där Funäsdalssjön är den mest framträdande. Ett flertal mindre bäckar leder till sjön. I den södra delen av planområdet har sjön sitt utlopp i Funnan som rinner ut i Ljusnedalssjön. Ljusnedalssjön utgör en del av Ljusnan som sträcker sig kant i kant med planområdets nordöstra gräns.

Funäsdalssjöns ekologiska status klassas som måttlig. Äldre anläggningar nedströms sjön påverkar fiskars och andra organismers möjlighet till vandring mellan sjön och Funnan. Det påverkar bland annat harr och öring som behöver tillgång till båda biotoperna i sin livscykel. Vidare är sjön påverkad av atmosfäriskt nedfall av kvicksilver och bromerad difenyleter, vilket sänker den kemiska statusen. Föreslagen miljökvalitetsnorm är att god ekologisk status ska uppnås till 2033. Möjliga åtgärder för att komma dit föreslås vara olika åtgärder som förbättrar konnektiviteten i systemet såsom flottledsåterställning, anordningar för förbättrad passage vid anläggningar och omläggning av vägtrumma.

Ljusnan är uppdelad i flera vattenförekomster. Övre Ljusnan, uppströms Ljusnedalssjön bedöms ha måttlig ekologisk status där bristande konnektivitet och atmosfärisk deposition av kvicksilver och bromerad difenyleter pekas ut som orsaker till att den inte når god ekologisk status. Förslag till ny miljökvalitetsnorm är att god ekologisk status ska uppnås till 2033. Som möjliga åtgärder för att uppnå god ekologisk status lyfts olika åtgärder för förbättrad konnektivitet fram som anordningar för upp- och nedströmspassage vid anläggningar samt omläggning av vägtrummor.

Ljusnedalssjön klassas som ett kraftigt modifierat vatten på grund av det är en vattenförekomst som är påtagligt utbyggd för vattenkraft. Förslag till ny miljökvalitetsnorm anger att god ekologisk potential ska uppnås år 2027. Möjliga åtgärder för att nå upp till det är olika konnektivitetshöjande åtgärder i systemet. Atmosfärisk deposition av kvicksilver och bromerade difenyleter medför att god kemisk status inte uppnås i Funäsdalssjön.

Sörmon är en grundvattenförekomst som ligger nordöst om Röstberget vid Ljusnan. Den tillgodoser Funäsdalens samhälles behov av dricksvatten. Enligt statusklassningen bedöms den uppnå såväl god kemisk status som god kvantitativ status vilket också utgör gällande miljökvalitetsnorm. Länsstyrelsen har fastställt ett vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter för själva vattentäkten.

Kommunens bedömning

För att inte sjöar, vattendrag och grundvattenmagasin ska påverkas negativt av att marken bebyggs är det dels viktigt med en fullgod hantering av spillvatten från hushåll. I de förslag till utvecklingsområden som planen ger finns goda förutsättningar att ansluta i princip alla till det kommunala reningsverket. I det fall det inte är möjligt att ansluta nya hushåll till kommunalt reningsverk kan förutsättningar för enskilda lösningar utredas. Samfälligheter eller andra lösningar som är gemensamma för flera hushåll ska prioriteras. Tillstånd från kommunens miljö- och byggnämnd krävs generellt.

Dagvatten ska alltid utredas i samband med detaljplanering av mark. Utredningen behöver visa att marken kan bebyggas utan att avrinning från området påverkar nedströms liggande vattenförekomster på ett negativt sätt, samt att inga risker uppstår för nedströms liggande bebyggelse. Utredningen behöver också säkerställa att inga risker kopplade till ras skred eller erosion uppstår. Samtliga utpekade utvecklingsområden bedöms utifrån storlek och markförutsättningar ha goda förutsättningar för att kunna omhänderta dagvatten, men på vilket sätt det ska ske utreds och redovisas i detaljplaneringen.

Naturvärden och biologisk mångfald

Planområdet rymmer flertalet olika naturtyper vilket utgör förutsättningar för en rik biologisk mångfald. Här förekommer djur och växter som trivs i fjällmiljö såväl som i lägre terräng med skog, myr, sjö, vägkanter och kulturlandskap. Över 1 500 arter är observerade i området och här finns några av landets mest ovanliga lavar, kärlväxter och insekter observerade.

Skogsmiljöer

En viktig miljö för bevarande av unik biologisk mångfald är Funäsdalsbergets skogsklädda och blockrika sluttningar med äldre skog som sträcker sig runt hela berget. Den äldre skogen runt berget är en del av en större grön infrastruktur med äldre fjällnära skogsmiljöer med rik biologisk mångfald i planområdets omgivningar. I skogsbranterna runt Funäsdalsberget finns en stor mångfald av insekter beroende av den speciella miljön. Här finns till exempel mycket ovanliga och rödlistade urskogsfjärilar. På sydvästsidan nedanför berget finns även några mycket ovanliga lavar, till exempel Nordens enda lokal för Härjedalslav.

Våtmarker

Myrmarker med värdefulla naturmiljöer för både fåglar och ovanliga våtmarksmossor förkommer både norr och väster om Funäsdalen. I stora delar av planområdet finns även mindre myrar och sluttningsmyrar i skogsmarkerna. Vissa av sluttningsmyrarna och de blöta skogsmarkerna är påverkade av basiskt eller kalkrikt vatten vilket skapar förutsättning för en speciell och artrik flora.

Vattenmiljöer

Funäsdalssjön, tillrinnande bäckar, Funån, myrmarker, sumpskogar och inte minst Ljusnan utgör en viktig ”blå infrastruktur” med värdefulla vattenmiljöer. Här finns flertalet fiskarter, så som öring, harr och abborre. Flera av de tillrinnande bäckarna är fiskförande och viktigt för arternas reproduktion. Inom planområdet finns även artrika fågelmiljöer samt livsmiljöer för utter och bäver.

Ängs- och betesmarker

Såväl som åkermarker, vall och betesmarker förekommer inom planområdet. Dessa skapar förutsättningar för kulturlandskapets djur- och växtliv. Vissa arter har även funnit vägkanterna som livsmiljö. Längs planområdets vägkanter finns till exempel arter som fältgentiana, ängsgentiana, fjällsippa, slåtterfibbla, brunklöver, samt en mångfald av olika dagfjärilar. Violett guldvinge är en av dem vilken kan anses vara en ansvarsart för Jämtland, då den har sin huvudutbredning i länet och överallt är relativt fåtalig och sällsynt. Betesmarker, slåttermarker och vägkanter är viktiga miljöer för många kärlväxter och pollinerande insekter.

Kommunens bedömning

Områden och miljöer viktiga för biologisk mångfald är i många fall även betydelsefulla för upplevelsevärden. Att sprida kunskap om områdets rika artmångfald och unika naturmiljöer kan locka besökare och skapa medvetenhet och en stolthet, vilket underlättar ett hållbart nyttjande och att de mest värdefulla miljöerna finns kvar långsiktigt.

Utvecklingsområdena i den fördjupade översiktsplanen ligger mestadels på skogsmark. Till största delen är det avverkad skogsmark eller ungskog som berörs. I vissa delar finns även en del skog med längre kontinuitet och därmed förutsättningar för att kunna hysa högre naturvärden. I flera av utvecklingsområdena har högre naturvärden även påträffats kring vägkanter, mindre ängsmarker och myrmark. Detaljplanering av naturmark ska alltid föregås av en naturvärdesinventering om det inte uppenbart saknar syfte. Resultaten från inventeringen beaktas så att högre naturvärden kan bevaras.

Kulturmiljö

Kulturmiljö avser all fysisk miljö som är påverkad av människan. Det kan gälla allt ifrån enskilda objekt till stora landskapsavsnitt. Kulturvärden handlar inte bara om enskilda objekt med stora värden, utan även om vardagslandskapets värden.

Landskap, klimat och tillgångar från naturen har haft stor betydelse för att forma en byggnadstradition och sätta förutsättningar för utvecklingen. Det handlar om hur gårdarnas lägen anpassats efter naturen, vilket byggnadsmaterial som funnits att tillgå och hur det använts för att skydda sig mot det tidvis bistra fjällvädret. Fram till andra världskriget var det fjällbondens villkor och förutsättningar som till största del formade utvecklingen i Funäsdalen, vilket har präglat bebyggelsen i västra Härjedalen.

Kulturmiljön är också i ständig förändring. I vissa delar av Funäsdalen har den gamla karaktären av fjällby bevarats, även om samhällsbilden idag till stor del präglas av andra typer av bebyggelse.

För att ta kunna ta hänsyn till kulturvärden krävs det att man har tydliggjort vilka dessa värden är och vilka av platsens egenskaper det är som åstadkommer dessa värden. Består värdet i enhetlig och väl sammanhållen bebyggelse eller i att bebyggelsen representerar en viss tidsepok, kan platsen vara känslig för avvikande tillskott. I andra fall kan ett modernt tillskott berika en miljö, exempelvis om värdet i ett område ligger i dess sammansättning av byggnader från skilda epoker. Där kan hänsynskravet medför att en ny byggnad ska uppföras utifrån nutida ideal. På samma sätt så kan ett nytt tillskott i ett verksamhetsområde med lång kontinuerlig utveckling bli en ny årsring i utvecklingskedjan.

Funäsdalens historia går troligtvis tillbaka till medeltiden, även om inga konkreta spår finns kvar. Många av dagens gårdsnamn är gamla och traditionsrika. Bitvis finns den gamla karaktären bevarad, även om hotell, skidanläggningar, vägar och butiker numer präglar samhällsbilden. Kartan över planförslaget visar även var de värdefulla kulturmiljöerna finns. Karta över planförslaget. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Funäsdalen bykärna – gamla delar

De tre delar av byn som främst bevarat något av gamla tider är från öster räknat: gården Olen med omgivningar ned mot sjön, gården Påls mitt i byn samt området med kyrkan och fornminnesparken.

Vid området Olen finns Härjedalens längsta, äldre bostadshus som ser ut som sammanbyggda parstugor. Det unika långa bostadshuset, samt tillhörande gårdsmiljö är av stor betydelse för landskapsbilden.

Gården Påls ligger mitt i Funäsdalen på ovansidan av Rörosvägen. Gården ska vara en av de äldsta i byn. Det röda bostadshuset och den hävdade marken ovanför visar hur Funäsdalen såg ut i äldre tider.

Fornminnesparken och Funäsdalens kyrka ligger vid foten av Funäsdalsberget. I parken finns nu cirka 25 hus samt Härjedalens fjällmuseum. Strax öster om museet står kyrkan från 1928. Fornminnesparken visar gammal byggnadskultur i västra Härjedalen, men också hur friluftsmuseer har utvecklats från den tidiga nationalromantiska tidens ideal och fram till dagens alltmer turismpåverkade verksamhet.

Invånarna i Funäsdalen har sedan 1800- och 1900-talen nyttjat det goda klimatet på bergets sydsida för odlingar och potatisåkrar i starkt sluttningsläge. För att hålla kvar jorden byggdes stenmurar och terrasser. Vissa åkrar brukas än i dag.

Förhållningssätt

Områden med starka kulturhistoriska karaktärer kräver särskild omsorg vid nygestaltning så att helhetsintrycken bevaras. För områdena kring gårdarna Olens och Påls, samt kyrkan har den öppna marken ett stort kulturhistoriskt bevarandevärde.

Området ovanför gården Påls är idag detaljplanerat och tillåter exploatering. Den alpina nedfarten och gondolen har gjort intrång i miljön men är samtidigt nya årsringar i Funäsdalens historia. Den öppna marken kring gondolen som inte redan är detaljplanerad ska bevaras för att hålla kvar historien av Funäsdalens gamla by.
Nytillkommande bebyggelse behöver visa hänsyn mot kyrkan och dess omgivning, vilken omfattas av kulturminneslagen. Kommunen ser restriktivt på ny bebyggelse som inte är en del av Fornminnesparken eller kyrkans funktion.

Ny bebyggelse inom dessa äldre delar av Funäsdalen ska i sitt uttryck förhålla sig till och respektera befintlig bebyggelse, men kan visa att det är nytillkomna byggnader. Komplementbyggnader placeras och utformas så att befintliga huvudbyggnader och tomtbilder respekteras. En enkel färgsättning, med knutar och foder i liknande färg som fasad, kan vara lämplig. Underhåll och ändringar utförs varsamt och anpassas till byggnadernas karaktärsdrag. Tidstypisk utformning av fasader, tak, fönster och detaljer behålls.

Utanför bykärnan - västerut

Mosaiken av öppet jordbrukslandskap och slutna skogspartier skapar ett tydligt uttryck av att befinna sig utanför bykärnan. Detta uttryck bör bevaras genom att undvika för tät bebyggelse.

Förhållningssätt

Nya byggnader ska i sin form och uttryck anpassas till omkringliggande strukturer och upplevas som tillägg i samma skala och uttryck som sin omgivning.

Kommunens bedömning

Funäsdalen har en byggnadstradition och ett kulturlandskap som berättar om de lokala förutsättningar som format bygden. Det finns ett värde i att bevara och utveckla de värden som är karaktäristiska, samtidigt som nya uttryck kan skapa nya kvaliteter som är karaktäristiska för vår tid.

Med de anpassningar och förhållningssätt, samt tydliggörande av värdefulla kvaliteter som behöver studeras i efterföljande planeringsskeden bedömer kommunen att man beaktat och behandlat värdefulla kulturmiljöer. Den fördjupade översiktsplanen balanserar bevarandet av befintliga värden och kvaliteter, och värdet av att utveckla ny bebyggelse med nutida uttryck.

Friluftsliv

Vid planläggning av mark ska kommunen enligt plan- och bygglagen se till att det inom eller i nära anslutning till sammanhållen bebyggelse finns grönområden samt lämpliga platser för lek, motion och annan utevistelse. Det är väl belagt att närhet till rekreationsområden är värdefullt ur ett folkhälsoperspektiv.

Det framgår också tydligt i den enkätundersökning som kommunen gjort bland in- och utflyttande kommuninvånare att natur, rekreation och friluftsliv är de tre komponenter som starkt bidrar till ortens attraktionskraft.

I dagsläget finns ett större område kring Röstberget, i den östra delen av samhället, utpekat som rekreationsområde. Området är genomkorsat av stigar som används både vinter- och sommartid för till exempel skidåkning (inklusive elljusspår), löpning, ridning och cykling. Området ligger i direkt anslutning till Funäsdalens idrottsplats, samt med närhet till skola och förskola. Stigarna över berget knyter ihop Funäsdalen med Ljusnedal. På bergets sydsluttning finns gamla odlingslotter som användes i äldre tider för potatisodling i det gynnsamma sydläget. Ovanför lotterna finns två utsiktsplatser.

Funäsdalsberget har en fallhöjd på över 300 meter och är utbyggt för alpin skidåkning med fem liftar och ett flertal nedfarter på bergets östra sida. Runt Funäsdalsberget finns också flera sommar- och vinterleder, som bland annat leder upp till toppstugan på berget.

Vid Funäsdalsdalssjöns norra ände ligger Risnäset. Området inkluderar lek- och friytor, närhet till badplats och ligger väl skyddat från trafik. Området är uppskattat som mötesplats och yta för sociala aktiviteter som marknader och valborgsmässofirande. Ett gångstråk längs med sjön löper från Risnäset in mot bykärnan. Under vintern ansluter skidspår hit.

Funäsdalssjön används aktivt både sommar och vinter. Vintertid är längdspår, skoterspår, gångstråk och andra aktiviteter lokaliserade på sjön. Sommartid nyttjas sjön till fiske, olika vattensporter samt att det finns ett antal badplatser runt sjön.

Kommunens bedömning

Kommunen anser att det är viktigt att bevaka tillgången till rekreationsområden inom de centrala delarna av byn, inte minst för skol- och förskoleverksamhet där närhet och tillgänglighet till natur fyller en viktig funktion, men även utifrån aspekter av folkhälsa på lika villkor för hela befolkningen. Möjligheterna till att nyttja spår och leder ska säkerställas utan att skapa ett bilberoende.

Olika former av spår och leder, tävlingsanläggningar och utpekade friluftslivområden är viktiga att bevara. Det utesluter dock inte att ett aktivt skogsbruk eller andra åtgärder kan genomföras inom samma område.

I det förslag till utveckling som den fördjupade översiktsplanen presenterar anser kommunen att man har beaktat behovet av tillgång till rekreationsområden och även nyttjar det som tillgång för att skapa goda, attraktiva boendemiljöer.

Naturresurser

Grundvattentillgångar

Härjedalens kommun är relativt rik på grundvattentillgångar lämpliga för dricksvattenuttag. Funäsdalens dricksvatten kommer från vattenförekomsten Sörmon, som ligger nordöst om Röstberget vid Ljusnan. Ett vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter finns upprättat för att skydda vattentäkten mot sådan verksamhet som kan påverka grundvattnet på ett negativt sätt från exempelvis föroreningar.

Kommunens bedömning

Kommunen arbetar både för att antalet fast boende invånare ska öka i Funäsdalen, samt att besöksnäringen ska ha goda förutsättningar att utvecklas. Därmed finns även ett stort behov för att säkerställa och skydda de dricksvattenresurser som finns i området.

Exploatering av mark i närheten av utpekade grundvattenmagasin eller andra dricksvattentillgångar får endast komma till stånd om det går att redovisa att exploateringen kan genomföras utan att skada vattentillgångarna. Därför kan särskilda utredningar komma att krävas i sådana områden. Där det finns etablerade vattenskyddsområden ska föreskrifterna beaktas i prövningen av markens lämplighet för en viss användning.

Jordbruk

Jordbruk är av nationell betydelse vilket betyder att brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar, endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Detta regleras i miljöbalkens tredje kapitel.

Det finns ett småskaligt jordbruk med hävdade täkter både inom och i anslutning till Funäsdalens tätort. Den öppna marken möjliggör viss djurhållning, men utgör också ett viktigt inslag i bymiljön och för landskapsbilden. Den öppna marken bidrar tillsammans med fäbodarna starkt till ett områdens karaktär och attraktionskraft. Vidare är de hävdade gräs- och ängsmarkerna av stor betydelse för biologisk mångfald. Jordbruksmark redovisas i kartan med planförslaget. Karta. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Kommunens bedömning

Kommunen anser det är angeläget att den idag brukade åkermarken bibehålls öppen och brukad, men saknar styrmedel för att säkerställa det. I den kommunövergripande översiktsplanen gör kommunen ett ställningstagande om att det, efter en lokaliseringsprövning, kan bli aktuellt att utreda huruvida jordbruksmark ska tas i anspråk för att tillgodose behovet av bostäder i närhet till samhällsservice.

I den fördjupade översiktsplanen har nya utvecklingsområden utformats för att inte ta värdefull jordbruksmark i anspråk. Kommuner bedömer att den föreslagna utvecklingen kan genomföras utan att det lokala jordbruket påverkas negativt.

Skogsbruk

Skogsbruk är enligt miljöbalken 3:4 av nationell betydelse och skogsmark som har betydelse för skogsnäringen ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra ett rationellt skogsbruk. Förvaltningen av kommunens egen skog ska ske med hänsyn till åtgärdsbehov, miljö och naturvärden samt långsiktiga mål för skötseln av innehavet, både avseende produktion och miljö.

Kommunens bedömning

Kommunen har i den fördjupade översiktsplanen pekat ut ett antal föreslagna utvecklingsområden som idag utgörs av skogsmark. Kommunen anser att intresset för samhällsutvecklingen och behovet av mark för bostäder och verksamheter väger tyngre än skogsbrukets behov inom dessa utvecklingsområden.

Risker för hälsa och säkerhet

Trafik och farligt gods

Riksväg 84 är primär transportled för farligt gods. Farligt gods är ämnen och produkter som på grund av sina farliga egenskaper omfattas av särskilda krav vid transport. Det kan gälla egenskaper som vid en olycka eller felaktig hantering utgör en fara för människor, miljö eller egendom.

Vid den fysiska planeringen ska kommunen bevaka att en tillfredsställande säkerhetsnivå kan uppnås intill vägen. Det kan handla om att hålla ett visst skyddsavstånd eller genom skyddsåtgärder.

Härjedalens kommun har tagit fram en riskutredning med syfte att dels beskriva risksituationen med avseende på allvarliga olyckor som kan inträffa på väg 84 inom Funäsdalen, dels beskriva lämpliga schablonmässiga skyddsavstånd för olika typer av bebyggelse, dels visa på behov av ytterligare riskanalyser.

I den fördjupade översiktsplanen berörs ett nytt föreslaget utvecklingsområde för bostäder av närhet till farligt gods-leden. Området har utformats med skyddsavstånd mot vägen. Ytterligare riskbedömning ska göras i samband med att området detaljplaneras.

Radon

Radon från marken är den vanligaste källan till radon i byggnader. Det finns alltid tillräckligt med radon i marken för att gällande gräns- och riktvärden för radon ska kunna överskridas i en byggnad, om konstruktionen är otät mot marken. Detta gäller även i så kallade lågriskområden. Radonhalten i inomhusluft bör mätas både i nybyggda hus och i hus som renoverats eller byggts om. Radonhalten bör inte överstiga 200 Bq/m3 i bostäder, skolor och allmänna lokaler (Strålskyddsförordningen).

Vid planläggning ska särskild kontrollmätning alltid övervägas i samband med upprättandet av en ny detaljplan. När risk för höga värden befaras, kan kontrollmätning begäras i samband med prövning av förhandsbesked eller bygglov. Nya byggnader ska uppföras med grundläggning som är radonsäker eller radonskyddad.

Strålning

Elektromagnetiska fält är en form av icke-joniserande strålning. De är starkast närmast källan men avtar snabbt med avståndet. Runt alla apparater och anläggningar som drivs av elektrisk ström uppstår magnetfält och elektriska fält. Till elektromagnetiska fält räknas även radiovågor från TV- och radiosändningar, trådlösa datornätverk och mobiltelefoni. Starka elektromagnetiska fält är hälsoskadliga, medan det inte finns några säkerställda hälsorisker med svaga elektromagnetiska fält.

För att inte skapa risker för människors hälsa anser kommunen att nya kraftledningar och elektriska anläggningar ska utformas eller förläggas till sådan mark att exponering för magnetfält begränsas.
Nya bostäder, skolor, förskolor och daghem ska placeras så de inte påverkas av befintliga elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Generellt ska ny bebyggelse där människor vistas varaktigt placeras minst 80 meter från en 220 kV-ledning respektive 130 meter från en 400 kV-ledning.

Översvämning

Översvämning kan inträffa vid långvariga regn, kraftiga skyfall, eller höga flöden i vattendrag och sjöar. I framtiden förväntas översvämningar bli mer vanligt till följd av förändringar i klimatet. Översvämningar kan orsaka stora materiella skador där bebyggelse, vägar, elförsörjning, vattenförsörjning och avloppshantering påverkas.
Bebyggelse och infrastruktur som ligger på låg höjd i närheten av vattendrag och sjöar är mer exponerade för översvämningsrisker än bebyggelse på längre avstånd från vatten.

För att minimera konsekvenserna av översvämningar längs vattendrag bör byggnader och anläggningar placeras med respektavstånd till vatten. Det här beaktas i detaljplaneringen där olika typer av markanvändning har olika respektavstånd.

Samhällsviktiga verksamheter såsom sjukhus, akuttjänstgörande polis och räddningstjänst, omsorg av utsatta grupper (äldreboende, LSS-boende med flera), vatten- och avloppsanläggningar, avfallsanläggningar med mera förläggs med större respektavstånd än övrig bebyggelse såsom bostäder, kontor, handel, skolor med mera som omfattas av andra krav.

I detaljplaneringen ska lokala lågpunkter beaktas för att undvika översvämningsproblematik i samband med kraftiga regn, så kallade skyfall.
Inga av de områden som pekas ut för ny bebyggelse i den fördjupade översiktsplanen ligger inom översvämningsutsatt område. Utvecklingsområdena är relativt stora vilket tillser att det ska finnas goda förutsättningar för en robust dagvattenhantering inom respektive område. Dagvattenhanteringen studeras för respektive område i detaljplaneringsskedet då den behöver studeras och planeras i relation till ny infrastruktur och bebyggelse.

Risker för ras och skred

Skred och ras kan uppstå både av naturliga skäl och på grund av hur marken används. Ofta handlar det om en kombination av flera faktorer. Störst risk för skred och ras är det i slänter med jordlager med låg hållfasthet och i bergslänter med svagheter i berggrunden. Riskerna ökar generellt när jorden vattenmättas.
Det är troligt att situationer med kraftiga regn kommer att öka i antal som en effekt av förändringar av klimatet i framtiden, liksom att perioden då marken är frusen kommer att bli kortare. Det är därför viktigt att risker kopplade till markstabilitet beaktas i planeringen av marken.

På uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har Statens geotekniska institut tagit fram en översiktlig kartering av stabilitetsförhållanden i raviner och slänter i morän och grov sedimentjord i Härjedalens kommun.
Karteringen visar att jordarterna inom planområdet utgörs av grovkorniga moräner, som ställvis kan vara blockrika. Tunna jordtäcken och berg i dagen förekommer i stora delar av området.

I de norra delarna av området ligger bebyggelsen på betryggande avstånd från de branta sluttningarna på Funäsdalsberget. Kartläggningen visar inga indikationer på rörelser i sluttningen. I sluttningarna på södra och nedre delen av Funäsdalsberget har stenar och block rasat ner för slänterna och det finns risk för ytterligare sten- och blocknedfall samt ytliga ras, som kan påverka bebyggelsen.

Markens geotekniska förutsättningar såsom stabilitet och bärighet ska alltid utredas i samband med att obebyggd mark detaljplaneras. I förslaget till fördjupad översiktsplan föreslås inga nya utvecklingsområden inom områden där risker kopplade till markstabilitet konstaterats. 

Förorenade områden

Miljöfarlig verksamhet av olika slag kan förorena omgivande mark- och vattenområden. Med förorenade områden avses mark, vatten och sediment, byggnader och anläggningar som är så förorenade att de kan innebära skada eller olägenhet för människors hälsa och/eller miljö.

Länsstyrelsen och kommunen har identifierat och inventerat förorenade områden i kommunen. Dessa har inventerats och riskklassats enligt MIFO (Metodik för inventering av förorenade områden). Av dessa finns ett flertal inom Funäsdalens tätort och det område som den fördjupade översiktsplanen omfattar.

Av de områden som i den fördjupade översiktsplanen föreslås få en ny användning finns ett så kallat MIFO-objekt identifierat. Objektet ligger i utkanten av utvecklingsområdet på Röstbergets sydsluttning. Objektet är en bilvårdsanläggning där identifieringen anges som avslutad och inget åtgärdsbehov bedöms föreligga. Eventuellt behov av hänsyn studeras i detaljplaneskedet.

Förekomst av förorenade områden undersöks och beaktas generellt i samband med förändrad användning av marken där eventuella behov av marksanering prövas mot föreslagen markanvändning.

Kommunens bedömning

Samtliga underlag som ligger till grund för bedömning i den fördjupade översiktsplanen är översiktliga. Även markanvändningen är översiktligt avgränsad. Mer detaljerade underlag kommer att tas fram under efterföljande planeringssteg. Avgränsning och utformning av markanvändningen kommer att anpassas efter hand som ny kunskap om ett visst områdes värden och kvaliteter, liksom utsatthet för risk tas fram.

Kommunen har utifrån befintliga underlag anpassat markanvändningen för att minimera risker för hälsa och säkerhet. Utifrån den anpassningen bedömer kommunen att den fördjupade översiktplanen övergripande har hanterat risker för hälsa och säkerhet. Det utgör ett bra underlag för att i kommande planeringssteg ha goda förutsättningar för att ytterligare kunna anpassa markanvändningen utifrån behov och hantering av eventuella risker.

Klimatanpassning

Härjedalens kommun står precis som övriga Sverige inför utmaningar gällande att hantera klimatförändringarnas effekter på samhället. Därför är det av stor vikt för ett robust samhälles trygghet att kommunen hanterar eventuella risker som ett förändrat klimat medför.

Bedömningarna som gjort i den fördjupade översiktsplanen omfattar bland annat var framtida bebyggelse ska lokaliseras, vilken infrastruktur som behövs liksom hur övrig markanvändning och dagvattenhantering ska hanteras.

Bedömningarna omfattar också vilka områden som är känsliga för översvämning, ras, skred med mera för att i största mån undvika ytterligare bebyggelse i riskutsatta områden. Den fördjupande översiktsplanen ger vägledande rekommendationer för befintlig och planerad bebyggelse, infrastruktur med mera samt vilken vidare utredning som behövs inför att förändra markanvändningen.

Härjedalens kommun hanterar riskbedömningar och åtgärder mer detaljerat genom detaljplaneringen. Vid planering av mark måste en beredskap för de effekter som klimatförändringarna orsakar finnas med.

Beredskap för klimatförändringar skapar trygghet för kommunens medborgare. Klimatanpassning i kommunens fall innebär att säkra medborgare, verksamheter och markinnehav mot ett varmare klimat och extremväder. Det innebär också att använda förebyggande och kostnadseffektiva lösningar samt att analysera och använda sig av ekosystemtjänster.

Kommunen anser att dessa frågor är viktiga att bevaka och har därför valt att separat ta fram en klimatanpassningsplan under 2022.

Kontakt

Senast uppdaterad: 8 mars 2022 14:20
Redaktör för sidan: Anneli Floberg
Faktaansvarig (syns endast i edit-läge): Saknas