Miljökonsekvensbeskrivning

Fören på en kanot  på en spegelblank sjö med en by och ett berg i fonden.

För att förebygga att den nya föreslagna fördjupade översiktsplanen för Funäsdalen-Ljusnedal leder till oönskade konsekvenser har miljöns olika värden kartlagts och förväntade effekter från markanvändningen beskrivits i en miljökonskevensbeskrivning.

Rubriker i kapitlet

Inledning

Bakgrund och syfte

Härjedalens kommun har tagit fram en ny fördjupad översiktsplan för Funäsdalen-Ljusnedal som anger fortsatt utveckling av orten. Planen bygger på den kommunövergripande översiktsplanen som kommunen antog 2020 och tillämpar de strategier som översiktsplanen anger. Den inkluderar även resultat från medborgardialog samt nationell reglering och målsättning.

En översiktsplan bedöms alltid innebära en betydande miljöpåverkan vilket medför att den ska miljöbedömas och en miljökonsekvensbeskrivning ska upprättas. Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen är att beskriva direkta och indirekta effekter och konsekvenser för miljön, människors hälsa samt hushållning med mark och andra naturresurser som den planerade utvecklingen kan medföra.

Målet med miljöbedömningen är att nå en hållbar utveckling. Miljökonsekvensbeskrivningen lyfter även därför de ekonomiska och sociala aspekterna av hållbarhetsbegreppet.

Avgränsningar och metodik

En hållbar utveckling kräver en helhetssyn på de ekologiska, sociala och ekonomiska perspektiven av samhällsutvecklingen. Att naturens och samhällets resurser nyttjas på ett sådant sätt som inte äventyrar kommande generationers möjligheter att leva och verka på orten samt utveckla och nyttja platsens resurser.

En fördjupad översiktsplan är ett strategiskt dokument som beskriver utvecklingen på översiktlig nivå. Det betyder att den belyser de väsentliga miljökonsekvenserna samt andra uppgifter som är nödvändiga för att bedöma planens inverkan på människors hälsa, miljö och hushållning med naturresurser, liksom andra aspekter av hållbarhet.

Då det handlar om översiktlig planering har inga detaljerade undersökningarar eller inventeringar av olika värden eller förutsättningar i fält gjorts. Bedömningarna fokuserar i det här skedet på om de finns förutsättningar för att kunna tillgodose olika värden eller behov.

För de sociala konsekvenserna har ett urval av relevanta och betydande aspekter gjorts i relation till aspekter som identifierats som betydande teman i den kommunövergripande översiktsplanen och som i övrigt bedöms relevant för orten.

Mål och strategi för fördjupad översiktsplan

Den övergripande visionen från Härjedalens översiktsplan är fler invånare till år 2030. Den fördjupade översiktsplanen tar avstamp i den visionen, och tillsammans med ortens specifika behov som kommunen identifierat är målsättningen att den fördjupade översiktsplanen ska bidra till att stärka samhället genom att skapa förutsättningar för goda och attraktiva boendemiljöer, möjligheter för näringsliv att utvecklas och väl fungerande kommunikationer.

För att åstadkomma en sådan utveckling har ett antal utvecklingsfaktorer identifierats som utgör byggstenar i den fördjupade översiktsplanen:

  • Mark till attraktiva boendemiljöer för permanentbostäder
    Det finns behov av ett varierat bostadsutbud med bostadsrätter, hyresrätter och villatomter. Gång- och cykeltrafik är en viktig förutsättning för goda attraktiva boendemiljöer.
  • Mark för verksamheter och handel som inte är centrumberoende
    Kommunen vill säkerställa tillgång till mark för verksamheter och handel för att tillgodose näringslivets behov utifrån rådande platsbrist
    inom de centrala delarna av Funäsdalen.
  • Mark för boende inriktat mot besöksnäring
    Turismen behöver förutsättningar för att kunna fortsätta utvecklas.
    Utvecklingen ska lokaliseras till Kåvanområdet och dess vidare utveckling.
  • Flytt av väg 84 – en vision kommunen vill påtala behovet av att på lång sikt flytta ut väg 84 från de centrala delarna av Funäsdalens by.

Den fördjupade översiktsplanen har utformats för att konkretisera dessa utvecklingsfaktorer, det vill säga beskriva hur marken i och kring samhället ska användas för att tillgodose de behov som ligger bakom dem.

Planförslaget

Planförslaget innebär att mark tas i anspråk för ny användning så som bostäder, verksamheter och besöksanläggningar. Utpekandena grundar sig i de flesta fall på ett intresse hos markägaren för att utveckla sin mark. Därefter har området prövats utifrån såväl utvecklingsfaktorer som allmänna intressen som strandskydd, riksintresse­utpekanden, natur- och kulturvärden samt förutsättningar för att Funäsdalen ska utvecklas i en god helhet. Karta över planförslaget. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Utvecklingsområden för boende

Sammanlagt har åtta utvecklingsområden för boende identifierats. Dessa bedöms tillsammans kunna rymma cirka 2 600 lägenheter i form av dels fristående enbostadshus, dels i form av flerbostadshus.

Funäsdalen bedöms kunna växa åt flera håll. Områden som är utpekade för boende ska i huvudsak bestå av olika former av bostäder med tillhörande funktioner, så som mindre tekniska anläggningar och parkeringar. Här inryms även mindre grönområden och skol- och förskoleverksamhet. Gång- och cykelvägar skall anordnas till och inom nya områden.

1 Norra sluttningen av Röstberget

Röstbergets norrsluttning ligger i nära anslutning till skola, förskola och rekreationsområden, med bra kommunikationer. Området bedöms översiktligt kunna rymma 300 lägenheter.

2 Sydsluttning röstberget, tältplatsen

Området bedöms kunna rymma en blandad bebyggelse. Dels finns möjligheter att utveckla ett mindre handelsområde för dagligvaruhandel, dels boende med översiktligt 250 lägenheter.

3 Ljusnedal – östra delen av röstberget

Området bedöms vid en utveckling på sikt kunna bidra till att knyta ihop Funäsdalen med Ljusnedal. Inom området bedöms översiktligt 100 lägenheter för boende kunna tillskapas.

4 Ljusnedal – förtätning

Kommunen ansökte under 2019 om att få förvärva delar av fastigheten Ljusnedal 1:1. Ansökan avstyrktes, men kommunen ser fortsatt behov av ytterligare boende i Ljusnedal och avser att med en reviderad ansökan på nytt ansöka om att förvärva delar av fastigheterna Ljusnedal 1:1 samt Ljusnedal 6:1. Det handlar om mindre områden av mark i nära anslutning till befintlig bebyggelse. Inom området bedöms översiktligt 30 lägenheter kunna tillskapas

5 Vivallen – västra sidan av Funäsdalsberget

En utveckling av området bidrar till att utveckla Funäsdalens by åt väster. Området har god tillgång till rekreationsområden med spår och leder och ligger 2 kilometer från Funäsdalens centrala delar. Inom området bedöms översiktligt 250 lägenheter kunna tillskapas.

6 Sjöängsvägen

Området ligger centralt med gångavstånd till samhällsservice och handel. Området bedöms lämpligt för förtätning med bostadsändamål. Området bedöms primärt lämpligt för tätare bebyggelse i form av flerbostadshus.

7 Söromsjön

Området utgör en naturlig utveckling av befintligt bostadsområde med god tillgång till kommunal service. Det finns olika alternativ för anslutningsväg till området, dock är dessa alternativ beroende av möjligheten att nyttja omkringliggande fastigheter.

I dagsläget är Tullvägen förhållandevis smal och saknar belysning. För att öka tillgängligheten och trafiksäkerheten för så väl skyddade som oskyddade trafikanter bör tillfartsväg och stråk från de centrala delarna även undersökas i vidare detaljplanering.

8 Södra sidan Funäsdalssjön

Området bedöms primärt lämpligt för både permanentboende och fritidshus. Eftersom området inte är i direkt närhet till Funäsdalens centrala delar kommer ett visst bilberoende att kvarstå för området. Gång- och cykelväg saknas på Tullvägen som går runt Funäsdalssjöns södra delar vilket också förstärker bilberoendet.

Utvecklingsområden verksamheter

Områden utpekade för verksamheter avser företagsområden för större verksamheter, handel, sportarenor och drivmedelsförsäljning som inte är centrumberoende. Tillhörande funktioner så som gång- och cykelväg, parkeringar och tekniska anläggningar ingår. Två olika områden är utpekade för sådan markanvändning.

1 Östra sidan av Röstberget och Ljusnedal

Området sträcker sig från korsningen väg 84 och Ljusnedalsvägen mot norr. Skogen är konventionellt brukad och består mest av yngre uppväxande barrskog. Längs vägkanter har några ovanliga växter och insekter observerats, vilket behöver undersökas vid planering av in- och utfarter.

2 Östra sidan av Funäsdalssjön

Området är sedan tidigare utlagt som ett reservområde för industri i fördjupad översiktsplan från 2009. Området bedöms inledningsvis lämpligt som ett företagsområde för större verksamheter, handel, sportarenor och drivmedelsförsäljning som inte är centrumberoende samt verksamheter som kräver eller gynnas av direkt närhet till riksväg 84. Området kommer att utgöra ny entré till Funäsdalen från öster.

Utvecklingsområden besöksnäring

Område för besöksverksamhet, fritidshus, alla typer av tillfällig övernattning samt konferensanläggningar. Här ingår kulturella och religiösa verksamheter, idrotts- och sportanläggningar med tillhörande byggnader och övriga besöksanläggningar.

Nordvästra sidan av Funäsdalsberget

Området består till stor del av kuperad terräng som tidigare inte är exploaterad. Möjligheten att utveckla alpin skidåkning på den nordvästra sidan av Funäsdalsberget behöver studeras vidare. Tillkommande fritidshusbebyggelse, serviceanläggningar och allmänna parkeringar ses som en naturlig utveckling om den alpina skidanläggningen byggs ut.

En detaljplaneprocess ska föregås av ett planprogram för hela området som ska undersöka förutsättningarna närmare, det kan också innebära vissa justeringar av den mark som är utpekad. Ett planprogram behöver visa på goda förutsättningar för utbyggnad innan området kan detaljplaneras.

Befintlig bebyggelse samt centrum

Inom befintlig bebyggelse och centrum beräknar kommunen att det finns utrymme för en förtätning av totalt 300 lägenheter vardera. Med det menas att det inom redan bebyggda områden totalt kan tillskapas en förtätning av 600 lägenheter.

Alternativ till planförslaget

Befintlig fördjupad översiktsplan - nollalternativ

Den befintliga fördjupade översiktsplanen för Funäsdalen är endast delvis utbyggd. Samtidigt som planen endast är delvis utbyggd efterfrågas mark för planläggning av bland annat boende. Dels finns intresse hos markägare att utveckla sin mark, dels finns efterfrågan på bland annat villatomter.

Det råder trängsel inom bykärnan där ett flertal verksamheter har små möjligheter att utveckla sin verksamhet i den lokaliseringen. Det finns därför behov av mark för ytkrävande verksamheter som den befintliga planen inte medger.

Inom den befintliga fördjupade översiktsplanen finns ett flertal mindre, spridda områden utpekade för permanent bebyggelse, ett större område på Funäsdalsbergets norra sida (uppdelat på mindre, separata områden) samt ett antal mindre områden öster om berget utpekatde för turistiskt boende. Viss mark är också utpekad för industriändamål.

Uppdelningen i mindre, spridda exploateringsområden riskerar att leda till utbyggnad som inte fullt ut tillser behovet av väl dimensionerad infrastruktur, gång- och cykelvägar, teknisk försörjning eller påverkan på intressen som behöver utredas i större skala. Att utbyggnaden enbart fokuserar på det enskilda detaljplaneområdets behov.

Alternativ avgränsning av planområdet

Den befintliga fördjupade översiktsplanen omfattar ett betydligt större område än det aktuella förslaget. Förutom mark där viss användning föreslås ingår även större markområden benämnda som övrigt område, dels vissa områden som är utpekade för skyddsvärd natur, dels ett område reserverat för allmän väg.

För mark utpekad som ”övrigt område”, anger handlingen att endast mindre kompletteringar av befintlig bebyggelse, liksom bebyggelse för jord- och skogsbrukets behov ska tillåtas och att PBL:s generella bestämmelser ska gälla. Inga nya planområden för bebyggelse tillåts. Inom områden utpekade för högre naturvärden anges att ingen bebyggelse bör tillåtas utom för friluftslivets- och skogsbrukets behov.

Vägreservatet sydväst om Funäsdalssjön visar ett förslag till ny sträckning av riksväg 84 som förbifart förbi Funäsdalen. Sträckningen är kommunens egen och bygger inte på något underlag från Trafikverket. Enligt uppgift från Trafikverket finns ingen planering om sådan förbifart.

All mark utanför Funäsdalens samhälle är i privat ägo och vid sidan av planmonopolet har kommunen liten kontroll över marken. Generella bestämmelser ur plan- och bygglagen och miljöbalken gäller fullt ut – oavsett om marken ligger inom avgränsning för FÖP-område eller inte. Utpekande som ”övrig mark” saknar därmed betydelse.

Vad gäller mark som är utpekad för högre naturvärden påverkar kommunens utpekande endast detaljplaneläggning. Det påverkar inte markägarens skogsbruk eller annan skötsel av marken. Området omfattas inte av något formellt skydd och kommunen har inte uttalat några intentioner om att sådant ska inrättas. Kommunen har heller ingen möjlighet att påverka att marken förvaltas på ett sådant sätt att naturvärdena bevaras.

Om ansökan om planbesked inkommer till kommunen prövas lämplighet utifrån bland annat naturvärden i samtliga fall. Detaljplanering av naturmark föregås alltid av naturvärdesinventering om det inte uppenbart saknas behov för det. Höga naturvärden fångas därför upp i det skedet.

En fördjupad översiktsplan ska visa kommunens viljeinriktning kring hur mark och vatten ska användas. Det saknas skäl att inkludera mark som inte omfattas av ett aktivt ställningstagande kring dess användning. Det leder i stället till en otydlighet kring hur marken ska användas, markägarens rättigheter och kommunens befogenheter. Kommunen bedömer därmed att den tidigare omfattningen inte ska användas i det nya planförslaget utan att den befintliga översiktsplanen upphävs i de delarna.

Miljökonsekvenser

Naturvärden

De områden som pekas ut för förändrad markanvändning har inventerats översiktligt med avseende på områdenas förutsättningar att hysa högre naturvärden. Inventeringar på mer detaljerad nivå behöver därför göras inför att ett område ska detaljplaneras. Planeringen behöver också anpassas efter resultaten.

Område för boende – norra sidan av Röstberget

Området sträcker sig längs nordostsluttningen mellan 650 meter över havet från Röstbergets idrottsplats med fotbollsplan i väst ner mot Ljusnan 600 meter överhavet i norr. Stora delar av området består av skogliga föryngringsytor.

Området hyser troligtvis relativt låga naturvärden inom övervägande delar. Förutsättningar för högre naturvärden finns främst i de nordvästra respektive nordöstra delarna som inför detaljplanering behöver inventeras djupare med avseende på såväl biotop- som artvärden.

Område för boende - sydsluttning Röstberget

Området sträcker sig från nära Ljusnedalsvägen i söder, längs väg 84 och binder samman befintlig bebyggelse i Funäsdalen med Ljusnedal. Stora delar av området består av yngre barrblandskog. Områdets naturvärden har inte inventerats, därmed finns få fynd av naturvårdsarter. Identifierade naturvårdsarter har framför allt hittats längs vägkanter där det fläckvis finns en artrik ängsmarksflora.

Fem rödlistade arter finns noterade, bland annat violett guldvinge som är klassad som starkt hotad. Hela området bör inventeras med avseende på naturvärden i samband med detaljplanering och hänsyn ska visas utifrån resultaten. Skogen närmast befintlig bebyggelse i väst tillför flera ekosystemtjänster för bostadsområdet och bör bevaras.

Område för boende - Ljusnedal – östra delen av Röstberget

Områdets högre delar ligger på 640 meter över havet och de lägre strax under 600 meter över havet. Området är beväxt av barrskog. I vissa delar, dels ett smalt stråk närmast befintlig bebyggelse i sydöst, dels den nordvästra delen, förekommer äldre skog med längre kontinuitet. I övrigt består området av föryngringsytor eller yngre plantering.

Områdets naturvärden är inte inventerade, men förutsättningar för högre naturvärden finns främst inom de mindre delar av området som består av skog med längre kontinuitet. I samband med detaljplanering behöver området som helhet inventeras. Den gröna infrastrukturen närmast befintlig bebyggelse bör bevaras för de ekosystemtjänster det ger. Längs befintliga vägkanter och öppna marker finns tidigare fynd av skyddsvärda kärlväxter. I övrigt finns få artfynd noterade.

Vivallen – västra sidan av Funäsdalsberget

Marken sträcker sig från Funäsdalsbergets sydvästfot 690 meter över havet och sluttar långsamt ner mot vägen till Vivallen och 600 meter över havet. Området består av av äldre barrblandskog, myrmark, yngre trädplanteringar med tall eller contorta samt föryngringsytor.

I den översta delen samt i det sydvästra hörnet finns äldre barrblandskog med inslag av myrmark. Delar av skogen är naturskogsartad med riklig förekomst av död ved och äldre träd. Inom området finns flertalet fynd av naturvårdsarter. Vissa är knutna till äldre kontinuitetsskog, andra till öppna myrar och vägkanter med ängsflora och några mycket ovanliga arter finns noterade precis utanför området i ett äldre kalkbrott. Här finns till exempel norra Europas enda fynd av härjedalslav. Totalt finns 19 rödlistade arter noterade, varav 4 är klassade som sårbar, en som starkt hotad och en akut hotad.

Den kvarvarande äldre barrskogen är en viktig del av en större sammanhängande grön infrastruktur med mycket höga naturvärden runt Funäsdalsberget. I samband med exploatering bör naturvärdesinventering utföras på delområden med artrika vägkanter, myr, äldre skog och runt kalkbrott. Resterande delar som utgör cirka halva områdets yta består av ungskog eller föryngringsyta med troligtvis lägre naturvärden.

Område för boende – Söromsjön

Området består mest av yngre barrblandskog, skogsplanteringar, myrmark, skogsbilväg och några mindre skogsområden med äldre barrblandskog. I den nordvästra delen finns rester av hagmarksstängsel vilket tyder på att området använts för bete. Ett fåtal naturvårdsarter förekommer i de äldre skogsbestånden och är knutna till äldre träd och död ved. Områdets naturvärden är inte inventerade, men den förhållandevis stora andelen yngre skog ger sämre förutsättningar för högre skogliga naturvärden. Vid exploatering bör naturvärdes­inventering utföras framför allt med fokus på myrmarken och den äldre skogen.

Område för boende - södra sidan Funäsdalssjön

Området består av en skogssluttning som sluttar ner mot Funäsdalssjöns södra sida från 670 meter över havet ner till 580 meter över havet vid sjökanten. I området förekommer äldre barrblandskog med inslag av björk som delvis är påverkad av äldre skogsbruk. På drygt hälften av ytan finns ungskogar och föryngringsytor. Några äldre ängsmarker med upphörd hävd finns dels runt den befintliga bebyggelsen, dels inne i skogen. Bäckar rinner genom området, till exempel Stormyrbäcken, som mynnar i Funäsdalssjön.

I den äldre barrblandskogen förekommer en del naturvårdsarter som är knutna till äldre träd och död ved. Träd över 200 år förekommer spritt. Längs landsvägen finns fynd av rödlistade kärlväxter och även den starkt hotade fjärilen violett guldvinge. I samband med exploatering bör naturvärdesinventering genomföras i den äldre skogen, området närmast sjön, bäckar, samt artrika vägkanter och ängsmark. Föryngringsytor och ungskog kan förväntas ha lägre naturvärden.

Område för verksamheter – östra sidan av Röstberget och Ljusnedal

Området är knappt 30 hektar och sträcker sig från korsningen väg 84 och Ljusnedals­vägen mot norr. Höjd över havet sträcker sig från 585 till 620 meter över havet. Skogen är konventionellt brukad och består mest av yngre uppväxande barrskog. Naturvärden och artförekomster är inte undersökt, men kan antas vara begränsat i det påverkade området. Längs vägkanter har vissa ovanliga växter och insekter observerats, vilket bör undersökas vid planering av in- och utfarter till området.

Område för verksamheter Östra sidan av Funäsdalssjön

Området ligger i ganska flack terräng med myrmark och barrblandskog mellan 580 och 610 meter över havet. Skogen är påverkad av skogsbruk och en tredjedel av området utgörs av föryngringsytor. Inom området, i lite fuktigare mark har orkidéer, exempelvis blodnycklar observerat,s vilket tyder på kalkpåverkad mark som ger förutsättningar för värdefull kärlväxtflora. Inför detaljplanering behöver områdets naturvärden inventeras.

Område för besöksnäring - Nordvästra sidan av Funäsdalsberget

Funäsdalsbergets skogsklädda och blockrika sluttningar uppvisar en unik biologisk mångfald. Äldre skog med lång kontinuitet sträcker sig runt hela berget. Skogen runt berget är en del i ett större område av grön infrastruktur som utgörs av äldre fjällnära skogsmiljöer med rik biologisk mångfald i områdets omgivningar. I bergets branta omgivningar finns en stor mångfald av insekter som är beroende av den speciella miljön. Här finns till exempel mycket ovanliga och rödlistade urskogs­fjärilar, som Urskogsfly och Bredvingat skogsfly. Området har också högre värden för fågellivet.

Detaljplanering av området behöver föregås av ett planprogram. Det är lämpligt att områdets naturvärden inventeras i samband med att ett planprogram upprättas för att det i ett tidigt skede ska vara möjligt att undersöka hur området kan bebyggas med hänsyn till högre naturvärden.

Konsekvensbedömning naturvärden

Då ingen fullständig naturvärdesinventering har utförts kan inte någon fullständig bedömning av påverkan på naturvärdena göras. Områdena har studerats översiktligt med avseende på övergripande förutsättningar för högre naturvärden. Skog med längre kontinuitet indikerar större sannolikhet att området hyser högre naturvärden, än områden med ungskog eller föryngringsytor. Likaså ökar äldre betesmarker, våtmarker och andra insprängda naturtyper förutsättningarna för biologisk mångfald.

Utifrån kommunens översiktliga inventering bedöms de flesta områden ha en varierande sammansättning. Utvecklingsområdena omfattar till stor del avverkad skogsmark och yngre planteringar. Inslag av mark med större förutsättningar för högre naturvärden förekommer dock på flera håll. Högst naturvärden förekommer kring Funäsdalsberget och i dess förlängning västerut. Naturvärden kring Funäsdalsberget behöver inventeras inom ramen för ett planprogram. Resultaten från inventeringen kommer sedan att utgöra underlag för naturhänsyn i efterföljande detaljplanering.

Utifrån befintlig kunskap bedöms planförslaget i stora delar kunna genomföras med mindre påverkan på naturvärden och biologisk mångfald. Vissa delar av planförslaget kan medföra större konsekvenser om inte erforderlig hänsyn visas när området detaljplaneras. Genom att en inventering av Funäsdalsbergets naturvärden ska göras inom ramen för ett planprogram har kommunen möjlighet att styra detaljplaneringen utifrån identifierade naturvärden. Därigenom finns goda möjligheter att tillvarata högre värden.

Även i övriga utvecklingsområden behöver hela eller delar av marken inventeras avseende naturvärden. Utifrån ett sådant underlag bedöms marken kunna utvecklas med erforderlig hänsyn.

Vattenmiljö

Vattenförekomster inom planområdet

Det finns ett antal vattenförekomster inom planområdet där Funäsdalssjön är den mest framträdande. Ett flertal mindre bäckar leder till sjön. I den södra delen av planområdet har sjön sitt utlopp i Funnan som rinner ut i Ljusnedalssjön. Ljusnedalssjön utgör en del av Ljusnan som sträcker sig kant i kant med planområdets nordöstra gräns.

Funäsdalssjöns ekologiska status klassas som måttlig. Äldre anläggningar nedströms sjön påverkar fiskars och andra organismers möjlighet till vandring mellan sjön och Funnan. Det påverkar bland annat harr och öring som behöver tillgång till båda biotoperna i sin livscykel. Vidare är sjön påverkad av atmosfäriskt nedfall av kvicksilver och bromerad difenyleter, vilket sänker den kemiska statusen. Föreslagen miljökvalitetsnorm är att god ekologisk status ska uppnås till 2033. Möjliga åtgärder för att komma dit föreslås vara olika åtgärder som förbättrar konnektiviteten i systemet såsom flottledsåterställning, anordningar för förbättrad passage vid anläggningar och omläggning av vägtrumma.

Ljusnan är uppdelad i flera vattenförekomster. Övre Ljusnan, uppströms Ljusnedalssjön bedöms ha måttlig ekologisk status där bristande konnektivitet och atmosfärisk deposition av kvicksilver och bromerad difenyleter pekas ut som orsaker till att den inte når god ekologisk status. Förslag till ny miljökvalitetsnorm är att god ekologisk status ska uppnås till 2033. Som möjliga åtgärder för att uppnå god ekologisk status lyfts olika åtgärder för förbättrad konnektivitet fram, som anordningar för upp- och nedströmspassage vid anläggningar samt omläggning av vägtrummor.

Ljusnedalssjön klassas som ett kraftigt modifierat vatten på grund av påtaglig utbyggnad för vattenkraft. Förslag till ny miljökvalitetsnorm anger att god ekologisk potential ska uppnås 2027. Möjliga åtgärder för att nå upp till det är olika konnektivitetshöjande åtgärder i systemet. Atmosfärisk deposition av kvicksilver och bromerade difenyleter medför att god kemisk status inte uppnås i Funäsdalssjön.

Sörmon är en grundvattenförekomst som ligger nordöst om Röstberget vid Ljusnan. Den tillgodoser Funäsdalens samhälles behov av dricksvatten. Enligt statusklassningen bedöms den uppnå såväl god kemisk status som god kvantitativ status vilket också utgör gällande miljökvalitetsnorm.

Strandskydd

Strandskydd gäller samtliga sjöar, hav och vattendrag. Skyddet gäller 100 meter åt vartdera hållet från strandkanten räknat, även miljön under vattnet räknas in. Strandskyddet har två huvudsakliga syften där det ena är att bevara allmänhetens tillgång till stränder och möjlighet att vistas vid vatten, och det andra att bevara och värna om naturvärden och olika arter som är beroende av den vattennära miljön.

Konsekvensbedömning vattenmiljöer

Mark som omfattas av strandskydd har undantagits från områden som kommunen anser lämpliga för bebyggelse. I enstaka fall har mark som omfattas av strandskydd inkluderats i föreslagna utvecklingsområden. Avgränsningen är gjord efter tillgängliga kartor. Mindre vattendrag som inte är utmärkta på karta kan därför behöva hanteras i ett detaljplaneskede.

För att inte sjöar, vattendrag och grundvattenmagasin ska påverkas negativt av att marken bebyggs är det dels viktigt med en fullgod hantering av spillvatten från hushåll. Samtliga utvecklingsområden utom ett har goda förutsättningar för anslutning till kommunalt reningsverk. Ett område har något sämre förutsättningar för anslutning och där kan en samlad enskild lösning övervägas. En avloppsanläggning kräver alltid tillstånd från kommunens miljö- och byggnämnd där platsens förutsättningar och anläggningens lämplighet kan prövas.

Dagvatten behöver hanteras i samband med detaljplanering. Utredningen behöver visa att marken kan bebyggas utan att avrinning från området påverkar nedströms liggande vattenförekomster på ett negativt sätt, samt att inga risker uppstår för nedströms liggande bebyggelse. Utredningen behöver också säkerställa att inga risker kopplade till ras skred eller erosion uppstår. Åtgärder för fördröjning och rening kan komma att krävas och de behöver utformas efter planerad bebyggelse för att undvika framför allt transporter av sediment men också andra föroreningar till vattenförekomsterna. Med en medveten hantering av dagvatten som också följs upp under exploateringsskede bedöms planförslaget kunna genomföras utan påtaglig påverkan på vattenmiljöer i området.

Ett utvecklingsområde för boende berör tertiär skyddszon för vattentäkt. Vattenskyddsområdets föreskrifter anger inga begränsningar för användning av marken för boende. Inom tertiär skyddszon regleras endast deponier och användning av kemiska bekämpningsmedel och liknande. Exploatering behöver föregås av en utredning av hydrologi och hantering av dagvatten som visar att en planerad utbyggnad inte äventyrar vattentäkten, varken med avseende på kvalitet eller kvantitet.

Utvecklingsområdet ”Sjöängsvägen” där kommunen planerar för en förtätning av samhället ligger nära Funäsdalssjön vilket kräver en medveten masshantering och kontrollerad avrinning under byggskedet. Förutsättningarna för att kunna bygga ut området utan att orsaka skada på sjön är dock goda med avseende på terrängen och angöringen till området.

Utifrån kända förutsättningar bedöms planförslaget kunna genomföras utan större påverkan på vattenförekomsterna inom planområdet. Det kräver dock en medveten hantering av avrinning, framför allt under byggskede, för att undvika att vattenförekomsterna påverkas av framför allt sedimenttransport i avrinning från utbyggnadsområden.

Kulturmiljö

Bebyggelse över tid

Funäsdalens bebyggelse har sina rötter i fjällbondekulturen där samhället växte fram genom de förutsättningar som landskapet, naturen, jordbruket och självhushållningen gav. Kulturmiljön har starkt präglats av fjällandskapet och hur människan förhållt sig till och använt naturen. Det var länge fjällbondens villkor och förutsättningar som till största del formade utvecklingen, vilket präglat bebyggelsen i Funäsdalen.

Under senare tid har samhället påverkats av andra influenser, där turismens tillväxt kanske varit den starkaste. Tillkomst av hotellbyggnader, liftanläggningar och bebyggelse för handel och service är exempel på bebyggelse som bottnar i besöksnäringens behov. Idag är Funäsdalen ett samhälle som präglas både av det traditionella småskaliga fjällnära jordbruket, och av de inslag av annan kultur som kommit till Funäsdalen genom turismens framväxt och inflyttning från andra delar av Sverige. Ny bebyggelse kommer i sin tur att som årsringar färgade av sin tid att ge avtryck som bidrar till att vidare forma Funäsdalens kulturmiljö.

Områden med högre kulturvärden

Inom bykärnan finns bitvis den gamla karaktären bevarad, även om hotell, skidanläggningar och butiker numer präglar samhällsbilden. Området Olen nere vid sjön med ett unikt bostadshus, timrade ekonomibyggnader och omgivande öppen mark är av stor betydelse för landskapsbilden. Olens äldsta byggnad är ett härbre som daterats till 1730.

Gården Påls ligger mitt i Funäsdalen och ska vara en av de äldsta gårdarna i byn. Det röda bostadshuset och den hävdade marken ovanför, kontrasterar mot omgivningen genom att visa hur Funäsdalen såg ut i äldre tider.

Fornminnesparken och kyrkan ligger i ett område under Funäsdalsberget. I området finns nu ett 25-tal hus samt Härjedalens fjällmuseum som invigdes 1999. Strax öster om museet står Funäsdalens kyrka, som invigdes 1928. Fornminnesparken visar gammal byggnadskultur i västra Härjedalen, men också hur friluftsmuseer har utvecklats från den tidiga nationalromantiska tidens ideal och fram till dagens alltmer turismpåverkade verksamhet.

Invånarna i Funäsdalen har sedan 1800- och 1900-talen nyttjat de goda växtbetingelserna på bergets sydsida för odlingar och potatisåkrar i starkt sluttningsläge. För att hålla kvar jorden byggdes stenmurar och terrasser. Potatisåkrarna är en självklarhet i byn och vissa brukas än i dag.

Väster om bykärnan bildar landskapet en mosaik av öppet jordbrukslandskap med omväxlande slutna skogspartier som skapar ett tydligt uttryck av att befinna sig utanför bykärnan.

Förhållningssätt

Kommunen beskriver ett antal förhållningssätt till de utpekade miljöerna för att värdena ska bevaras. Öppen mark i anslutning till gården Påls ska bevaras för att hålla kvar historien av Funäsdalens gamla by. Viss del av marken är dock redan detaljplanerad för viss bebyggelse. Nytillkommande bebyggelse ska även visa hänsyn mot kyrkan och dess omgivning som omfattas av kulturminneslagen. Kommunen ser restriktivt på ny bebyggelse som inte är en del av Fornminnesparken eller för kyrkans funktion.

Enligt den fördjupade översiktsplanen ska ny bebyggelse inom de äldre delarna av Funäsdalen förhålla sig till och respektera befintlig bebyggelse i form och uttryck. Komplementbyggnader ska placeras och utformas så att befintliga huvudbyggnader och tomtbilder respekteras. Vidare öreslår kommunen en enkel färgsättning samt att underhåll och ändringar utförs varsamt och anpassas till byggnadernas karaktärsdrag. Tidstypisk utformning av fasader, tak, fönster och detaljer behålls.

Väster om bykärnan föreslås att tät bebyggelse ska undvikas för att bevara platsens uttryck av landsbygd. Generellt anges att nya byggnader ska anpassas i form och uttryck till omkringliggande strukturer och upplevas som tillägg i samma skala och uttryck som sin omgivning.

Det brukade landskapet är av stort värde för kulturmiljön. Föreslagen bebyggelse har därför anpassats efter jordbrukets behov av mark för att inte ta jordbruksmark i anspråk - vilket även är positivt för kulturmiljöerna.

Konsekvenser

Inget av de utvecklingsområden som den fördjupade översiksplanen föreslår ligger inom de kulturmiljöer som pekats ut för sina högre kulturmiljövärden. Därmed föreslås ingen ny omfattande bebyggelse inom eller i anslutning till dessa miljöer. Med de anpassningar av tillkommande bebyggelse som kommunen föreslår bedöms kulturvärdena kunna bevaras inom ramen för detaljplanering och bygglovsprocesser vid eventuell förtätning av den befintliga bebyggelsen.

I relation till samhällets befintliga bebyggelse föreslår den nya översiktsplanen relativt stora utvecklingsområden som möjliggör för en betydande tillväxt av samhället. Ett genomförande av planförslaget medför därmed att relativt stora delar av Funäsdalens bebyggelse kommer att vara präglade av andra behov, funktioner och en annan tid än de som präglade den mer ursprungliga bebyggelsen på orten.

Med omfattande tillkommande, nyare bebyggelse kan karaktären av av jordbruksbyggd komma att bli svagare, samtidigt som nutida uttryck som är karaktäristiska för den aktuella tiden kan skapa nya kvaliteter.
För att ny bebyggelse ska knyta an till ortens tradition är utformningen med större sammanhängande områden positiv där dtaljplaneinstrumentet ger goda förutsättningar för en god utformning och anpassning av ny bebyggelse.

Grönytor och rekreationsområden

Utpekade rekreationsområden

Inom planområdet är tre större områden utpekade för sina rekreationsvärden: Funäsdalsberget, Funäsdalssjön och Röstberget. Samtliga områden ligger på nära avstånd till bykärnan.

Området kring Funäsdalsberget är stort men delvis svårt att nyttja på grund av den branta terrängen. Röstberget genomkorsas av stigar och leder. Området är populärt för olika aktiviteter som löpning, cykling, ridning och skidåkning samt friluftsliv i övrigt.

Miljöer kring Funäsdalssjön är också värdefulla för rekreation och friluftsliv. Vintertid dras skidspår från Risnäset vid sjöns norra strand. Sommartid finns promenadstråk och badplats i anslutning till sjön.

Konsekvensbedömning rekreationsområden

Enligt den fördjupade översiktsplanens ställningstagande ser kommunen det som viktigt att bevaka tillgången till rekreationsområden inom de centrala delarna av samhället och att möjligheterna till rekreation utan bilberoende ska säkerställas.
I det nya planförslaget har kommunen pekat ut mark för bostäder inom ett av de befintliga rekreationsområdena kring Röstberget. Området som pekas ut har anpassats för att ge så liten påverkan på områdets funktion som möjligt med bibehållen koppling till idrottsplats och förutsättningar för passage. Om förslaget genomförs kommer det dock att minska ytorna som är allmänt tillgängliga för motion och friluftsliv.

Den föreslagna utbyggnaden av Sjöängsvägen ligger i anslutning till rekreationsområdet som är utpekat kring Funäsdalssjön. Utbyggnaden föreslås begränsas till en yta som ligger ovanför det gångstråk som sträcker sig förbi området längs med sjökanten. Ytan i sig bedöms ha lågt värde som rekreationsyta och med bibehållet gångstråk bedöms utbyggnaden få liten påverkan på rekreationsområdet.

Sett till Funäsdalens förutsättningar, utbyggnadsgraden kring samhället, vilken tillgång till natur och rekreationsytor som närområdet ger, bedöms konsekvenserna av utbyggnaden som små.

Hälsa och säkerhet

Luftmiljö

De huvudsakliga utsläppskällorna till luftföroreningar i Funäsdalen är vägtrafiken och förbränning av ved.

Härjedalens kommun har kartlagt luftkvalitet i relation till de svenska miljökvalitetsnormerna och utvärderingströsklarna i en objektiv skattning. Kartläggningen visar att nivåerna av luftföroreningar sannolikt är låga och att det inte bedöms finnas någon risk för att miljökvalitetsnormerna överskrids i Funäsdalen.

Kommunen verkar för att fler gång- och cykelbanor ska anläggas för att minska bilberoendet när det handlar om korta resor, samt möjliggöra för att vissa verksamheter ska kunna förläggas utanför bykärnan. En sådan utveckling är positiv även för luftkvaliteten.

Sett till nuvarande utbyggnadsgrad på orden med omgivningar, Funäsdalens läge i landskapet där det ligger relativt öppet och till hur förslaget är utformat med bedömer kommunen att trafiken troligtvis kommer att öka genom samhället med fler invånare som förslaget möjliggör, men det är möjligt att genomföra en utbyggnad av planförslaget utan att luftkvaliteten påverkas på ett sådant sätt att det riskerar att medföra en skadlig luftkvalitet.

Buller

Inom planområdet är det främst vägtrafiken som ger upphov till buller. Därutöver kan liftanläggningar orsaka störande buller. Kommunen anser att buller ska vara en del av de aspekter som undersöks och prövas vid planering och bygglovsgivning om det inte anses uppenbart onödigt i det specifika fallet.

Förslaget till ny fördjupad översiktsplan skapar förutsättningar för att relativt många människor ska kunna bosätta sig i Funäsdalen, vilket också betyder fler trafikrörelser i bykärnan med ökade bullernivåer som följd. Genom att kommunen verkar för att nya bostadsområden ska kopplas samman med bykärnan med gång- och cykelvägar kan en sådan utveckling motverkas till viss del.

Inget av de nya bostadsområdena bedöms ligga inom område där det föreligger problem med omgivningsbuller. 

Ras och skred

I den fördjupade översiktsplanen har kommunen utgått från en översiktlig kartering av stabilitetsförhållanden i raviner och slänter i morän och grov sedimentjord i Härjedalens kommun. Karteringen har tagits fram av Statens geotekniska institut. Karteringen visar att jordarterna inom planområdet utgörs av grovkorniga moräner, som ställvis kan vara blockrika. Tunna jordtäcken och berg i dagen förekommer i stora delar av området.

I de norra delarna av området ligger bebyggelsen på betryggande avstånd från de branta sluttningarna på Funäsdalsberget. Kartläggningen visar inga indikationer på rörelser i sluttningen. I sluttningarna på södra och nedre delen av Funäsdalsberget har stenar och block rasat ner för slänterna och det finns risk för ytterligare sten- och blocknedfall samt ytliga ras, som kan påverka bebyggelsen.

I de delarna har planförslaget anpassats efter karteringen och inga förslag till nya bostadsområden har föreslagits inom vad som kan betecknas som riskområde.

Skred och ras kan uppstå även till följd av markanvändning där flera faktorer samverkar. Oftast är riskerna som störst i samband med snösmältning och/eller kraftiga regn då jorden vattenmättas. Det är troligt att situationer med kraftiga regn kommer att bli fler som en effekt av förändringar av klimatet i framtiden, liksom att perioden då marken är frusen kommer att bli kortare. Det är därför viktigt att risker kopplade till markstabilitet beaktas i planeringen av marken. Utredningar av geoteknik och dagvattenhantering är därför viktiga i efterföljande planeringssteg.

Utifrån de förhållanden som är kända i det översiktliga planeringssteget bedöms planförslaget ha goda förutsättningar för att kunna genomföras utan risker för ras och skred.

Förorenade områden

Länsstyrelsen och kommunen har identifierat och inventerat förorenade områden i kommunen. Dessa har inventerats och riskklassats enligt MIFO (Metodik för inventering av förorenade områden). Av dessa finns ett flertal inom Funäsdalens tätort och det område som den fördjupade översiktsplanen omfattar.

Av de områden som i den fördjupade översiktsplanen föreslås få en ny användning finns ett så kallat MIFO-objekt identifierat. Objektet ligger i utkanten av utvecklingsområdet på Röstbergets sydsluttning. Objektet är en bilvårdsanläggning där identifieringen anges som avslutad och inget åtgärdsbehov bedöms föreligga. Eventuellt behov av hänsyn studeras i detaljplaneskedet.

Förekomst av förorenade områden undersöks och beaktas generellt i samband med förändrad användning av marken där eventuella behov av marksanering prövas mot föreslagen markanvändning. 

Översvämning

Bebyggelse och infrastruktur som ligger på låg höjd i närheten av vattendrag och sjöar är mer exponerade för översvämningsrisker än bebyggelse på längre avstånd från vatten. För att minimera konsekvenserna av översvämningar längs vattendrag bör byggnader och anläggningar placeras med respektavstånd till vatten. Det här beaktas i detaljplaneringen där olika typer av markanvändning har olika respektavstånd.

Samhällsviktiga verksamheter såsom sjukhus, akuttjänstgörande polis och räddningstjänst, omsorg av utsatta grupper (äldreboende, LSS-boende med flera), vatten- och avloppsanläggningar, avfallsanläggningar med mera förläggs med större respektavstånd än övrig bebyggelse såsom bostäder, kontor, handel, skolor med mera som omfattas av andra krav. I detaljplaneringen ska lokala lågpunkter beaktas för att undvika översvämningsproblematik i samband med kraftiga regn, så kallade skyfall.

Inga av de områden som pekas ut för ny bebyggelse i den fördjupade översiktsplanen ligger inom översvämningsutsatt område. Utvecklingsområdena är relativt stora vilket tillser att det ska finnas goda förutsättningar för en robust dagvattenhantering inom respektive område. Dagvattenhanteringen studeras för respektive område i detaljplaneringsskedet då den behöver studeras och planeras i relation till ny infrastruktur och bebyggelse. Risken för översvämning inom ny bebyggd miljö bedöms därmed som låg, liksom risken för översvämning till följd av ny bebyggd miljö.

Överensstämmelse med nationella bestämmelser

Riksintressen

Kring Funäsdalen finns ett flertal områden utpekade som riksintressen, det vill säga områden som bedöms vara av nationell betydelse och som därför har en särställning i planeringen.

Planområdet ingår som helhet i område utpekat som riksintresse för det rörliga friluftslivet. Området där Funäsdalens ingår täcker hela den svenska fjällkedjan. Utöver det är Ljusnans dalgång och Ljusnedal utpekad som riksintresse för sin kulturmiljö.

Norr om Ljusnan finns ett större område utpekat som riksintresse för naturvård. Väster om Funäsdalen omfattas fjällen från riksgränsen i Åre kommun till Tänndalens dalgång i söder av utpekande av riksintresse för friluftsliv. Utöver dessa finns tre områden väster, respektive öster om Funäsdalen utpekade som riksintresse för rennäring. Väg 84 utgör riksintresse för kommunikationer.

Rennäring

Riksintresseområdena för rennäring ligger på visst avstånd från planområdet och bedöms inte komma att påverkas av föreslagen utbyggnad. Avståndet gör att en buffertzon finns mellan områden som utvecklas samt de aktiviteter som uppstår kring områdena, och riksintresseområdena.

Friluftsliv

Det föreslagna nya bostadsområdet väster om Funäsdalen ligger till en mindre del inom riksintresseanspråk för friluftsliv. Det utpekade området är ett större område med utpekade värden såsom alla typer av fjällnatur från högfjäll till lågfjäll, fjällnära skogsområden och fjälldalar samt mängder av sjöar och vattendrag.
Det mindre område som föreslås för ny bebyggelse bedöms inte påverka dessa storskaliga värden då föreslaget område ligger i anslutning till befintlig bebyggelse och inte bidrar till att bebyggelsen sprids längre in mot riksintressets kärnområden.

Naturvård

Planområdet tangerar det riksintresseutpekade området i sin norra del, där områden för besöksnäring föreslås ska utvecklas. För att undvika att miljöerna kring Ljusnan, som även är utpekade som Natura 2000-område behöver stor hänsyn visas i utvecklingen av området, med buffertzon mot de utpekade värdena. Det finns goda förutsättningar för att hänsyn ska kunna visas på ett bra sätt då detaljplanering av utvecklingsområdet ska föregås av ett planprogram där de stora dragen inför planeringen av marken sätts. Området bedöms därmed kunna utvecklas utan påtaglig skada på områdets värden.

Kulturmiljö

Det riksintresseutpekade området sträcker sig längs med Ljusnans dalgång förbi Bruksvallarna och Ramundberget ner till Ljusnedal. Området täcker även in området kring Vivallen. Utpekade värden är den fjällnära älvdalsbygden med torplandskap, bymiljöer och fäbodmiljöer, fornlämningsmiljöer samt samisk kulturmiljö. Kring Ljusnedal är bruksmiljön central med lämningar efter Ljusnedals koppar- och järnbruk samt gruvlämningar samt arrendelägenheter som har sitt ursprung i de tidigare brukstorpen. Boplatslämningar och vikingatida/medeltida samisk boplats och flatmarksgravfält med ett 20-tal skelettgravar finns vid Vivallen. Flera fångstgropar och fångstgropssystem korsar dalgången där det även finns en medeltida pilgrimsled.

Föreslagen förtätning av Ljusnedals samhälle och nytt bostadsområde Ljusnedal – östra delen av röstberget ligger i sin helhet inom riksintresseutpekat område. En mindre del av bostadsområdet på Röstbergets sydsluttning samt besöksområdet Nordvästra sidan av Funäsdalsberget berör också riksintresseutpekat område.
Förtätning som föreslås inom Ljusnedals samhälle omfattas av bestämmelser i gällande områdesplan som blir styrande för området.

Kommunen anger riktlinjer för hur ny bebyggelse ska anpassas för att de kulturhistoriska värdena ska bevaras. Riktlinjerna handlar bland annat om tomtstorlek, placering av byggnader, skala, material och färgsättning.

Hur riktlinjerna tillämpas kommer att bero på var inom riksintresseområdet man befinner sig och vilka miljöer som kan komma att påverkas. Större delen av ny planerad bebyggelse ligger inte i anslutning till värdefulla kulturmiljöobjekt. Det finns därför goda förutsättningar för en modern utformning som knyter an till lokal byggnadstradition. Vi utveckling av mark för besöksnäring behöver hänsyn visas mot fäbodmiljön vid Kåvanvallen.

Den föreslagna utvecklingen bedöms kunna genomföras utan att riksintressets värden tar skada.

Miljökvalitetsnormer

Miljökvalietsnormer anger gränsvärden baserade på vad människan och naturen bedöms kunna utsättas för utan att ta skada. Kommunen ska beakta miljökvalitetsnormerna för att säkerställa att den fysiska planeringen inte verkar i en riktning där miljökvalitetsnormerna överskrids. I den aktuella fördjupade översiktsplanen har miljökvalitetsnormer för utomhusluft och vattenkvalitet beaktas.

I den översiktliga planeringen anges endast markanvändning i stora drag. Effekterna av markanvändningen behöver därför utredas vidare i kommande detaljplanering med ytterligare inventering/utredning av förutsättningar satt i relation till planerad användning. I det översiktliga skedet kan endast förutsättningarna för att kunna möta uppsatta miljökvalitetsnormer bedömas. Bedömningen utgår från:

  • föreslagen markanvändning,
  • storlek, utformning och lokalisering av föreslagna utvecklingsområden, samt
  • kommunens reglering i efterföljande detaljplanering.

Utifrån dessa faktorer bedömer kommunen att det finns goda förutsättningar för att planförslaget ska kunna genomföras utan att uppsatta miljökvalitetsnormer överskrids.

Miljökvalitetsmål

Sveriges riksdag har antagit 16 nationella miljökvalitetsmål som fungerar som riktmärken för miljöarbetet och definierar den miljö som myndigheterna ska arbeta för att uppnå. I tabellen nedan jämförs planförslaget mot nollalternativet att behålla befintlig fördjupad översiktsplan i fråga om hur de olika alternativen verkar i relation till miljökvalitetsmålen.

Övergripande skillnader mellan de två alternativen är att planförslaget i större utsträckning pekar ut större sammanhängande utvecklingsområden jämfört med nollalternativet där fler separata, mindre markområden anges för olika typer av markanvändning. Vidare lägger planförslaget större vikt på utveckling av infrastruktur för gång- och cykeltrafik. Planförslaget anger markanvändning för boende inom del av befintligt utpekat rekreationsområde på Röstberget, men anger en lägre exploateringsgrad av Funäsdalsberget än nollalternativet.

Tabellen jämför hur planförslaget bidrar till de nationella miljökvalitetsmålen i jämförelse med nollalternativet, den tidigare fördjupade översiktsplanen.

Miljömål

Noll-alternativ

Plan-
förslag

Så påverkar den fördjupade översiktsplanen

Begränsad klimat-
påverkan

negativt

positivt

I det nya planförslaget läggs vikt vid att nya bostadsområden ska planeras med infrastruktur för gång- och cykeltrafik. I kommande detaljplanering värnas besökares möjligheter att resa med kollektivtrafik.

Frisk luft

neutralt

positivt

Nya bostäder planeras med infrastruktur för gång- och cykeltrafik.

Bara naturlig
försurning

neutralt

positivt

I det nya planförslaget läggs vikt vid att nya bostadsområden ska planeras med infrastruktur för gång- och cykeltrafik. I kommande detaljplanering värnas besökares möjligheter att resa med kollektivtrafik.

Giftfri miljö

neutralt

positivt

Inga identifierade områden med behov av sanering påverkas. Detaljplanering av mark säkerställer genom planprocessen hantering av eventuella riskområden.

Skyddande
ozonskikt

neutralt

positivt

Kommunen kan genom detaljplaneprocessen verka för effektiv och väl fungerande avfallshantering inom de olika utvecklingsområdena.

Säker strålmiljö

neutralt

neutralt

Radonsäkert byggande vid risk för högt markradon i all bygglovsprövning.

Ingen övergödning

negativt

positivt

Samlade utvecklingsområden möjliggör effektiv utbyggnad av VA-anläggningar och anslutning till kommunalt reningsverk.

Levande sjöar
och vattendrag

neutralt

positivt

Planförslaget är utformat med hänsyn till strandskyddsbestämmelserna. Detaljplanering tillser ytterligare hänsyn till vattenmiljöer genom lokalisering av bebyggelse och hantering av avrinning under och efter exploateringsskede.

Grundvatten av
god kvalitet

neutralt

neutralt

Sörmons grundvattenförekomst ska värnas vid eventuell utbyggnad.

Hav i balans samt levande kust och skärgård

neutralt

neutralt

Det finns ingen kust eller hav i tätorten. God status i sjöar och vattendrag påverkar havet.

Myllrande våtmarker

neutralt

positivt

Inga utvecklingsområden planeras till myrmarker. Där mindre våtmarksområden finns insprängda ska naturvärden inventeras och ekosystemtjänster säkerställas inom ramen för detaljplaneringen.

Levande skogar

neutralt

positivt

De flesta föreslagna utvecklingsområden berör främst yngre skog som saknar längre kontinuitet. Vid detaljplanering inventeras naturvärden och höga värden såsom skyddade arter skyddas.

Ett rikt odlingslandskap

neutralt

positivt

Ny bebyggelse planeras med hänsyn till jordbrukets behov av mark samt värdefull kulturmiljö.

Storslagen fjällmiljö

negativt

positivt

Utbyggnad av Funäsdalsbergets norrsida föreslås minska och ska föregås av ett planprogram som ska utreda förutsättningar för utbyggnad inklusive hänsyn till bland annat fjällmiljöns värden.

God bebyggd miljö

negativt

positivt

Sammanhållen planläggning av mark skapar förutsättningar för sammanhållen arkitektur anpassad efter platsens förutsättningar och anpassning till höga kulturmiljövärden. Infrastruktur för gång- och cykeltrafik ska utvecklas. Grönområdens funktioner värnas.

Ett rikt växt- och djurliv

neutralt

positivt

Naturmiljöer inventeras inför detaljplanering. Höga naturvärden värnas.


Sammantaget bedömer kommunen att planförslaget innebär större möjligheter att arbeta i linje med miljömålen än i nollalternativet. Att möjligheterna bli bättre beror på att ny bebyggelse pekas ut i större sammanhängande områden jämfört med nollalternativet. Större sammanhängande områden ger större möjligheter att i detaljplanering visa hänsyn till olika värden, skapa en effektiv och funktionell infrastruktur, samt ange riktlinjer för en sammanhängande bebyggelse anpassad efter både miljö och avsedd funktion.

Sociala och ekonomiska konsekvenser

Goda och attraktiva livsmiljöer

Det finns en stark efterfrågan på boende i Funäsdalen och en av de utvecklingsfaktorer som förslaget till fördjupad översiktsplan bygger på, är att skapa goda och attraktiva boendemiljöer som skapar förutsättningar för inflyttning till orten. Behovet av bostäder kan också separeras till behov av olika typer av bostäder där kommunen strävar efter att kunna skapa ett varierat utbud.

Då det är attraktivt att ha ett fritidsboende på orten påverkas tillgången på bostäder då de bostäder som finns blir attraktiva för en långt större krets än de som vill vara bosatta på orten. En av kommunens målsättningar i arbetet har därför varit att arbeta för ett bostadsbestånd som blir attraktivt och tillgängligt för människor som vill bosätta sig permanent på orten.

I planförslaget är utvecklingsområdet ”Sjöängsvägen” planerat för lägenhetsboende. Då kommunen äger marken styr man även över vilken typ av bostäder som utvecklas. Det ger goda förutsättningar för att utveckla bostäder som tillgodoser viktiga behov.

Området ”Norra sidan av Röstberget” som föreslås utvecklas för boende ägs av kommunen. Det skapar förutsättningar för kommunen att utveckla boende som motsvarar behoven hos permanentboende, samt att kommunen också har kontroll över försäljning av bostäderna.

Planförslaget skapar också möjligheter till ett varierat boende i andra utvecklingsområden, även om det privata ägandet minskar kommunens kontroll över hur marken och de planerade bostäderna tillgängliggörs.

I utvecklingen av nya områden för bostäder har behovet av gång- och cykelvägar identifierats som en viktig del i planeringen för att minska bilberoendet. Det skapar även möjligheter för barn och ungdomar att röra sig inom samhället på ett tryggt och säkert sätt. Gång och cykelvägar har därför stor betydelse för deras livsmiljö.

Barns och ungdomars möjlighet att nyttja anläggningar, rekreationsytor eller andra offentliga miljöer hänger ofta på att de kan transportera sig mellan olika målpunkter. Utöver tillgången på yta är också trygghet och tillgänglighet viktiga förutsättningar för att till exempel rekreationsområden ska kunna nyttjas. Säkra och trygga trafikmiljöer har därför inte bara stor betydelse för barn och ungdomar, utan för alla människor i samhället.

Tillgång till samhällsservice

I Funäsdalens samhälle finns tillgång till skola, hälsocentral, bibliotek och annan samhällsservice. Genom att samtliga föreslagna utvecklingsområden ligger inom nära avstånd till samhället säkras tillgången till sådan samhällsservice för de boende. Den service som finns på orten får också med ett utökat antal boende på orten också bättre förutsättningar.

Ett område är utpekat för utveckling av vårdverksamhet. Det har tidigare konstaterats att befintlig hälsocentral inte möter verksamhetens behov och eventuell ombyggnad, alternativt nybyggnad, har påtalats.

Kommunen anser att befintlig hälsocentral är strategiskt väl lokaliserad i närhet till andra verksamheter. Därför bör en utbyggnad eller nybyggnad av hälsocentralen ske inom området vård där det också är möjligt att i framtiden kombinera verksamheten vård med bostäder, kontor och annan service.

I planförslaget har inte annan samhällsservice så som skola och förskola lokaliserats till något särskilt område då behoven behöver utredas i takt med en ökad inflyttning. Skol- och förskoleverksamhet medges inom de utvecklingsområden som föreslås för bostäder, därmed finns möjligheter att utveckla verksamheten om behoven uppstår.

Näringsliv, arbete och handel

Att ge utrymme för verksamheter som också utgör människors arbetsplatser är en viktig del i samhällsplaneringen, och en viktig del i målsättningen om att fler människor ska kunna leva, verka och bo i västra Härjedalen. En intention i den fördjupade översiktsplanen är därför att skapa goda villkor för företag att verka och utvecklas. Kommunen strävar efter att ge möjlighet till ytkrävande och transportintensiva verksamheter att kunna utvecklas utanför bykärnan, medan mindre ytkrävande verksamheter och service ska kunna etableras inom och i nära anslutning till bykärnan.

Två områden för verksamheter finns utpekade utanför bykärnan i förslaget till fördjupad översiktsplan. Där ser kommunen möjligheter att skapa förutsättningar för dels företag som vill flytta sin verksamhet ut från bykärnan, dels för nya företag att etablera sig.

Inom utvecklingsområdet på Röstbergets sydsluttning ges förutsättningar för ett mindre handelsområde och möjlighet för dagligvaruhandeln att utvecklas utanför bykärnan. Då användningen av området föreslås kombineras med boende behöver behov av transporter, parkeringsplatser och trafikflöden som handeln kan medföra studeras i kommande detaljplanering för att åstadkomma en bra helhet inom området.

Attraktionskraft och tillväxt

Kvaliteter som skapar attraktionskraft och tillväxt i Funäsdalen

Kommunen genomförde 2020 en större undersökning bland boende i kommunen, bland inflyttande samt utflyttande om skälen bakom deras val att flytta till, bo kvar eller lämna kommunen. Den visar att Härjedalens attraktionskraft till stor del bygger på närheten till naturen och det friluftsliv som den ger möjlighet till. Inflyttande kommuninvånare listar framför allt närheten till naturen, friluftsaktiviteter och klimat, samt trygghet, skola och uppväxtmiljö för barn som anledningar till att man väljer att flytta till Härjedalen.

Dessa skäl återkom även hos de stadigvarande boende i kommunen som även listade en attraktiv boendemiljö, öppen och gästfri befolkning, och en stolthet över Härjedalen förklaringar till att man trivdes bra och ville bo i Härjedalen.

De som flyttade ut från kommunen angav skäl som nytt arbete eller studier, önskan om att bo nära släkt och vänner samt oro kring skukvård och omsorg som skäl till att man lämnade kommunen.

Sammantaget visar undersökningen att ett bra boende, en god uppväxtmiljö för barn och en rik fritid med aktiviteter kopplade till naturen är förutsättningar som bidrar till attraktionskraften i kommunen.

Utmaningar som kommunen behöver arbeta med för att undvika utflyttning är förutsättningar för arbetsmarknaden, att säkerställa vård och omsorg samt annan samhällsservice samt att stärka förtroende för kommunens politiker och tjänstemän.

De kvaliteter som anges för kommunen generellt anges även av dem som specifikt väljer Funäsdalen-Ljusnedal som ny bostadsort. Värden som har stor betydelse för inflyttning och därmed är starkt bidragande till ortens attraktionskraft är:

  • Vintertid 30 mil preparerade längdspår, både på högfjäll och i elljusspår nära boendet
  • fem olika anläggningar för utförsåkning inom nära avstånd
  • nära till vandrings- och cykelleder
  • tillgång till fiske och jakt
  • att leva i vacker fjällmiljö
  • mindre stress i tillvaron
  • bra skola och trygg uppväxtmiljö för barn.

Naturen och friluftslivet utgör även grund för den besöksnäring som växt upp i och kring Funäsdalen då den bygger på att människor vill besöka orten och uppleva dess kvaliteter. Besöksnäringen genererar även underlag för dels andra näringsgrenar, dels samhällsservice. Det är därmed av stor betydelse att värna de kvaliteter och värden som ortens attraktionskraft bygger på.

Den största utmaningen i arbetet med inflyttning till Funäsdalen och ortens tillväxt är den begränsade tillgången till boende. Efterfrågan på fristående hus är stor, men det finns även en stor efterfrågan på andra typer av boende såsom hyresrätter, bostadsrätter eller mindre hus för uthyrning.

Lägenheter möjliggör att unga kan bo kvar på orten och att äldre kan flytta till något mindre och frigöra större boenden för exempelvis familjer. Bristen på boende leder till att företag inte kan anställa personal i tillräcklig omfattning. Det leder även till problem för kommunen att kompetensförsörja och därmed upprätthålla samhällsviktiga funktioner på orten.

Hur planförslaget påverkar attraktionskraft och tillväxt

Planförslaget möjliggör för en större utbyggnad av boende vilket är av avgörande betydelse för dels invånarnas möjlighet att stanna på orten, dels för att nya invånare ska kunna bosätta sig i Funäsdalen. Ett större utbud av boende ger också positiva effekter för företagens möjligheter att behålla och nyanställa personal samt skapar förutsättningar för att kommunen kan upprätthålla äldreomsorgen och andra samhällsfunktioner. Större tillgång till boende är därmed av avgörande betydelse för ortens tillväxt.

Mark för verksamheter skapar förutsättningar för företag att utvecklas vilket också är av avgörande betydelse för tillväxt på orten. Besöksnäringens behov av att utvecklas tas också tillvara i planförslaget vilket också skapar förutsättningar för tillväxt.

Attraktionskraft och tillväxt är beroende av varandra och utbyggnad behöver därför balanseras av varsamhet kring de värden som ortens attraktionskraft bygger på. Ovarsam exploatering av mark kan leda till att de kvaliteter som uppskattas går förlorade vilket på sikt äventyrar förutsättningarna för den näring som bygger på dessa kvaliteter.

Vid kommande planering behöver därför stor vikt läggas vid hänsyn till naturmiljön, till friluftslivets behov och till barns och andra oskyddade trafikanterns behov av en trygg trafikmiljö. Utformningen av planförslaget bedöms ge förutsättningar för sådan hänsyn.

Kontakt

Senast uppdaterad: 8 mars 2022 14:20
Redaktör för sidan: Anneli Floberg
Faktaansvarig (syns endast i edit-läge): Saknas