Hälsa, säkerhet och miljö

Boende och besökare i kommunen ska inte utsättas för fara utan god hälsa ska främjas. Därtill ska samhällsviktiga verksamheter, miljön och ekonomiska värden skyddas från oönskade händelser, störningar och andra negativa konsekvenser.

Inom den fysiska planeringen har kommunen ansvar att i samband med planläggning och utveckling, säkerställa människors hälsa och säkerhet, förebygga olyckor samt skapa ett robust samhälle.

Ansvaret handlar om hushållning med mark och vatten och så lite negativ miljöpåverkan som möjligt. Därför ska kommunen endast planera för byggnation i områden som bedöms som lämpliga för bebyggelse. Det innebär bland annat att marken ska vara stabil och bedömas som säker från större risker samt ett förändrat klimat.

Farligt gods

Ställningstagande

  • Riskbedömningar i detaljplaner eller bygglov närmare än 150 meter från leder för farligt gods ska utföras, för att bedöma lämpligt säkerhetsavstånd eller motsvarande åtgärder för att säkerställa att den planerade markanvändningen är lämplig och genomförbar ur ett säkerhetsperspektiv. Riskreducerande åtgärder ska inte placeras inom vägområdet.

Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och föremål som har sådana farliga egenskaper att de kan orsaka skador på människor, miljö eller egendom, om de inte hanteras på rätt sätt under transport.

I Härjedalens kommun är de primära transportlederna för farligt gods väg, E45 och riksväg 84. Bensinstationer i tät bebyggelse, utgör även de riskkällor inte minst med tanke på bränsletransporterna som sker till dem.

Kommunen har i dagsläget inte utformat egna riktlinjer gällande säkerhetsavstånd vid ny eller ändrad bebyggelse intill transportleder med farligt gods. Länsstyrelsen Jämtland har inte heller tagit fram riktlinjer gällande för regionen. Det finns riktlinjer där en zonindelning görs för att visa skyddsavstånd till olika typer av markanvändningen, vilken används av flera kommuner och län. Denna zonindelning upplever kommunen svårigheter med att uppfylla eftersom flera av orterna i kommunen ligger intill transportlederna.

En översiktlig riskanalys har genomförts för Funäsdalens centrala delar och den ligger till grund för mark- och vattenanvändningen inom Funsädalen. Mer utförliga och detaljerade riskanalyser kan efterfrågas i enskilda fall inom orten. I resterande delar av kommun har inte några riskanalyser genomförts. Det leder till att riskanalyser kan komma att efterfrågas i varje enskilt fall för att bedöma lämpligt säkerhetsavstånd eller motsvarande åtgärder för att säkerställa att den planerade markanvändningen är lämplig och genomförbar ur ett säkerhetsperspektiv.

Från ett samhällsperspektiv anses det rimligt att fatta beslut grundade på riskanalyser. Olyckor med farligt gods är inte ofta förekommande och det kan därför vara en omöjlighet att upprätthålla samt bevara bebyggelsefria korridorer inom ett så pass utökat avstånd att det inte påverkas vid en eventuell olycka.

Bild som beskriver olika avstånd som måste beaktas från vägar med transporter av farligt gods.

Rekommenderade skyddsavstånd mellan väg för farligt gods och olika typer av markanvändning.Avstånden mäts från närmaste vägkant.

Förorenade områden

Ställningstagande

  • Prioritera sanering av områden nära vattendrag där klimatförändringar kan medföra att översvämningar sker i allt större grad samt områden där en eventuell ändring av markanvändningen kan ske.
  • Prioritera sanering av förorenad mark som ligger inom vattenskyddsområde eller tätbebyggt område.

Förorenad mark är områden där det finns eller har funnits miljöfarliga verksamheter. Förorenade områden avser mark, vatten och sediment samt byggnader och anläggningar som är så förorenade att de kan innebära skada eller olägenhet för hälsa och/eller miljö.

Länsstyrelsen och kommunen har identifierat och inventerat ett antal förorenade områden i kommunen. Av dessa har 121 objekt inventerats och riskklassats enligt MIFO (Metodik för inventering av förorenade områden). Klassningen går från 1-4 där klass 1 innebär störst risk. I kommunen finns inga klass 1 objekt. Det finns 15 objekt inom klass 2 och resterande är klass 3 och 4. Nya områden kan tillkomma och MIFO-områdenas status kan förändras. För att få aktuell information kontakta kommunen.

Radon

Ställningstagande

  • Nya byggnader ska uppföras med grundläggning som är radonsäker eller radonskyddad.

  • När risk för höga värden befaras, kan kontrollmätning begäras i samband med prövning av förhandsbesked eller bygglov. Vid planläggning ska alltid övervägas om särskild kontrollmätning ska genomföras i samband med upprättandet av detaljplan.

Radon kommer från marken eller byggnadsmaterial och transporteras sedan i inomhusluften. Människan utsätts ständigt för joniserande strålning både via inomhusluften och från marken. För att begränsa de negativa hälsorisker som radon medför är det viktigt att känna till markförhållanden och egenskaperna hos de byggnadsmaterial som används, det gäller både material som används till själva byggnaden och som fyllnadsmaterial. Radon kan även finnas i vatten speciellt från bergborrade brunnar. Radon från marken är den vanligaste källan till radon i byggnader och det finns alltid en risk att gränsvärdena kan överskridas om konstruktionen är otät mot marken.

Det finns riktlinjer för radonhalt i bostäder, skolor och allmänna lokaler.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) har kartlagt den naturliga radioaktiviteten i marken både genom flygradiometriska mätningar och vid markmätningar. Tyvärr omfattas inte hela kommunen av dessa mätningar. Kommunen anser därför att risk för radon i marken alltid föreligger och ska beaktas i bygglov och planläggning.

Strålning

Elektromagnetiska fält

Ställningstagande

  • Nya kraftledningar och elektriska anläggningar ska utformas eller förläggas så att exponering för magnetfält begränsas.
  • Nya bostäder, skolor, förskolor och daghem ska placeras så de inte påverkas av befintliga elanläggningar som ger förhöjda magnetfält.

Elektromagnetiska fält är en form av icke-joniserande strålning. De är starkast närmast källan men avtar snabbt med avståndet. Runt alla apparater och anläggningar som drivs av elektrisk ström uppstår magnetfält och elektriska fält. Till elektromagnetiska fält räknas även radiovågor från tv- och radiosändningar, trådlösa datornätverk och mobiltelefoni. Starka elektromagnetiska fält är hälsoskadliga, medan det inte finns några säkerställda hälsorisker med svaga elektromagnetiska fält. Strålsäkerhetsmyndigheten har i broschyren ” Magnetfält och hälsorisker ” från 2009 tagit fram referensvärden, som anger den högsta strålningsnivån som allmänheten bör exponeras för. Värdena är satta till en femtiondedel av de värden där man har konstaterat negativa hälsoeffekter. För långsiktiga effekter, som förhöjd cancerrisk, räcker inte dagens kunskap för att fastställa några gränsvärden. Olika frekvenser har olika lätt att skapa strömmar i kroppen, därför skiljer sig värdena mellan olika frekvenser.

För magnetfält med frekvensen 50 hertz är referensvärdet 100 μT. Under de största kraftledningarna (400 kilovolt) ligger fälten på 10 – 20 μT.

Svenska kraftnät har tagit fram en magnetfältspolicy. För att säkerställa att den uppfylls ska ny bebyggelse där människor vistas varaktigt placeras minst 80 meter från en 220 kV-ledning respektive 130 meter från en 400 kV-ledning. Avstånden gäller för områden där det passerar en ledning.

UV-strålning

Ställningstagande

  • Vid planering av barns och äldres utemiljöer ska exponeringen av UV-strålning beaktas.

Solljuset och dess UV-strålning är klassat som cancerframkallande för människor Sedan 2009 är alla sorters UV-strålning och även användning av solarium klassat som cancerframkallande i den högsta riskkategorin (klass 1).

Det enklaste sättet att skydda sig mot hudcancer är att inte bränna sig i solen. Samtidigt har solljuset även positiva hälsoeffekter. Det är därför viktigt att utemiljöer utformas så att de både har sol- och skuggförhållanden.

Belysning

Ställningstagande

  • Kommunen kommer aktivt verka för att kommunen ska kunna behållas så mycket av den befintliga belysningen som möjligt och att kriterierna i inriktningen utformas så att den även fungerar utifrån landsbygdens förutsättningar.

I oktober 2017 kom Sveriges kommuner och regioner (SKR) och Trafikverket överens om en övergripande inriktning för hur kommunal belysning på statlig väg ska ägas och förvaltas. Syftet är att få ett enhetligt ägande så att bättre standard kan uppnås när det gäller underhåll, säkerhet och klimatpåverkan. Härjedalens kommun ingår i en pilotstudie med 17 andra kommuner. De förslag till kriterier som togs fram i det tidigare arbetet prövas i studien. Pilotstudien kommer att utvärderas och SKR förväntar sig att resultatet ger ytterligare kunskaper om hur belysningsfrågan bör drivas vidare. När studien är klar kommer SKR och Trafikverket att se över inriktning igen.

Miljökvalitetsnormer

Enligt miljöbalkens 5:e kapitel ska gällande miljökvalitetsnormer iakttas vid planering och planläggning. Miljökvalitetsnormer är juridiska styrmedel som används för att ange den kvalitet ett vatten ska ha eller vilka nivåer som får förekomma av olika luftföroreningar och buller. Till skillnad från de långsiktiga miljökvalitetsmålen tar miljökvalitetsnormerna sikte på tillståndet i miljön och vad människan och naturen bedöms kunna utsättas för utan att ta allt för stor skada. Kommuner ska i sin översiktsplan ta hänsyn till de miljökvalitetsnormer som finns, det vill säga för utomhusluft, omgivningsbuller och vattenkvalitet.

Luft

Ställningstagande

  • Kommunen ska beakta behovet av gång- och cykelbanor i den fysiska planeringen samt underlätta för kollektivt resande.

Det finns miljökvalitetsnormer för utomhusluft för både människors hälsa och för skydd av växtlighet. Det finns både målsättningsnormer och gränsvärdesnormer. Berörda föroreningar inkluderar bland annat partik­lar, tungmetaller och några organiska föreningar.

Generellt i länet kommer en stor del av luftföroreningarna från vägtrafik och vedeldning. Småskalig vedeldning är en betydande källa till luftföro­reningar. Vid ofullständig förbränning bildas bland annat benso(a)pyren, B(a)P, som är en luftförorening med stor hälsopåverkan. Den småskaliga vedeldningen är den dominerande källan till B(a)P i Sverige. Till skillnad från vägtrafiken är problemen inte knutna till storstäderna, utan småhus­områden i mindre kommuner i inlandet och Norrland. Generellt är nyare braskaminer och eldstäder mycket mer miljövänliga än äldre modeller.

Kommunen har gjort en objektiv skattning av luftkvaliteten som uppda­teras varje år. Skattningen från 2019 visar att miljökvalitetsnormerna och utvärderingströsklarna inte överskrids i Härjedalens kommun. Några behov av kontinuerliga mätningar bedöms därmed inte föreligga.

Den övergripande planeringen för att bibehålla en god luftkvalitet inriktas på att minimera uppkomsten av partiklar och andra luftföroreningar. Det kan bland annat göras genom att uppmuntra människor att åka kollek­tivt, gå och cykla. Den grundläggande principen är att förtäta i lägen med gångavstånd till kollektivtrafik och service och på så sätt minska bilan­vändandet.

Vatten

Ställningstagande

  • Kommunen ska fortsätta med kalkningsverksamheten för att motverka försurning.
  • Miljökvalitetsnormer för vatten ska beaktas i arbetet med detaljplaner och exploateringar.

Miljökvalitetsnormer för vatten upprättas utifrån den kvalitet som ett vat­ten ska ha för att värna växt- och djurliv, samt för att säkerställa tillgången till rent vatten för dricksvattenproduktion. Det akvatiska ekosystemet är ofta känsligare för störningar än människan är. Därför ställer miljökvali­tetsnormerna i många fall högre krav på vattnets kvalitet än vad som ställs utifrån ett dricksvattenperspektiv.

Vattnets kvalitet mäts i ekologisk status, där kvalitetskravet för de flesta av kommunens vattenförekomster är att de ska uppnå ”god ekologisk sta­tus senast 2021”. För vissa gäller tidsfristen 2027. En del vatten i kommu­nen som är utbyggda för storskalig produktion av vattenkraft klassas som så kallade kraftigt modifierade vatten. För dessa gäller speciella normer med lägre ställda krav.

De flesta av vattendragen och sjöarna i kommunen uppnår inte god eko­logisk status på grund av att de är påverkade på olika sätt. Dels fysiskt, av olika former av vandringshinder, av påverkan på vattendragets form och struktur, eller hydrologiskt till följd av reglering, vattenkraftproduktion eller vattenuttag. Vattenförekomsterna kan också vara kemiskt påverkade av försurande nedfall, tungmetaller eller andra miljögifter.

Inom delar av kommunen, främst i vissa fjällområden förkommer pro­blem med försurning. Problem med förhöjda halter av näringsämnen kan förekomma lokalt men är generellt inget betydande problem i kommu­nen. Samtliga grundvattenmagasin i kommunen har god kvantitativ och kemisk grundvattenstatus.

En god avloppsvattenhantering och tillsyn över anläggningar är viktigt för att minska risken för att vattenkvaliteten försämras. I det arbetet är kommunens VA-plan ett viktigt instrument för planering och invente­ring. Kommunen kommer också att arbeta fram en dagvattenstrategi som ska vägleda i arbetet med att minska den bebyggda miljöns påverkan på yt- och grundvatten. Vidare avser kommunen att fortsätta sitt pågående kalkningsarbete för att minska effekterna av surt nedfall.

I kommunen finns ett antal förorenade områden och pågående miljö­farliga verksamheter. God övervakning och saneringsåtgärder krävs för att minska tillförseln av miljö- och hälsoskadliga ämnen till sjöar och vattendrag.

Buller

Ställningstagande

  • I samband med planering eller bygglovsgivning för bostäder och andra verksamheter bör en analys av framtida bullervärden i förhållande till planerad bebyggelse tas fram om det inte kan anses onödigt med hänsyn till bullersituationen. Bulleranalysen bör vid behov även utreda lämpliga bulleråtgärder.
  • Ny bebyggelse ska planeras så att gällande riktvärden för vibrationer inte överskrids.
  • Vid planering eller byggande i närheten av Inlandsbanan, flygplatser och vältrafikerade vägar bör analys av framtida buller och vibrationsnivåer göras, om det inte bedöms uppenbart onödigt.

Mycket av det människor uppfattar som buller orsakas av mänskliga aktiviteter
såsom ljud från väg, järnväg och industri. Störningarna kan uppstå direkt, till emxemple genom att vi blir störda i sömnen, men de har också en långsiktig påverkan. Buller och vibrationer är generellt sett inget stort problem i Härjedalens kommun, men behöver beaktas vid detaljplanering och nybyggnation.

I mindre kommuner, såsom Härjedalens kommun, ska man sträva efter att begränsa omgivningsbuller. Små kommuner omfattas av bullernormen i de områden som störs av buller från större vägar (över 3 miljoner fordon per år), järnvägar (30 000 tågper år) och civila flygplatser (över 50 000 flygrörelser per år).

Utbyggnad enligt de fördjupade översiktsplanerna som finns i kommunen kommer att medföra ökad trafik, men bedöms sammantaget inte bli av den omfattningen att miljökvalitetsnormen för buller enligt kapitel 5 miljöbalken kommer att överstigas.

Översvämning

Ställningstagande

  • Kommunen ska planera för byggnader och anläggningar med respektavstånd till vatten.
  • Särskilda utredningar kan krävas vid exploatering intill reglerade vattendrag och där kraftproduktion förekommer.
  • Kommunen ska planera med hänsyn till klimatförändringens effekter på markförhållanden samt till översvämningsrisker och dagvattenhantering, både i översiktlig och detaljerad planering av bebyggelse och övrig samhällsstruktur.
  • Kommunen ska ta fram en dagvattenstrategi.

Översvämningar kan inträffa vid långvariga regn, kraftiga skyfall, ovanligt höga flöden i vattendrag eller ovanligt höga nivåer i sjöar. Vid översvämningar stiger vattennivån så mycket att normalt torra landområden ställs under vatten. I framtiden förväntas översvämningar bli mer vanligt till följd av klimatförändringar. Översvämningar kan orsaka stora materiella skador där bebyggelse, vägar, elförsörjning, vattenförsörjning och avloppshantering påverkas.

Vid långvariga regn mättas marken, vilket leder till ökad ytavrinning. Hårdgjorda ytor (till exempel asfalterade ytor) minskar markens infiltrationskapacitet vilket innebär att mer vatten rinner av från ytan, framför allt i samband med intensiva regn eller skyfall.

En god dagvattenhantering är viktig för att minska risken för översvämningar i tätorter och i nya exploateringsområden där hårdgjorda ytor förändrar avrinningsmängder och flödesmönster. Kommunen ska därför arbeta för att ta fram en dagvattenstrategi (se Teknisk försörjning – Dagvatten). Höga flöden och ökad ytavrinning kan orsaka erosionsskador. Erosion kan orsaka sättningar i marken, men även utlösa skred, ras och slamströmmar vilket kan få stora konsekvenser (se vidare under ras, skred och erosion).

Lokalisering av byggnader – minska riskerna

Vid byggnation och planläggning i närheten av vatten ska hänsyn tas till översvämningsrisker. Risken för olyckor och skador i samband med översvämningar påverkas av hur bebyggelse och infrastruktur lokaliseras. Bebyggelse och infrastruktur som ligger på låg höjd i närheten av vattendrag
och sjöar är mer exponerade.

För att minimera konsekvenserna av översvämningar längs vattendrag bör byggnader och anläggningar placeras med respektavstånd till vatten. Vid reglerade vattendrag och där kraftproduktion förekommer är det särskilt viktigt. Om anläggningens avbördningskapacitet är otillräcklig kan det leda till översvämning i magasinet som i förlängningen kan orsaka dammbrott. En särskild utredning har tagits fram som visar vilka konsekvenser ett dammbrott i Ljusnan kan få.

Respektavstånd från vatten

För att kunna bedöma och hantera riskerna kopplade till översvämning kan olika flödessituationer beräknas och visualiseras på karta. Vilken flödessituation som används beror på vad den ska användas till.

I simuleringar av extrema flödesscenarion används ett så kallat beräknat högsta flöde. I den tillhörande kartan illustreras ett sådant scenario inräknat dammbrott i Ljusnans kraftverksdammar. Nya samhällsviktiga verksamheter ska lokaliseras utanför utbredningsområdet för sådana översvämningar och befintliga samhällsviktiga verksamheter som är lokaliserade inom utbredningsområdet ska säkras.

Exempel på samhällsviktig verksamhet: sjukhus, akuttjänstgörande polis och räddningstjänst, omsorg av utsatta grupper (äldreboende, LSSboende med flera), vatten- och avloppsanläggningar, avfallsanläggningar, miljöfarlig verksamhet klass A, B och C, livsmedelsgrossister, anläggningar för radio och TV, anläggningar för elförsörjning och elektroniska kommunikationer.

Övrig bebyggelse omfattas inte av ovanstående krav men ska lokaliseras utanför områden som riskerar att översvämmas vid höga flöden. Där används flöden med återkomsttid på 100 år som referens. Områdens lämplighet för bebyggelse prövas i samband med planläggning och bygglov.

Exempel på övrig bebyggelse: Bostäder, handel, kontor, skolor, förskolor, uthus, garage, förråd. Exempel på verksamheter vid vatten: Båthus, bastu, och byggnader för friluftslivet till exempel vindskydd.

Översvämningsbenägna vattendrag och närliggande orter

Överhogdal, Ytterhogdal, Lillhärdal och Vemdalen är orter där det finns erfarenhet av översvämningar.

Överhogdal: Längs Hoan genom Överhogdals samhälle blir det översvämningar vid häftig snösmältning och stora regnvattensflöden.

Ytterhogdal: Längs Hoan och Kyrksjöns stränder vid översvämningar vid snösmältning och häftiga regnvattenflöden.

Lillhärdal: Härjeån och Blädjan översvämmar delar av Lillhärdal vid stora flöden. Dessutom översvämmas området längs Härjeån när isproppar bildas. Åtgärder som muddring har vidtagits för att minska riskerna för isproppar.

Vemdalen: Norrveman översvämmas årligen vid snösmältning och stora regnvattenflöden på sträckan genom Vemdalens by. På grund av de geologiska förutsättningarna eroderar åns stränder kraftigt och risk föreligger att åfåran ändrar sin sträckning. Åtgärder i form av erosionsskydd har utförts på de mest känsliga sträckorna.

Övriga vattendrag: Eftersom risken för höga vattenflöden sannolikt har ökat under senare år och framåt i tiden kan öka ytterligare, finns risk för höga flöden i andra vattendrag än de ovan redovisade. I varje bygglovsärende nära sjöar och vattendrag ska det därför alltid bedömas om risk för
översvämning föreligger.

Översvämningar och förorenad mark

En risk vid översvämning är att föroreningar i förorenade områden frigörs på grund av att vattennivån ökar. Risken för frigörelse av föroreningar är således störst för de förorenade områden som finns i närheten av vattendrag och sjöar. Även om riskklassen för dessa områden är låg kan det på grund av översvämningsrisken vara relevant att prioritera dessa när efterbehandlingsåtgärder ska påbörjas (se Förorenad mark).

Markstabilitet

Ställningstagande

  • Kommunen ska planera med hänsyn till klimatförändringens effekter på markförhållanden, se till översvämningsrisker och dagvattenhantering på lång sikt både i översiktlig och detaljerad planering av bebyggelse och övrig samhällsstruktur.
  • Vid framtagande av detaljplaner ska geotekniska förhållanden behandlas. Bedömning av markens stabilitet får inte hänskjutas till bygglovsskedet.
  • Vid planläggning ska kommunen vara noga med att spara vegetation i nya planområden för att hantera dagvatten och för att inte försämra markens stabilitet. Därmed kan risken för ras och skred motverkas.

Skred och ras kan uppstå både av naturliga skäl och på grund av människans påverkan på naturen. Ofta handlar det om en kombination av flera faktorer. Störst risk för skred och ras är det i jordslänter som innehåller jordlager med låg hållfasthet och i bergslänter med svagheter i berggrunden. Beroende på jordart kan det finnas risk för skred, ras, slamströmmar eller raviner. Jordarterna i Härjedalen har i mycket stor utsträckning bildats i samband med den senaste landisens avsmältning. Hela kommunen ligger över högsta kustlinjen (HK) och inom den så kallade norra Sveriges inlands- och fjällregion.

Tidigare snösmältning och större nederbördsmängder till följd av klimatförändringar kan ge upphov till höga flöden, såväl i större som mindre vattendrag. Detta kan innebära erosion och rasrisker i vattendragens närhet.

Skred

I slänter med grova jordar föreligger risk för skred (moränskred) när jorden har vattenmättats till följd av kraftig nederbörd eller i samband med snösmältning. Beroende på förutsättningarna i området och jordarten kan slamströmmar bildas. Det sker oftast i långa, branta slänter bestående av morän, där vattenmättade jordmassor från ett skred fortsätter att strömma nedför slänten. I fjällregionen, där sluttningarna är branta och morän är den vanligaste jordarten, förväntas en ökning av nederbörden och av antalet dagar med extrem nederbörd. Det innebär att risken för slamströmmar förväntas öka.

Ett antal avgränsade områden i Härjedalen har relativt nyligen, 2013 - 2014, undersökts översiktligt av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Statens geotekniska institut (SGI) med avseende på stabilitetsförhållandena i raviner och slänter i morän och grov sedimentjord. Dessa områden finns redovisade i kartan och rapporten i sin helhet finns som planeringsunderlag.

I finkornigare jordar ökar risken för skred i samband med kraftig nederbörd, antingen på grund av erosion i närliggande vattendrag (som fungerar som motvikt), på grund av att portrycket i jordlagren blir för högt, eller på grund av växlingar mellan extremt hög och normal vattennivå i ett vattendrag. Dessa jordar är mer skredkänsliga och ravinbildande än grövre sediment.

Bild över Härjedalens kommun som visar områden att ta hänsyn till i översiktsplanen.

Ras

Ett ras inträffar när en massa av sand, grus, sten eller block eller när en del av en bergsslänt kommer i rörelse. I ett ras rör sig, till skillnad från ett skred, de enskilda delarna i massan fritt i förhållande till varandra. Det är således ingen sammanhängande jordmassa i rörelse som vid ett skred. Bergras kan inträffa i branta bergsslänter med uppsprucket eller vittrat berg. Bergets hållfasthet försämras successivt av exempelvis frostsprängning, vittring och urspolning av material längs sprickor. Jordras är vanliga längs vattendrag där åar och älvar har skurit sig ned i sandlager vilket försämrar markstabiliteten.

Tjäle

Under vintern fryser vattnet i marken och tjäle bildas. Tjäldjupet beror på lufttemperaturen, markens egenskaper och eventuellt snödjup. När markvattnet fryser ökar volymen, vilket gör att tjälen kan lyfta marken. Hur mycket marken expanderar beror på vattenmängden i jorden och jordtypen. Fenomenet kan orsaka skador på vägar eller sättningar hos byggnader. Särskilt tjälkänsliga är siltjordar. I västra Härjedalen har man påträffat permafrost lokalt.

Klimatförändringar

Klimatförändringarna förväntas påverka flera faktorer som direkt påverkar markstabiliteten. Förlust av vegetation, förhöjd grundvattennivå och förhöjt portryck, ökad avrinning och slänterosion, ökad frekvens och omfattning av översvämningar och ökad jordtemperatur lyfts fram som särskilt viktiga faktorer. Ökad nederbörd, avrinning och intensiva regn förväntas öka risken för ras, skred och slamströmmar i kommunen. Det är viktigt att ha i åtanke vid detaljplanering och bygglovgivning. Även den tilltänkta byggnationens livslängd ska beaktas i det skedet.

Förebyggande åtgärder

Det finns många metoder för att förebygga ras och skred. Etablering av ny vegetation eller bevarande av befintlig vegetation vid exploatering minskar risken för skred, ras och slamströmmar. Det är också viktigt att de geologiska grundförhållandena utreds så att ny bebyggelse kan placeras där det är lämpligt och på sådant vis att jordens bärighet inte överskrids. En bedömning av markens stabilitetsförhållanden genom en geoteknisk utredning kan användas för att upptäcka och förebygga risker samt för att införa eventuella restriktioner för markanvändning om det föreligger risk för ras, skred och slamströmmar. Det är viktigt att en översiktlig kartering av markstabiliteten i raviner och slänter i kommunen utförs.

Exploatering med nya hårdgjorda ytor kan förändra avrinningsmönster och förändra dagvattenmängderna. Det kan påverka markstabiliteten negativt men genom en god dagvattenplanering och genom att exempelvis bevara vegetation i exploateringsområdet kan riskerna för det minimeras (se Teknisk försörjning – Dagvatten).

I kommande bygglov och detaljplanearbeten ska alltid skred, ras, erosion och slamströmmar särskilt beaktas. Geotekniska undersökningar ska utföras inför planläggning om det inte är uppenbart att det inte är nödvändigt. Den geotekniska undersökningen ska innehålla:

  • Information om vilka geotekniska förhållanden och förutsättningar som finns i området med hänsyn till skred och ras i jord och berg, blocknedfall, erosion, översvämning och områden med begränsad byggbarhet till följd av komplicerade geotekniska förhållanden.
  • Riktlinjer för eventuella restriktioner med hänsyn till geotekniska förhållanden.
  • Översiktlig bedömning av hur klimatförändringen kan påverka de geotekniska förhållandena.
  • Bedömning av påverkan på stabilitet och risk för erosion vid borttagning av vegetationen i eller ovanför brant sluttande terräng, vilket ofta är en konsekvens av en exploatering.
Senast uppdaterad: 9 oktober 2020 11:01
Redaktör för sidan: Johan Essvik
Faktaansvarig (syns endast i edit-läge): Saknas