Övriga allmänna intressen

Järnväg

Ställningstagande

  • Kommunen anser att Inlandsbanan utgör ett viktigt allmänt intresse för kommunikationer och att utveckling av inlandsbanan prioriteras både på regional och nationell nivå.
  • Kommunen anser att Inlandsbanan ska utgöra riksintresse för kommunikationer.

För Härjedalens kommun och övriga kommuner längs Inlandsbanan är det viktigt att banan prioriteras och ges en standard som möjliggör att den kan utgöra en reell transportled för inlandet. Inlandsbanan är en viktig förutsättning för industri, turism och arbetspendling.

Skyddade grundvattentillgångar

Ställningstagande

  • Särskilda utredningar kan krävas vid exploatering i närhet av områden med utpekade grundvattentillgångar för att säkerställa att vattentillgången inte tar skada.

Länsstyrelsen Jämtlands län har tagit fram en regional vattenförsörjningsplan där grundvattentillgångar i flera kommuner redovisas. För Härjedalens kommun finns flera områden utpekade och klassificerade.

Nationalpark

Ställningstagande

  • Kommunen ser ett värde i att upprätthålla och utveckla nationalparken så att framtida generationer har möjlighet att uppleva och nyttja den.

I Härjedalens kommun finns nationalparken Sonfjället som bildades år 1909, det gör den till en av Sveriges äldsta nationalparker. Den geografiska ytan på nationalparken har sedan dess reviderats år 1989. Nationalparken ligger i anslutning till orten Hede och är ett uppskattat besöksmål, för kommunens medborgare och besökande.

Natur- och kulturreservat

Ställningstagande

  • Kommunen ser ett värde i att upprätthålla natur och kulturreservaten så att framtida generationer har möjlighet att uppleva och nyttja dem.
  • Vid inrättande av olika typer av områdesskydd ska kommunen verka för att olika näringars pågående och tillåtna markanvändning inte försvåras.

Det finns ett kulturreservat och flera naturreservat inom Härjedalens kommun. Kulturreservatet Lillhärjåbygget bildades 2002, och består av en gårdsmiljö. Lillhärjåbygget uppfördes i början av 1800-talet och till gården hör fäboden Hackåsvallen, som byggdes på 1880-talet.

De 26 naturreservat som finns runt om i kommunen har olika specifika värden, som är bevarandevärda av olika anledningar. Naturreservat spelar en viktig roll i arbetet mot de nationella miljömålen. Det kan handla om att bevara och skydda specifika arter och miljöer, men också om att tillgängliggöra och tillgodose upplevelse värda objekt och miljöer.

Biotopskydd

Ställningstagande

  • Vid inrättande av olika typer av områdesskydd ska kommunen verka för att olika näringars pågående och tillåtna markanvändning inte försvåras.
  • Kommunen förespråkar skyddstyper som ger markägaren intrångsersättning.
  • Nyexploatering av orörd mark ska alltid föregås av en naturvärdesinventering.

Inom Härjedalens kommun finns cirka 55 biotopskyddsområden på skogsmark. Biotopskyddsområden är små mark- eller vattenområden som på grund av sina särskilda egenskaper utgör värdefulla livsmiljöer för hotade djur- eller växtarter, eller som annars är särskilt skyddsvärda.

Skogsstyrelsen får i det enskilda fallet fatta beslut om biotopskyddsom­råde på skogsmark som inte ligger i omedelbar anslutning till bebyggelse. Länsstyrelsen får i det enskilda fallet fatta beslut om biotopskyddsområde på mark som inte är skogsmark och som inte ligger i omedelbar anslutning till bebyggelse. Kommunen får fatta motsvarande beslut i det enskilda fallet oavsett ägoslag, dock inte på mark som ligger i omedelbar anslutning till bebyggelse.

Därutöver har regeringen föreskrivit att alla alléer, åkerholmar, pilevallar samt källor, odlingsrösen, småvatten och stenmurar i jordbruksmark, som inte ligger i omedelbar anslutning till bebyggelse utgör biotopsskyddom­råden det vill säga så kallade generella biotopskyddsområden.

Inom ett biotopskyddsområde får man inte bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd som kan skada naturmiljön. Om det finns särskilda skäl, får dispens från förbudet ges i det enskilda fallet.

Även om ett mark- eller vattenområde är ett biotopskyddsområde får de verksamheter bedrivas och åtgärder vidtas som behövs för att genomfö­ra en detaljplan eller områdesbestämmelser enligt plan- och bygglagen, om planen eller bestämmelserna antogs eller fastställdes innan bio­topskyddsområdet beslutades.

Djurskyddsområden

Ställningstagande

  • Kommunen ser ett värde i att upprätthålla fågelskyddsområdena och kommunen har inte något avvikande anspråk inom dessa områden.

I Härjedalen finns det två fågelskyddsområden, Häckelberget, nordöst om Funäsdalen samt Ulvberget öster om Hede.

Myskoxar som finns inom Härjedalens kommun har något som kan liknas vid ett ”rörliga djurskyddsområden” med en fredad zon på 100 meter runt varje individ.

Efter att fem myskoxar spontant vandrade in från Norge 1971, har myskoxarna etablerat sig i Västra Härjedalens fjällområden. De kom från Dovrefjell i Norge och härstammade från de djur som under åren 1947-53 utplanterades där, sedan de först infångats på Nordost-Grönland.

Populationen i Härjedalen har under årens lopp varierat mycket i storlek, som mest var de ett 30-tal djur, men idag består populationen av knappt 10 individer .I Sverige finns endast myskoxarna i Härjedalen.

Vid sidan av björnar, är myskoxen kanske de däggdjur som förknippas allra starkast med landskapet Härjedalen och Härjedalens kommun. Härjedalens myskoxar är värdefulla inslag i fjällens biologiska mångfald.

Myskoxarna är känsliga för störningar, framförallt under vinterhalvåret när de ofta står stilla på avblåsta fjällområden för att överleva på det lilla som där finns att äta. De är därför hjälpta av en viss översyn för att förhindra onödiga störningar. Sedan länge görs det mesta av arbetet till skydd för myskoxarna på ideell basis, genom lokala krafter.

Fridlysta arter

Ställningstagande

  • Naturvärdesinventering ska utföras vid planläggning av områden som berör orörd mark.

Vissa arter är skyddade genom artskyddsförordningen (200:845). Det är inte bara växten eller djuret som är skyddat utan även de miljöer som den skyddade arten är beroende av är skyddade. Eftersom kännedomen om arternas förekomst är varierande finns det risk att bebyggelse och andra exploateringar kan skada skyddade arters livsmiljöer. Det kan krävas dispens för att exploatera i områden där det finns arter som omfattas av artskyddsförordningen. Artdatabanken på Sveriges lantbruksuniversitet, Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen kan bidra med kunskap.

Stora opåverkade områden enligt 3:2 MB

Ställningstagande

  • Vid exploateringar inom stora opåverkade områden ska särskild hänsyn tas för att skydda områdenas karaktär och naturmiljö.

Större opåverkade områden ska skyddas mot åtgärder som kan påverka både områdets karaktär och/eller skada naturmiljön. Varken kommunen eller Länsstyrelsen har genomfört särskilda inventeringar för områden som utgör stora opåverkade mark- och vattenområden enligt miljöbalken. Kommunen gör bedömningen att stora områden utanför tätorter och mindre samhällen kan betraktas som opåverkade enligt miljöbalken. Det finns också stora områden av riksintresse för naturvården och friluftslivet inom kommunen, bedömningen av dessa är att de också kan betraktas som stora opåverkade områden enligt miljöbalken.

Jordbruksmark

Ställningstagande

  • Jordbruksmarken ses som en tillgång och resurs för kommunen, fastighetsägarna och besökare.
  • Kommunen är positiv till nybildning av små och stora jordbruksfastigheter (t.ex. hästgårdar och kombinerat ändamål).
  • I de orter med en hög efterfrågan på bostäder ska bostäder ses som ett allmänt intresse. Bebyggelse kan tillåtas på jordbruksmark för att tillgodose behovet av bostäder, i första hand permanentbostäder, där samhällsservice finns efter en lokaliseringsprövning.

Jordbruksbyarna i kommunen utgör ett viktigt inslag både ur livsmedelsproduktionsperspektiv och påverkan på landskapsbilden. Strategiskt belägna öppna jordbruksområden bidrar tillsammans med fäbodarna starkt till ett områdens karaktär och attraktionskraft.

Kommunen anser det därför angeläget att den idag brukade åkermarken bibehålls öppen och brukad, men saknar styrmedel för att säkerställa det. Ett viktigt inslag i bibehållandet av jordbruket är att utveckla kombinerade verksamheter, främst inom livsmedelsproduktion och upplevelsenäring.

Jordbruk är av nationell betydelse vilket betyder att brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar, endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Detta regleras i miljöbalken 3:4.

Inom kommunen finns ett antal orter där bostadsutbudet är begränsat men efterfrågan hög, där finns fastighetsägare som ser på möjligheterna av att exploatera centralt lokaliserad jordbruksmark. Kommunen anser att i de fall där jordbruksmarken är centralt lokaliserad inom orterna och fastighetsägaren själv visar ett intresse för att exploatera ska det finnas möjlighet för att undersöka detta vidare. Det kommer alltid föregås av en lokaliseringsutredning för att se till om behoven av bostäder kan lösas på ett likvärdigt sätt inom orten utan att ta jordbruksmark i anspråk.

Härjedalens kommun är en stor kommun till ytan med ett flertal orter, i vissa orter finns det i dagsläget inte en stor efterfrågan av bostäder och i dessa orter anser kommunen att jordbruksmark inte bör tas i anspråk. I orter med en hög efterfrågan kan det bli aktuellt att utreda huruvida jordbruksmark ska tas i anspråk för att tillgodose behovet av bostäder i närhet till samhällsservice efter en lokaliseringsprövning. Kommunen anser att lokaliseringsprövningen ska kunna begränsas till de orter där en högefterfrågan finns. Om kommunen ställs inför att lokaliseringsprövningarna ska vidgas till kommunen som helhet försvåras utvecklingen av orter med en hög efterfrågan. Kommunens vision av att ökabefolkningsantalet kommer att vara svårt att realisera om orterna inte kan utvecklas till en attraktiv plats att leva och bo på. Läs mer under kapitel 2 ”Markanvändning”- Areella näringar.

Ängs- och betesmarker

Ängs- och betesmakrer är små områden med värdefulla ängs- och betesmarker med relativt höga hävdgynnande natur- och kulturvärden. De flesta områdena vårdas med bidrag från staten. Ytterligare uppgifter om områdena finns hos länsstyrelsen och Jordbruksverket. Inventering av dessa områden gjordes av Länsstyrelsen 2002-2004 och kompletteringar sker kontinuerligt.

Ställningstagande

  • Som skogsägare har kommunen en värdefull resurs att förvalta. Förvaltningen ska alltid ske med hänsyn till åtgärdsbehov, miljö och naturvärden samt långsiktiga mål för skötseln av innehavet, både avseende produktion och miljö.

Skogsbruk är enligt miljöbalken 3:4 av nationell betydelse och skogsmark som har betydelse för skogsnäringen ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra ett rationellt skogsbruk. Kommunen ska beakta de grundläggande bestämmelserna för hushållning med markoch vattenområden där särskilda markanvändningsintressen utgörs av skogsbruket i miljöbalken. Genom samhällsplanering kan kommunen tillgodose denna bestämmelse genom att utföra lokaliseringsprövningar gällande anspråk som föreslås på mark som i dag är en del av skogsbruket. Läs mer under kapitel 2 "Markanvändning”- Areella näringar.

Kulturvärden

Ställningstagande

  • Kulturmiljöprogrammet ska vara vägledande i frågor gällande bebyggelse och andra lovärenden inom områden med kulturmiljövärden.
  • Kommunantikvarien eller annan expertis ska tillfrågas i frågor gällande kulturvärden och kulturmiljöer.

Kulturmiljö omfattar inte bara områden av riksintresse utan en mängd olika perspektiv, däribland byggnader, fornlämningar och miljön kring dessa liksom minnesplatser och landskapsavsnitt. Genom att i tidigt skede identifiera sådana områden kan de tas till vara och användas som en tillgång. Kommunen har ett kulturmiljöprogram som ska användas som ett underlag för beslut inom den fysiska planeringen. Kommunen har även en kommunantikvarie som kan bidra med kunskap, råd och stöd i frågor gällande kulturvärden och kulturmiljö. Läs mer under Kapitel 2 ”Markanvändning”- Natur och Landskap.

Senast uppdaterad: 29 oktober 2020 11:19
Redaktör för sidan: Johan Essvik
Faktaansvarig (syns endast i edit-läge): Saknas