Stäng

Areella näringar

Härjedalens kommun präglas av en rad olika näringar som haft och har olika utrymme över tid. Jordbruket, rennäringen och skogsbruket är både historiska och nutida näringar inom kommunen, som alla har stor betydelse. Besöksnäringen har under senare delen av 1900-talet och fram till i dag växt till en stark näring som har etablerat sig både sommar och vintertid. Vattenbruket är inom kommunen en mindre näring som i framtiden kan få större roll för kommunens matproduktion.

Besöksnäring

Ställningstagande

  • Det är av vikt att gemensamt värna om de naturresurser som finns inom kommunen. Ett scenario där besöksnäringen äventyrar de långsiktiga bevarandet av unika miljöer, djur- och växtliv ser kommunen inte som fördelaktigt, och kommer därför vara en aktiv part i att förebygga detta.

Besöksnäringen utgör en av basnäringarna i Härjedalens kommun och är av avgörande betydelse för utvecklingen inom delar av kommunen. Inom dessa områden är många medborgare beroende av näringen som inkomstkälla,
näringen skapar många arbetstillfällen som annars inte hade funnits i dessa områden.

Detta ställer en rad krav på dessa besöksnäringsorter. Om man ser till den bofasta andelen medborgare är den en marginell del av det antal personer som under olika perioder vistas i områdena. Med det menas att samhällsfunktioner måste vara dimensionerade för ett antal långt bortom det antal personer som är fast boende i dessa orter. Här finns stora utmaningar i samhällsplaneringen för att få en långsiktigt och hållbar utveckling som gynnar både kommunens medborgare men också de besökande. Härjedalens kommun är inte ensam om denna utmaning i ett nationellt perspektiv, heller inte i ett regionalt perspektiv. Inom regionen finns flertalet områden där besöksnäringen är en grundpelare.

Begreppet hållbar turism är i Härjedalens kommun ett viktigt begrepp. Ansvarstagande för natur- och kulturmiljöer och miljöanpassning efterfrågas alltmer av kunder, offentliga organ och besökare. För att åstadkomma hållbar turism behövs ett samordnat ansvarstagande för miljön där både kommunen och privata aktörer måste vara involverade.Den kommunala samhällsplaneringen tillsammans med det lokala miljöarbetet är viktiga miljöpolitiska instrument. Ett positivt resultat i miljöarbetet förväntas kunna uppnås om flertalet blir engagerade och informerade vilket i förhoppning leder till att medborgare och besökare sluter upp kring de gemensamma målen. Det är särskilt viktigt att kommuner som Härjedalen med omfattande turism förmedlar rätt signaler och aktivt arbetar med dessa frågor.

I intensivt nyttjade områden är det angeläget att gemensamt undersöka och bedöma den lokala bärkraften och om behov av styrning för vissa aktiviteter kan komma att krävas. I känsliga områden krävs ökad uppmärksamhet så att exempelvis markslitage, konflikter med jord- och skogsbruk samt rennäringen, störningar på djur- och fågelliv, felaktigt placerade spår och leder eller påverkan på kulturmiljöer undviks.

Kommunen är exempelvis en del av projektet Aärsdrivande multiarena, Projekt syftar till att utveckla hållbara skoter-, längdskidåknings-, vandring-, cykel-, rid- och paddelleder i Funäsällen. Detta arbete ligger i linje med miljömålet storslagen ällmiljö och är ett av många sätt kommunen aktivt arbetar på för att nå målet. Det är också ett stort steg i att förverkliga en hållbar turism.

Rennäring *

Ställningstagande

  • Kommunen ska inom den statligt ägda åretruntmarken, dvs. där renskötsel bedrivs med stöd av rennäringslagen, involvera samebyarna i tidiga skeden för strategiska planfrågor, detaljplaner, bygglov, förhandsbesked och förfrågningar kring markanvändning.
  • Inom den statligt ägda åretruntmarken det vill säga där renskötsel bedrivs med stöd av rennäringslagen ska, i tidsperioder då renarna är speciellt känsliga och då andra intressen och människor kan störa renarna, kommunen tillsammans med länsstyrelsen och polisen samarbeta för att informera och säkra att inte renarna ofredas.
  • Härjedalens kommun ska verka för en god dialog och gott samverkansklimat mellan samebyarna och de privata markägarna.
  • Härjedalens kommun ska verka för att den samiska kulturen och identiteten bibehålls och stärks.

Härjedalens kommun är förvaltningsområde för det samiska språket och det samiska språket (alla varieteter) är officiellt minoritetsspråk i Sverige. Samerna är även ett urfolk i Sverige, erkänt av Sveriges riksdag år 1977.

I kommunen bedriver fyra samebyar renskötsel, Mittådalen, Ruvhten Sijte, Handölsdalen och Tåssåsen. Rennäringens åretruntmarker enligt rennäringslagen omfattar i Härjedalens kommun de statligt ägda renbetesfjällen. Åretruntmarkerna omfattas till stora delar av riksintresse för rennäringen och av riksintresse för det rörliga friluftslivet. Stora delar är så kallade obrutna fjällområden för vilka riksdagen har beslutat om vissa restriktioner mot vägbyggen, vattenkraftsutbyggnad, fritidsbebyggelse, större turistanläggningar, kraftledningar och skogsavverkningar med mera. Frågan om markupplåtelse för ny bebyggelse inom åretruntmarker prövas av länsstyrelsen efter samråd med samebyn, innan miljö- och byggnämnden avgör bygglovsärenden. Som huvudregel gäller att helt ny byggnad av hänsyn till renskötseln och rörligt friluftsliv inte tillåts. Bebyggelse för rennäringens behov; mindre anläggningar; övernattningsstuga, vindskydd eller dylikt för det rörliga friluftslivet; samt viss utveckling och förtätning av bebyggelse i anslutning till befintlig bebyggelse får dock medges.

På privatägd mark i Härjedalen bedrivs renskötsel med stöd av civilrättsliga nyttjanderättsavtal mellan samebyn och privata markägare. Nyttjanderättsavtalen medför inte hinder för markägarens egna nyttjande och utveckling av sin fastighet. Genom renbetesavtalen finns idag en väl fungerande samförståndslösning i kommunen som innebär att privata markägare tillsvidare upplåter sin mark till samebyarna med nyttjanderätt för renbete, främst vinterbete. Efter det så kallade renbetesmålet, vilket gällde rätten till bete med ren på privatägd mark i Härjedalen, följde långa och svåra förhandlingar som slutligen ledde fram till dagens unika samförståndslösning. Härjedalens kommun värnar om rennäringens nuvarande och framtida utveckling i Härjedalen. En bibehållen rennäring i kommunen av samma omfattning som den nuvarande förutsätter en god dialog och gott samverkansklimat mellan samebyarna och de privata markägarna så att samförståndslösningen och avtalen ges goda förutsättningar att upprätthållas.

* Politiskt formulerat kapitel

Skogsbruk

Ställningstagande

  • Kommunen är positivt inställd till fler terminaler för omlastning av timmer.
  • Som skogsägare har kommunen en värdefull resurs att förvalta. Förvaltningen ska alltid ske med hänsyn till åtgärdsbehov, miljöoch naturvärden samt långsiktiga mål för skötseln av innehavet, både avseende produktion och miljö.
  • Vid de fall marken inte längre är lämplig att nyttjas som tidigare eller att möjligheterna inte längre tillåter den tidigare markanvändningen, ser kommunen att annan markanvändning kan tillåtas för att främja en god hushållning av mark och vatten.

Skogsbruket är en av de viktiga näringarna inom Härjedalens kommun. Skogsbruken är enligt miljöbalken 3:4 av nationell betydelse och skogsmark som har betydelse för skogsnäringen ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra ett rationellt skogsbruk. Skogsvaror (trävaror, pappersmassa, papper) var den tredje viktigaste exportvarugruppen i Sverige år 2016.

I ett framtidsperspektiv kan Sveriges roll som leverantör av biobränsle och trävaror öka ytterligare. Detta till följd av satsningar på att dels minska användningen av fossila bränslen, dels minska koldioxidutsläpp från cement- och plastindustrin. Framställningen av trävaror är mindre energikrävande jämfört med metaller och andra material. På grund av det kan träets konkurrenskraft komma att stärkas i framtiden, framför allt om energipriserna ökar.

Skogsbruket påverkas av förändringar i klimatet, exempelvis hantering av insektsangrepp och försök med odling av nya arter. När vädret blir varmare minskar även antal dagar med tjälad mark och längre perioder med osäker bärighet, något som redan i dag kräver anpassade metoder för bland annat virkesuttag. Klimateffekterna kan även leda till större behov av lagringsplatser. En tydlig effekt av ett varmare klimat är att många arter har flyttat sin utbredningsgräns norrut.

Inlandsbanan har stor potential för virkestransport. För att kunna nyttja bana fullt ut för detta krävs fler omlastningsplatser och gärna elektrifiering av banan. Bärigheten på banvallar och omlastningsplatser är viktig att säkerställa.

Kommunen ska beakta de grundläggande bestämmelserna för hushållning med mark- och vattenområden där särskilda markanvändningsintressen utgörs av skogsbruket i miljöbalken. Genom samhällsplanering kan kommun tillgodose denna bestämmelse genom att utföra lokaliseringsprövningar gällande anspråk som föreslås på mark som i dag är del av skogsbruket.

Läs även under Kapitel 3 ”Hänsyn” -Övriga allmänna intressen.

Jordbruk

Ställningstagande

  • Kommunen anser att lokaliseringsprövningar ska begränsas till att utföras inom den ort där anspråk finns.
  • Byggnation kan tillåtas på åkermark till åtgärd som gynnar en fortsatt djurhållning eller ett fortsatt brukande av jordbruksmarken.
  • Kommunen värdesätter fäbodbruket och dess utveckling som ett led i att arbeta med visionen ” Minst en bonde i varje by”.
  • Vid exploateringsanspråk på jordbruksmark ska samråd ske med LRF i tidigt skede för att bedöma hur utveckling och byggnationkan ske med minsta skada. Detta möjliggör att fler frågor kan lösas i samförstånd och konflikter undvikas.
  • I de orter med en hög efterfrågan på bostäder ska bostäder ses som ett allmänt intresse. Bebyggelse kan tillåtas på jordbruksmark för att tillgodose behovet av permanentbostäder, där samhällsservice finns efter en lokaliseringsprövning.
  • Kommunen är positiva till nybildning av små och stora jordbruksfastigheter (t.ex. hästgårdar och kombinerat ändamål).
  • En ökad förbuskning ses som en negativ utveckling och vid fallet att marken inte längre är lämplig att nyttjas som tidigare eller att möjligheterna inte längre tillåter den tidigare markanvändningen, ser kommunen att annan markanvändning kan tillåtas för att främja en god hushållning av mark och vatten.

Jordbruket som näring har länge varit av stor betydelse i kommunen. Det är också av värde att landskapet hålls öppet. Det är angeläget att ett aktivt jordbruk finns i kommunen och ges förutsättningar för att utvecklas. Detta med tanke på jordbruket som näring och utifrån landskapsbilden. Kommunen är positiva till nybildning av små jordbruksfastigheter (till exempel hästgårdar och kombinerat ändamål med odling och djurhållning) eftersom det möjliggör mindre verksamhet på gården kombinerat med deltidsarbete och leder till fortsatt brukande av jorden med fler aktörer som bedriver jordbruk i liten skala. Idag när antalet bönder och efterfrågan på jordbruksmark minskar i vissa delar av kommunen upplever man att byarna och fäbodarna lätt växer igen. Fäbodbruket är en unik produktionsform som fortfarande lever i vår kommun. Fäbodvallarna är, med sina speciella byggnader och typiska utmarksbete med frigående djur, ett levande kulturarv med höga biologiska och kulturhistoriska värden. De har ett starkt symbolvärde för kommunen. En utmaning inom fäbodbruket för framtiden blir att nyrekrytera fäbodbrukare till det traditionella fäbodbruket. För att utveckla och bevara denna näring och detta kulturarv ser kommunen positivt på en fortsatt och ökad drift. Det aktiva fäbodbruket är en del i en näringsverksamhet med djurhållning året runt, där fäboden och betet i skog och fjäll är en nödvändig del av verksamheten som foderförsörjning under sommarhalvåret.

Det är en ekologiskt, miljöanpassad och resurssnål verksamhet för att ta tillvara på de betesresurser som finns i våra skogar och fjällområdensamt för att främja en lokal produktion av livsmedel till hög kvalitet.

I och med det klimatförändringar som sker lägger kommunen stor vikt vid lokalproducerade varor. Att kunna erbjuda medborgare och besökare lokalproducerad mat eller andra varor är något kommunen vill värna och utveckla. Visionen lyder ” Minst en bonde i varje by”. Detta kan också kopplas till den unika fäbodkultur som finns inom kommunen.

Jordbruk är av nationell betydelse. Vilket betyder att brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar, endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Detta regleras i miljöbalken 3:4.

Inom kommunen finns ett antal orter där bostadsutbudet är begränsat men efterfrågan hög. Fastighetsägare inom kommunen ser då över möjligheterna att exploatera centralt lokaliserad jordbruksmark. Kommunen anser att i de fall där jordbruksmarken är centralt lokaliserad inom orterna och fastighetsägaren själv visar intresse för att exploatera ska det finnas möjlighet att undersöka det vidare. Det kommer alltid att föregås av en lokaliseringsutredning för att se till om behoven av bostäder kan lösas på ett likvärdigt sätt inom orten utan att ta jordbruksmark i anspråk. Härjedalens kommun är en stor kommun till ytan med ett flertal orter, i vissa orter finns det i dagsläget inte en stor efterfrågan av bostäder och i dessa orter anser kommunen att jordbruksmark inte bör tas i anspråk. I det orter med en hög efterfrågan kan det komma att bli aktuellt att utreda huruvida jordbruksmark ska tas i anspråk för att tillgodose behovet av bostäder i närhet till samhällsservice efter en lokaliseringsprövning. Kommunen anser att lokaliseringsprövningen ska kunna begränsas till de orter där en hög efterfrågan finns, om kommunen ställs inför att lokaliseringsprövningarna ska vidgas till kommunen som helhet försvåras utvecklingen av orter med en hög efterfrågan. Kommunens vision av att öka befolkningsantalet kommer vara svårt att realisera om orterna inte kan utvecklas till en attraktiv plats att leva och bo på.

Läs mer under Kapitel 3 ”Hänsyn” -Övriga allmänna intressen.

Vattenbruk

Ställningstagande

  • Kommunen ser ett växande intresse av att etablera nya verksamheter och är positivt till en vidare utveckling.
  • Viktigt att eventuellt kommande verksamheter inte äventyrar vattenkvaliteten.

Vattenbruk är ett samlingsnamn för odling av akvatiska djur och växter och innefattar odling av fiskar, musslor, kräftdjur och alger. Inom kommunen finns fiskodling för utsättning och matkonsumtion. Vattenbruksverksamheter leder till att man kan erbjuda klimatvänlig och lokalproducerad mat samt långsiktig och hållbar produktion. Fiskodling är en näring som växer i länet.

Inom Härjedalens kommun finns i dagsläget tre vattenbruk som bedriver verksamhet i form av fiskodling, dessa återfinns i Ljusnedal, Hedeviken och Tännäs.

Senast uppdaterad: 13 november 2023 14:22
Redaktör för sidan: Johan Essvik
Faktaansvarig (syns endast i edit-läge): Saknas