Teknisk försörjning

Den tekniska försörjningen måste planeras i god tid för att klara kommande kapacitetskrav och klimatförändringar. En hållbar utbyggnad innebär även att satsa på miljövänliga energikällor och infrastruktur. Att behandla och beakta vatten och avlopp (VA), avfallshantering och dagvattenhantering på ett översiktligt plan blir en viktig faktor.

Vatten och avlopp, VA

Ställningstagande

  • Kommunen eftersträvar en klimatanpassad och långsiktigt hållbar VA-försörjning i hela kommunen inom och utanför kommunalt verksamhetsområde, utifrån lokala förutsättningar och med beaktande av miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter.
  • Alla fastigheter med behov av avloppsförsörjning ska ha en nläggning som är godkänd enligt miljöbalken.
  • All dricksvattenförsörjning som berörs av Livsmedelsverkets lagstiftning ska uppfylla dess krav.
  • Utbyggnaden av kommunala VA-anläggningar ska baseras på bebyggelsetryck samt en sammanvägd prioritering av hälso- och miljönytta samt ekonomi.
  • Samtliga detaljplaner och fördjupade översiktsplaner ska innehålla en VA-utredning och en dagvattenutredning innan de fastställs.
  • Kommunen ska hushålla med resurser, verka för återföring av näringsämnen i kretsloppet samt arbeta för att miljökvalitetsnormer för yt- och grundvatten uppfylls.
  • Bebyggelse får inte ske intill reningsanläggningar. Generellt kan inte restriktionsavståndet till befintliga anläggningar anges, men inom avståndet 1 kilometer bör stor återhållsamhet iakttas. Vid prövning av ny bebyggelse ska topografi, insynsförhållanden, förhärskande vindriktning och markbeskaffenhet noggrant beaktas. Riskerna för till exempel nedskräpning, lukt, rök, brandfara, förorening och smittspridning kan föranleda ökat restriktionsavstånd.

Vikten av kommunal VA-planering har blivit alltmer aktuell och avgörande för samhällsutvecklingen. Både beroende på att lagstiftningen i form av miljöbalken, vattentjänstlagen och EU:s ramdirektiv för vatten riktar nya typer av krav på kommunerna, men också för att styra utvecklingen mot en långsiktigt hållbar VA-försörjning, såväl inom som utanför det kommunala verksamhetsområdet för vatten och avlopp.

VA-planeringen i Härjedalens kommun ska ge en heltäckande och långsiktig plan för hela kommunens VA-försörjning. VA-planen ska vara ett styrmedel med syfte att genomföra åtgärder inom VA-försörjning på ett hållbart och effektivt sätt. För att uppmärksamma de framtida utmaningarna och prioritera de åtgärder som är nödvändiga för vatten och avloppsfrågor har en strategisk och långsiktig VA-plan tagits fram. VA-planen ligger som ett planeringsunderlag till denna översiktsplan.

VA-planen beskriver i vilken takt vatten- och avloppsfrågor kan åtgärdas samt vilka delar av kommunen som i nuläget inte kan komma i fråga för utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp. Planen är vägledande och fungerar som underlag för beslut vid utökning av det kommunala verksamhetsområdet för vatten och avlopp. En prioritering mellan områden har gjorts i VA-planen och utbyggnadstakten är bedömd utifrån vad som anses skäligt utifrån nuvarande kunskap om behov, ekonomi samt befintliga och planerade resurser. Dock kan förändring uppstå i VA-utbyggnadsplanen, på grund av de tre kriterierna miljö- och hälsa, samhällsnytta och utbyggnad av fritidsboende. En ändring av ordningen kan behöva ske.

Dagvatten

Ställningstagande

  • En dagvattenstrategi ska tas fram och förväntas antas inom de närmsta två åren.
  • I nya planområden ska vegetationen bevaras för att hantera dagvatten och inte försämra markens stabilitet och därmed motverka risken för ras och skred.
  • Våtmarker och myrområden ska i möjligaste mån inte bebyggas. De fyller en viktig funktion för dagvattenhanteringen och för att hålla grundvattnet på en jämn nivå. Vid framtagande av nya detaljplaner
    i fjällterräng ska det säkerställas grönytor med strategisk
    placering i planområdet.
  • Naturliga dagvattenstråk bör förstärkas och undvikas vid placering av vägar och tomtmark.
  • Dagvatten ska i första hand fördröjas och renas lokalt.
  • Kan inte dagvattenfrågan lösas kan inte exploatering komma till stånd.

Vid förändring av markens genomsläpplighet av vatten, vanligen vid nyaexploateringar eller byggnation av vägar och parkeringar av asfalt, hindras regnet från att rinna ner i marken. Det måste hanteras för att förhindra att det rinner till platser som inte är önskvärt, exempelvis husgrunder eller direkt till vattendrag.

Det finns en problematik inom Härjedalens kommun gällande att dagvatten i dag rinner direkt från vägbrunnar ut i Ljusnan, utan fördröjningssystem. Tillbud med slamströmmar och bortspolade vägtrummor som inträffar när de så kallade 100-årsregnen sammanfaller med snösmältningen förväntas återkomma oftare som en följd av klimatförändringen. Dagvattenhanteringen från vägnätet är därför bristfällig. Det finns även problem i vissa utbyggda fritidshusområden där ökade nederbördsmängder kan leda till skred och slamströmmar om inte dagvattenhanteringen är rätt dimensionerad.

Behovet av riktlinjer för hur dagvattenfrågorna ska hanteras i kommunen är stort. Arbetet med dagvattenhanteringen är förvaltningsövergripande och behöver utformas utifrån lokala förutsättningar. I dagsläget finns inget övergripande dokument som behandlar dessa frågor, det sker istället på olika plan igenom hela planeringsprocessen. I VA- handlingsplanen för Härjedalens kommun framgår att en dagvattenstrategi ska tas fram. Strategin ska vägleda i arbetet med att förebygga klimateffekter, och minska utsläpp. I strategi ska det finnas en tydlig ansvarsfördelning vilket förväntas leda till enklare och effektivare ärendehantering.

Avfallshantering

Ställningstagande

  • Kommunen anser att avfallshanteringen ska utformas så att uppkomsten av avfall minimeras samt att det skapas gynnsammare förutsättningar för hanteringen av det avfall som ändå uppkommer. Sortering ska möjliggöras vid källan i största möjliga mån.
  • Avfallet utgör en resurs som ska tas tillvara.
  • Markområden för avfallshantering ska beaktas vid detaljplanering.
  • Markområden där deponiverksamhet har bedrivits ska inte säljas eller bebyggas.
  • Bebyggelse får inte ske intill deponier och avfallsanläggningar. Generellt kan inte restriktionsavståndet till befintliga anläggningar
    anges, men inom 1 kilometer bör stor återhållsamhet iakttas.
  • Vid prövning av ny bebyggelse ska topografi, insynsförhållanden, förhärskande vindriktning och markbeskaffenhet noggrant beaktas. Riskerna för till exempel nedskräpning, lukt, rök, brandfara, förorening och smittspridning kan föranleda ökat estriktionsavstånd.
  • Bebyggelse intill tillfartsvägar till avfallsanläggningar är olämplig på grund av nedskräpning.

Avfallshanteringen är en viktig aspekt av den kommunala planeringen. Utvecklingen inom området är betydande och kommunen står inför förändringar. I juni 2018 beslutade regeringen om ett förtydligat producentansvar för förpackningar och tidningar samt obligatorisk insamling av matavfall. Från 2021 ska producenter eller tillståndspliktiga insamlingssystem samla in förpackningar och returpapper från minst 60 procent av alla bostadsfastigheter i landet. Från 2025 ska insamling ske från alla bostadsfastigheter. Kommunerna ska senast 1 januari 2021 tillhandahålla ett system för att samla in utsorterat matavfall från hushåll och transportera bort det separat.

En ny avfallsplan ska tas fram för att hantera de nya riktlinjer och krav som ställs på avfallshanteringen. Avfallsplanen anger inriktningen för kommunens avfallshantering. Enligt miljöbalken ska alla kommuner ha en renhållningsordning som består av lokala föreskrifter och en avfallsplan. Renhållningsordningen i kommunen ska aktualitetsprövas varje mandatperiod, vilket med fördel kan göras i samband med översiktsplanens aktualitetsprövning för att anpassas till rådande förhållanden. Då fler fraktioner sorteras ut kommer avfallshanteringen i framtiden att kräva mer plats vilket är viktigt att beakta i detaljplanering och exploatering av områden. Tillräckliga ytor och anläggningar som även klarar de starkt skiftande förhållandena från besöksnäringen blir en avgörande faktor.

Kommunen måste arbeta mer med att minska avfall och öka källsortering och återbruk. Tydligare information till kommunmedborgare men även till besökare kan vara en åtgärd för att arbeta för ett minskat avfall. Vid planering av nya bostäder och bostadsområden ska alltid frågan om säker, effektiv och lättillgänglig avfallshantering med möjlighet till sortering beaktas.

Kommunen har återvinningscentraler (ÅVC) för grovavfall och miljöfarligt avfall på sex platser inom kommunen. Förpacknings och tidningsinsamlingen (FTI) har återvinningsstationer (ÅVS) för förpackningar och tidningar på 21 platser inom kommunen.

Härjedalens kommun är till ytan stor och det kan bli aktuellt att se på lösningar för insamlings- mellanlagrings- eller omlastningsstationer, för att tillgodose de regeländringar som införts kring avfallshanteringen. Det är av vikt att lokaliseringsutredningar för nyetableringar av eventuella mellanlagring- eller omlastningsstationer genomförs. Anläggningarna för omlastning eller mellanlagring bör ligga på ett lämpligt avstånd från varandra.

Energiförsörjning

Ställningstagande

  • Härjedalens kommun motsätter sig ytterligare utbyggnad av vattenkraft, men förordar att den befintliga vattenkraften ska användas så effektivt som möjligt och med stor miljöhänsyn.
  • Kommunen ska verka för att vandringsvägar för fisk och andra vattenorganismer förbi regleringsdammar ska anordnas.
  • Kommunens energi- och klimatstrategi ska revideras under planperioden för denna översiktsplan.
  • Det tematiska tillägget för vindkraft ska revideras inom de närmsta fem åren.
  • Bebyggelse får inte ske under eller intill högspänningsledning. Den byggnadsfria zonen är beroende av spännings- och ledningstyp.
  • Samråd ska ske med kraftleverantör vid bygglovsärenden som kan påverka befintlig eller planerad högspänningsledning.

Förbränning av fossila bränslen, till exempel bensin och olja, bidrar till växthuseffekten och ger utsläpp av försurande och övergödande ämnen. Kommunens mål och ambition är att minska användandet av fossila bränslen och öka andelen förnybar energi. Samhällets användning av energi belastar miljön på flera olika sätt.

Härjedalen kommun erbjuder energi- och klimatrådgivning till allmänheten och småföretag genom ett samarbete med Region Jämtland- Härjedalen för att främja en hållbar hushållning med energi. Härjeåns och Fyrfasen skapar också möjligheter för att kunna använda elbil i kommunen. Det finns laddstationer för snabbladdning och normalladdning på flera platser i kommunen och en utbyggnad av laddstationer är att vänta.

På årsbasis är produktionen av el i Härjedalens kommun flera gånger större än elförbrukningen. Produktionen baseras uteslutande på förnybar energi, främst i form av vattenkraft vilket är mycket positivt ur ett globalt klimatperspektiv. En av anledningarna till att vissa sjöar och vattendrag inom Härjedalen kommun inte uppnår god ekologisk status är lödesförändringar och vandringshinder orsakade av vattenreglering. Oreglerade vattendrag är även en värdefull tillgång för friluftslivet och besöksnäringen.

Utbyggnaden av vindkraft påverkar landskapsbilden och människors boende- och vistelsemiljö. Kommunen antog 2010 ett tillägg till översiktsplanen som anger förutsättningarna för vindkraftsutbyggnaden inom kommunens södra och östra delar. Utvecklingen, framför allt gällande höjd och storlek på vindkraftsverken har gjort det möjligt att etablera vindkraft på andra platser än vad som tidigare var lönsamt. Då nya riksintressen för vindbruk har tillkommit samt att de tekniska förutsättningarna har förändrats bör det tematiska tillägget från 2010 revideras och omfatta hela kommunen. Kommunen planerar att revidera vindbruksplanen inom de närmsta fem åren.

En kommun kan på flera sätt styra energianvändning och energitillförsel. Kommunen kan agera utifrån sina roller som offentlig aktör, informatör, fastighetsägare, arbetsgivare eller som delägare i ett energibolag. Enligt lagen om kommunal energiplanering ska varje kommun ha en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi. Kommunen har en energi- och klimatstrategi från 2008 som även utgör energiplanen förkommunen. Utvecklingen som skett sedan 2008 gör energi- och klimatstrategi föråldrad och den bör därför revideras.

Senast uppdaterad: 22 oktober 2020 14:27
Redaktör för sidan: Johan Essvik
Faktaansvarig (syns endast i edit-läge): Saknas