Ställningstaganden

Kommunikationer

Det övergripande nationella målet för transportpolitiken är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning, för medborgare och näringslivet i hela landet. För att arbeta med det nationella målet har styrdokument både på nationell och regional nivå tagits fram.

Den nationella planen för transportsystemet 2018–2029 omfattar åtgärder som innebär ett viktigt steg mot ett modernt och hållbart transportsystem. Planen innefattar drift, underhåll och bärighetsåtgärder för det statliga järnvägsnätet och större vägar (i Jämtlands län E14 och E45). Region Jämtland Härjedalen har en länstransportplan 2018-2029 samt ett regionalt trafikförsörjningsprogram 2016-2020. Länstransportsplanen innehåller förslag till åtgärder och investeringar i det statliga infratransportsystemet.

Dessa förslag bedöms ge bättre förutsättningar för turistnäringen och för skogsnäringen, för tunga transporter och för arbetspendling. Satsning på gång- och cykelvägar för arbetspendling och säkerhet är även ett led i klimatmålet.

Kopplingen till bostadsbyggandet i regionen samt satsning på viktiga stråk har varit ledande i prioriteringarna. Det regionala trafikförsörjningsprogramet innehåller mål, inriktning och beskriver strategier för kollektivtrafiken i länet. Trafiken ska svara mot den önskade utvecklingen av länet som beskrivs i regional utvecklingsstrategi - ”Jämtland/Härjedalen 2030 Innovativt och Attraktivt”. Visionen är att Jämtlands län är en region att längta till och växa i. En viktig förutsättning för det är goda kommunikationer och en god service. Dessa dokument samt den regionala utvecklingsstrategin kommer influera kommunens fortsatta arbete med kommunikationer på lokal nivå.

I utvecklingen av kommunikationer anser kommunen att bredband en viktig förutsättning för att kunna nå visionen om fler invånare till år 2030. Bredband är i flera fall en nödvändighet för både näringslivet och privatpersoner.

Denna möjlighet kan även påverka valet av bosättning. En väl fungerade IT-infrastruktur är också en förutsättning för ökat distansarbete. Förhoppningsvis kan detta också minska den negativa klimatpåverkan som långa pendlingsavstånd bidrar till. Kommunen avser att enligt förslaget i länsstyrelsens bredbandsstrategi för Jämtlands län, utarbeta en bredbandsstrategi under planperioden.

Ställningstagande

• Avstånden i Härjedalen är långa. Väl fungerande transporter och minskade restider ser kommunen som framgångsfaktorer för att nå visionen av fler invånare till år 2030. Bra kommunikationer med flyg och tåg samt hög standard på vägar, gång- och cykelvägar, skid- och skoterleder ger en högre tillgänglighet och jämställdhet.
  
• Kommunen har som avsikt att under planperioden att utreda behov och utmaningar för att nå en hållbar och långsiktig trafikförsörjningsplanering.
  
• Att utreda och utveckla kollektivtrafiken ser kommunen som ett steg för att främja en befolkningstillväxt, jämställdhet och tillgänglighet. Flera ska ha möjligheten att åka kollektivt, detta ska också kunna underlätta för arbetspendling över kommun- och nationsgränser.

Bostäder och arbetsmöjligheter

Kommunen har en antagen bostadsförsörjningsplan och beslut har fattats om att tillväxtavdelningen ska utarbeta en befolkningsutvecklingsstrategi under planperioden. I bostadsförsörjningsplanen finns riktlinjer, mål och en handlingsplan som alla grundar sig i det kommunövergripande målet om en ökad befolkningstillväxt. Kommunen ska främja en attraktiv, blandad och inkluderande bebyggelse där människor möts och kan känna sig trygga. Kommunen önskar också underlätta för en större rörlighet på bostadsmarknaden genom att låta bygga boenden för äldre i centralorterna med direkt närhet till service. Detta kan bidra till att befintliga bostäder kan ställas till förfogande för andra på bostadsmarknaden.

Genom att utveckla bostadsbeståndet där befintlig infrastruktur och service finns resulterar det i att produktionskostnaderna kan hållas nere och det bidrar också till att befintlig samhällsservice får ett större befolkningsunderlag. Kommunens arbete med översiktsplanering och detaljplaner är viktiga instrument för att nå målen.

Kommunen har i denna översiktsplan gjort bedömningen att följande orter benämns som orter med samhällsservice enligt definitionen på sidan 10: Bruksvallarna, Funäsdalen, Hede, Vemdalen, Lofsdalen, Sveg, Lillhärdal, och Ytterhogdal. Resterande orter, byar och områden redovisas denna översiktsplan som landsbygd.

För att öka arbetsmöjligheterna har kommunen som avsikt att öka samverkan med näringsliv, aktivt söka bidrag för att främja näringslivet samtutvecklandet av bredbandsstrategin vilket kan leda till bättre möjlighet för distansarbete. Detta ligger i linje med de regionala tillväxtprogrammet samt den regionala utvecklingsstrategin.

Ställningstagande

• God bebyggd miljö är ett övergripande nationellt och regionalt miljömål och därmed ett mål för all bebyggelse i Härjedalens kommun.
  
• För att kunna erbjuda en god kommunal service, ser kommunen i första hand att exploatering sker i anslutning till orter med samhällsservice och dess omnejd.
  
• Kommunens serviceplan ska beaktas vid lämplighetsprövningar ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, gällande bebyggelse på landsbygden.
  
• Kommunen har som avsikt under planperioden att utreda lokalisering av särskilt boende för äldre samt LSS-boende.

Natur, rekreation och friluftsliv

Härjedalens kommun har stora och unika naturområden. Naturen spelar en viktig roll för kommunens medborgare och besökare. Härjedalens fjäll, skog och vattendrag utgör för många medborgare och företag en möjlighet till försörjning. Det är också denna natur som utmärker kommunen och sätter den på kartan.

Medborgare och besökare använder till stor del naturen för rekreation, socialt
umgänge och för att knyta an till historia och kultur. Genom naturen skapas en platsidentitet som utgör trygghet, igenkännande och välmående.

Storslagen fjällmiljö är ett av de nationella miljömålen, och där med också ett mål för Härjedalens kommun. Detta mål anses som särskilt relevant inom kommunen.

Ställningstagande

• Storslagen fjällmiljö är ett av de nationellt miljömålen, och därmed ett mål för Härjedalens kommun. Detta mål anses som särskilt relevant inom kommunen.
  
• Kommunen har tagit fram speciella riktlinjer gällande ny bebyggelse
  i fjällnära områden.
  
• Kommunen avser att i fysisk planering tillgodose behovet av gröna
  passager och ortsnära rekreationsområden, vilket ligger i linje med de regionala och nationella målen för ett rikt och tillgängligt friluftsliv.
  
• Besöksnäringen är stor i kommunen. Samspelet mellan natur,
  exploatering och utveckling är för kommunen oumbärlig i fysiskplanering.

Samverkan över kommungränser

Härjedalens kommun är till ytan stor och delar gränser med ett flertal kommuner och Norge. Att jobba med samverkan över kommungränser, ser kommunen som en avgörande faktor för att gynna vidare utveckling och inflyttning. De viktigaste områden där samverkan sker, anser kommunen vara kommunikation och tillgänglighet samt grundläggande samhällsservice.

Från årsskiftet 2019 har Härjedalens och Bergs kommuner inlett ett samarbete med en gemensam miljö- och bygg avdelning. Syftet med denna sammanslagning är att skapa en robust organisation som kan möta framtidens utmaningar och behov.

Kommunen samråder med berörda parter gällande riksintressen, näringar
och samhällsservice som sträcker sig över Härjedalens kommungräns.

Ställningstagande

• Kommunen samråder med berörda parter gällande riksintressen,
  näringar och samhällsservice som sträcker sig över Härjedalens
  kommungräns.
  
• Kommunen avser att aktivt delta i frågor rörande gränsövergripande
  infrastruktur. Berörda parter i dessa frågor anses vara närliggande regioner, Norge samt berörda myndigheter.
  
• Kommunen avser verka för att det samarbete Region Jämtland-
  Härjedalen ingått med Norge gällande sjukvård och räddningstjänst
  ska fortgå.
  
• Kommunen ska i trafikförsörjningsplanen utreda behovet av kollektivtrafik över kommun- och landsgränser.

Hållbar utveckling

För Härjedalens kommun innebär arbete med hållbar utveckling att värna
de befintliga miljöerna samtidigt som det sker en utveckling och exploatering
av kommunens mark och vatten. Viktiga aspekter i kommunen blir, vilka miljöer som helt ska undantas från exploatering och vilka miljöer som klarar en exploatering, samt till vilken grad dessa miljöer ska exploateras. Kommunen är till stor del täckt med olika riks-och allmänintressen som värnar om miljöer och ställer krav på exploatering.

Arbetet med hållbar utveckling sker på flera olika nivåer genom planeringsprocessen och nära dialoger förs mellan parter för att säkerställa att
hållbar utveckling beaktas. Sammanfattningsvis är arbetet med hållbar utveckling i Härjedalens kommun precis vad begreppet antyder, hur kommunen på ett hållbart sätt kan utvecklas, utan att förstöra de unika miljöer och kvaliteter som finns idag. Detta leder till att det nationella generationsmålet blir en naturlig del av såväl planering som handläggning inom kommunen. För att ytterligare säkra att kommunens arbete med hållbar utveckling sker på ett effektivt och kommunövergripande sätt, avser kommunen att utarbeta en enskild klimatstrategi utifrån länsstyrelsens klimat- och energistrategi samt regionala utvecklings strategi.

Kommunen strävar efter att på bästa sätt beakta de nationella och regionala miljömålen. Kommunen ska arbeta med alla de 16 nationella miljömålen. Utöver detta har kommunen valt att särskilt fokusera på tre av dessa. De nationella målen är också antagna som mål på regional nivå, med vissa undantag och vidare preciseringar, Region Jämtland-Härjedalen har i sina regionala miljömål fokuserat på sju mål av de 16 nationella miljömålen. Kommunen har med tre av dessa i sina ställningstaganden. De tre målen kommunen valt att arbeta med på lokal nivå, är också prioriterade mål på regional nivå. Kommunen anser att dessa tre miljömål har en stark koppling till kommunens utvecklingsmål och framtida utmaningar.

Ställningstagande

• Storslagen fjällmiljö – Kommunen jobbar aktivt med att ta fram särskilda riktlinjer för bebyggelse i fjällnäramiljö. Affärsdrivandemultiarena är ett projekt kommunen är delaktigt i, projektet syfta till att utveckla hållbara skoter-, längdskidåknings-, vandring- cykel-, rid- och paddelleder i Funäsdalsfjällen. Lederna förstärks eller flyttas från känsliga naturtyper och nya broar byggs för att främja en hållbar användning av den känsliga fjällmiljön.
  
• God bebyggdmiljö - Kommunen avser att kunna erbjuda flera olika typer av boende för att gynna olika socioekonomiska grupper och jämlikhet, detta undersöks genom revideringen av bostadsförsörjningsplanen. Kommunen arbetar med revidering av kulturmiljöprogrammet för att värna om kommunens kulturmiljöer,vilket ligger i linje med de nationella kulturmiljömålen. Genomatt utarbeta en trafikförsörjningsplan, befolkningsutvecklingsstrategi,klimatstrategi samt revidera bostadsförsörjningsplanen och kulturmiljöprogrammet ser kommunen möjligheten att på ett mer hållbart sätt kunna planera för en hållbar och klimatanpassad bostadsförsörjning i framtiden.
• Gundvatten av god kvalitet – Kommunen arbetar med en VAplanför att säkra en god kvalitet av vatten- och avlopps försörjning. VA-planen kommer vara en avgörande faktor för att långsiktigt kunna planera för en samhällsutveckling. Arbetet med att utpeka och utreda nya vattenskyddsområden är pågående, även dennafaktor är avgörande för en vidare utveckling inom kommunen.

Jämställdhet, tillgänglighet och barnperspektiv

Kommunen avser att arbeta för allas lika rätt, det ska inte finns skillnader i bemötande eller arbetsmöjligheter på grund av kön, etnicitet eller sexuell läggning. Gällande samhällsutvecklingen avser kommunen på ett bättre och mer genomgående sätt integrera aspekter så som jämställdhet, tillgänglighet och barnperspektivet i utvecklingsarbetet.

Folkhälsa

En frisk befolkning lägger grunden för ett välmående samhälle och en god
samhällsekonomi. Därför är ett gott folkhälsoarbete viktigt för utveckling
och välbefinnande för samhället och individen. Folkhälsoarbetet ska utgå
ifrån att alla i samhället är inkluderade oavsett genus, ålder, nationalitet,
religion, sexuell läggning, etnicitet, funktionsnedsättning och socioekonomisk
situation.

Kommunen har ett folkhälso- och trygghetsråd som träffas regelbundet
för att lyfta folkhälsofrågor inom hälsa, brotts- och drogförebyggandearbete
och trygghet. I rådet ingår kommunens förvaltningschefer, tjänstemän
och politiker, nyckelpersoner från Svenska kyrkan, Region Jämtland-
Härjedalens hälsocentraler samt Polisen. Kommunens folkhälsoplan
gäller 2018-2020 där frågor gällande folkhälsa berörs.

Demokrati och inflytande

Medborgardialoger ökar medborgarinflytande och därmed kan en större
hänsyn tas till den lokala miljön. Dialogen blir ett viktigt komplement till
den representativa demokratin och medborgarnas kunskaper och erfarenheter
kan bidra till ett bättre beslutsunderlag. Genom användandet av
medborgardialoger stärks den demokratiska processen.

I framtagandet av denna översiktsplan genomfördes en medborgardialog
med speciellt fokus på ungdomar. Resultatet av denna styrker till stor del
att de fyra teman som valts ut baserat på materialet från SCB:s medborgarundersökning 2016, även är av intresse för Härjedalens kommuns
ungdomar. Material från SCB:s medborgarundersökning hösten 2016 har
även legat till grund för översiktsplanen. Kommunen har som ambition att
fortsatt utveckla sitt arbete med medborgadialoger i de olika planeringsprocesser som kommunen driver.

Samisk förvaltningskommun

Härjedalens kommun/Herjedaelïen tjïelte ingår i förvaltningsområde för
samiska sedan 2010. I februari år 2000 ratificerade Sverige Europarådets
ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och den europeiska
stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk. Målet med den svenska
minoritetspolitiken är att ge skydd för de nationella minoriteterna och
stärka deras möjligheter till inflytande samt stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande. Effekterna av minoritetspolitiken följs
upp inom tre delområden:

• Diskriminering och utsatthet - Att ge skydd åt de nationella minoriteterna innebär att diskriminering på grund av etnicitet eller tillhörighet till nationell minoritet ska bekämpas och att de nationella minoriteterna ska ges förutsättningar att delta i samhällslivet på lika villkor. Enligt ramkonventionens bestämmelser har Sverige åtagit sig att vidta lämpliga åtgärder för att inom alla områden av det ekonomiska, sociala, politiska och kulturella livet främja fullständig och effektiv jämlikhet mellan personer som tillhör en nationell minoritet och personer som tillhör majoritetsbefolkningen. Samhället ska därför motverka missgynnande och utsatthet av de nationella minoriteterna.
  
• Inflytande och delaktighet - Att stärka de nationella minoriteternas
  möjligheter till inflytande innebär att formerna för samråd ska förbättrasoch de nationella minoriteter ska ges reellt inflytande i frågor som berördem. Politiskt deltagande ska uppmuntras. Utarbetande av olika formerför inflytande inom de nationella minoriteterna bör främjas. Det kan tillexempel handla om deltagande i olika brukarråd eller andra samverkansforum. Kvinnors och ungas deltagande ska främjas. De nationella minoriteterna ska ges tillgång till olika nationella, regionala och lokala dialogforum på likvärdiga villkor som majoritetsföreträdare. Strukturella hinder mot inflytande ska, så långt det är möjligt, undanröjas.
  
• Språk och kulturell identitet - Att stödja de nationella minoritetsspråken så att de hålls levande innebär att de nationella minoriteterna ska ges möjligheter att tillägna sig, bruka och utveckla sitt modersmål och utveckla en egen kulturell identitet. De nationella minoriteterna ska kunna överföra sitt minoritetsspråk och sin kultur till nästa generation. De nationella minoritetsspråken, som utgör en del av det svenska kulturarvet, ska kunna bevaras och utvecklas som levande språk i Sverige.

Planeringsstrategi

Översiktsplanen föreslår en rad olika strategier och planer som ska förverkligas
under planperioden. Kommunen avser att utveckla dessa efter nedanstående tidsplan.

Om denna tidsplan kan genomföras kommer kommunens möjlighet att
bedriva en hållbar samhällsplaneringen öka inom de närmaste fem åren.
Med grund i ovanstående strategier och underlag.