Klimatanpassning

Antagen av kommunstyrelsen 19 februari 2025 § 7.
Diarienummer KS 2024/717.

Sammanfattning

Härjedalens kommun har valt att ta fram en klimatanpassningsstrategi för att se var kommunen är sårbar i ett förändrat klimat och för att påbörja arbetet med anpassning i berörda verksamheter. Denna strategi är ett samarbete där flera förvaltningar och bolag inom kommunen har bidragit med egna risk- och sårbarhetsanalyser för de egna verksamheterna. Klimatanpassningsstrategin är begränsad till kommunens verksamheter och är giltig under perioden 2025–2026. Klimatanpassningsstrategin och den inkluderade handlingsplanen ska revideras varje ny mandatperiod.

Denna strategi innehåller kunskapsunderlag om ekosystemtjänster och naturbaserade lösningar, faktahänvisningar från Jämtlands läns arbete med klimatanpassning, svagheter inom kommunen och handlingsplaner för de prioriterade områdena under denna mandatperiod.

Prioriteringen av arbetsområden har gjorts utifrån risk för liv och hälsa samt där det finns störst behov. Det har varit viktigt i att påbörja klimatanpassningsarbetet utifrån en rimlig ambitionsnivå som kan lägga grunden för fortsatt arbete.

Det slutliga resultatet visar på störst risk för liv och hälsa inom äldreomsorgen där åtgärder för att förebygga problematik med höga inomhustemperaturer på boenden har prioriterats.

Hantering av dagvatten och förebyggande av översvämningsproblematik samt klimatanpassningsperspektiv i kommunens planering för mark och vattenanvändning är områden som också är prioriterade.

Bakgrund

Klimatet är i förändring och dess effekter påverkar hela samhället. Vi märker redan idag av klimatförändringarna och det kommer också i framtiden att märkas av inom fler och fler sektorsområden. Förändringarna medför både positiva och negativa följder och följderna är något vi kommer behöva lära oss att leva med. För att göra Härjedalens kommun så motståndskraftig och förberedd som möjligt har denna klimatanpassningsstrategi tagits fram på uppdrag av kommunstyrelsen. Länsstyrelsen i Jämtland skriver i den länsövergripande handlingsplanen för klimatanpassning:

”Ett varmare klimat kommer att påverka Jämtlands län. Vi har på nära håll sett vilka effekter en ökad temperatur kan ha i form av skogsbrand, problem med inomhusklimat på vårdinrättningar och torka med extrem foderbrist som följd.

Lagkraven kring klimatanpassning ökar i rask takt för både länsstyrelserna och kommunerna. Jämtlands läns offentliga aktörer, privata entreprenörer och företag har goda förutsättningar för att ställa om till ett förändrat klimat. Något som är absolut avgörande för att skapa ett hållbart och robust samhälle där även de ekonomiska riskerna minskar.”

1. Introduktion till klimatanpassning

Härjedalens kommun står precis som övriga Sverige inför utmaningar gällande att hantera klimatförändringarnas effekter på samhället. Därför är det av stor vikt för ett robust samhälles trygghet att kommunen hanterar eventuella risker som ett förändrat klimat medför. Att ha beredskap för klimatförändringar skapar trygghet för kommunens medborgare. Klimatanpassning i kommunens fall innebär att säkra medborgare, verksamheter och markinnehav mot ett varmare och våtare klimat och extremväder. Det innebär också att använda förebyggande och kostnadseffektiva lösningar som exempelvis gröna lösningar vilka med fördel går att använda kostnadseffektivt vid klimatanpassning och de fungerar på olika sätt buffrande mot de klimatförändringar vi ser. Regnbäddar och andra dagvattensystem är exempel på gröna lösningar som ger ekosystemtjänster som reducerar, fördröjer och renar dagvatten. Träd och vattenhållande mark motverkar höga temperaturer vid till exempel värmeböljor. Klimatanpassning med gröna lösningar går att räkna som ekonomisk vinst vid en nykonstruktion eller om kapaciteten på dagvattenhanteringen behöver utökas.

När kommunen avväger mellan olika intressen i planeringen behöver de aktuella ekosystemtjänsterna vara kända. Det är också möjligt att skapa nya ekosystemtjänster när vi bygger och förvaltar, framför allt i områden där det råder brist på ekosystemtjänster.

”Klimatanpassning innebär att rusta samhället och olika verksamheter och göra det mindre sårbart för de utmaningar klimatförändringarna för med sig.”

Naturen i människans tjänst för klimatanpassning

Naturens förmåga att dämpa effekten av extremväder ger oss människor gratis skydd och är oftast det mest kostnadseffektiva sättet att skydda mot negativ påverkan av klimatförändringar. Det benämns ofta ”ekosystemtjänster” eller tjänster som naturens ekosystem ger oss människor gratis och som bidrar till vår välfärd och livskvalité. Av olika typer av ekosystemtjänster brukar man i klimatsammanhang mest prata om ”reglerande ekosystemtjänster”. Det kan till exempel handla om att rena luft och vatten, utjämna klimat, förhindra översvämningar eller erosion.

Mångfald skyddar

Natur med en rik biologisk mångfald, det vill säga ett stort antal olika arter, är mer motståndskraftig vid klimatförändringar än artfattiga naturmiljöer. I framför allt södra och mellersta Sverige har man de senaste åren sett storskaliga effekter av stora mängder insekter som dödar träd efter torr- och värmeperioder i till exempel monokulturer av gran. Stora ekonomiska värden och även naturvärden har påverkats negativt. I naturmiljöer med många olika arter blir oftast effekterna mildare i samband med liknande torrperioder. Det kan till exempel bero på att artrika miljöer innehåller naturliga predatorer som reglerar massförekomst av insekter som skadar träd, men också tack vare olika träd- och buskarters förmåga att klara torka. Artrika skogar, framför allt lövträdsrika blandskogar är även bättre på att begränsa skogsbränder.

Att värna biologisk mångfald på landskapsnivå och även lokalt kan bidra till att minska risken för negativa skadeverkningar av klimatförändringar. Det kan även leda till andra viktiga ekosystemtjänster.

Vatten kyler

Precis som vi människor kan både marken, andra djur och växter kyla sig mot överhettning genom att svettas eller genom att vatten avdunstar från ytan. Växter pumpar vatten från marken med hjälp av fotosyntesen och ”svettas” koldioxid och vatten ur klyvöppningarna vilket både kyler själva växten och dess omgivning. En hårdgjord, solexponerad yta i en stad kan skilja många grader jämfört med en trädbevuxen park i samma område.

På samma sätt kan man påverka markens kylande förmåga. En kraftigt utdikad, eller på annat sätt dränerad, mark får en betydligt lägre grundvattennivå. Om man jobbar för att kvarhålla till exempel dagvatten lokalt, så att marken tillförs vatten i stället för att leda bort vatten, kan marken kyla omgivningarna genom att fukt i marken dunstar och kyler mark och luft. Om grundvattnet bara finns på stort djup i marken finns inte den förmågan. I stället blir marken snabbt upphettad vid starkt solsken och kylningen uteblir. Markfukten påverkar även risk för bränder.

Bindande rötter

En viktig ekosystemtjänst som vegetation kan utföra är att binda jord med sitt rotsystem. Det kan till exempel minska risken för skred, ras och erosion. Vegetationen dämpar även effekten av kraftiga slagregn då blad och grenverk tar emot den första stöten. Växterna kan även suga upp en stor mängd av vattnet som då hålls kvar i växternas vävnader. Vid ihållande regn blir även växterna mättade.

Kumulativa effekter och samhällsplanering

Vid planläggning är det enligt plan- och bygglagen kommunens skyldighet att beakta hälsa och säkerhet samt ange de risker som finns. Detalj- och översiktsplaner kan innehålla riktlinjer, rekommendationer eller bestämmelser för efterföljande planering och bygglovsärenden. Översiktsplaner är inte bindande på samma sätt som bestämmelser i detaljplaner men ger ändå en vägledning hur kommunen anser att markanvändningen ska utvecklas. En styrka vid samhällsplanering anses vara att arbeta med arbetsgrupper bestående av olika kompetens som finns inom kommunen. Att klimatanpassa planer innebär till exempel att ha riktlinjer gällande andel hårdgjord yta i förhållande till grönyta, att inte exploatera på låglänta områden med risk för översvämning, att ha dagvattenhantering som klarar framtida extremväder med mera. Det kan även handla om att beakta kumulativa effekter när fler områden byggs ut i anslutning till redan bebyggda markytor. I den här delen av landet är ofta bebyggelsen belägen i sluttningar, till exempel fritidshusområden nära fjäll. När ny bebyggelse utvecklas ovanför den gamla bebyggelsen måste kumulativa effekter av till exempel ökad hårdgjord yta och större dagvattenflöden i vägdiken och bäckar beaktas. Speciellt i brant terräng kan vatten vid skyfall få mycket hög fart och då även starkt eroderande kraft. Dagvattenfrågorna behöver beaktas i ett större sammanhang än till exempel enbart inom en ny, mindre detaljplan i ett redan bebyggt område.

Träd och dagvatten

Träd reducerar dagvattenmängderna genom så kallad interception, vilket innebär att vatten fäster på bladytan och hålls kvar där. Man brukar räkna att blad fördröjer 1 millimeter dagvatten per kvadratmeter bladyta (egentligen 1 mm3 vatten / mm2 bladyta). Ett stort träd kan ha en bladyta på 1 000 m2 och har därför reell betydelse för hur mycket dagvatten som genereras på en plats. Efter ett regn kan träd effektivt tömma ett biofilter genom avdunstningen och transpirationen från bladen. Därigenom återställs fördröjningspotentialen i systemet.

Reglering av lokalklimat

Gröna lösningar kan bidra med att reglera temperaturen både lokalt i kvarteret och på stadsdels- och stadsnivå. Vegetation sänker temperaturen genom att ge skugga till närliggande områden samt genom avdunstning av vatten från mark och vegetation Avdunstningen höjer även luftfuktigheten.

Vegetation i flera skikt – det vill säga med gräs, olika stora buskar och träd ger en större volym på vegetationen, vilket i sin tur leder till mer avdunstning och därmed en större temperaturminskning. Temperaturen kan vara flera grader lägre i en park jämfört med i en tät bebyggelse. Även på landskapsnivå kan större skogsområden ha en nedkylande effekt på närliggande städer.

Flera nyttor med öppna dagvattenlösningar

Det är ofta ont om vatten i marken i tätortsmiljö och med klimatförändringarna väntas generellt fler perioder av låga grundvattennivåer. Att hålla kvar vatten ger många fördelar som att växterna mår bättre och blir större, med alla positiva effekter detta har i form av skuggning och estetiska värden. En fuktig jord avdunstar även vatten och kyler därmed ner omgivningen, vilket kan uppfattas som positivt vid värmeböljor. I vissa områden har jorden under städer blivit för torr och grundvattnet sjunkit till följd av låg grundvattentillförsel, vilket lett till sättningar i byggnader. Mer vatten som leds ner i marken motverkar detta.

Synligt vatten ses som positivt i miljöer, eftersom många människor tycker öppna vatten är fascinerande och ett trevligt inslag i stadsbilden. Öppna vatten bidrar också med livsmiljöer för växter och djur. Samtidigt som de öppna dagvattenlösningarna bidrar till attraktiva grönmiljöer gynnar de också sådana organismer som är knutna till denna typ av livsmiljö.

Skötsel av dagvattenlösningar är avgörande för funktionen

Att sköta en dagvattenanläggning innebär i stort sett att se till att den inte har satts igen av skräp, att den inte fyllts av partiklar som har sedimenterat och att vattnet inte har eroderat bort jord eller filtermaterial. Därför är det viktigt att de delar som kan sättas igen och som är kritiska för funktionen är lättillgängliga. Det är särskilt viktigt att kontrollera konstruktionerna efter kraftiga regn.

Olika ambitionsnivåer för dagvattenhantering

Det finns olika ambitionsnivåer för dagvattenhantering. Allt eller delar av dagvattnet kan omhändertas lokalt. Det finns också enkla åtgärder som är bra ur flera perspektiv, exempelvis att spara så mycket träd och buskar som möjligt. Dagvattenutredningar görs i samband med planarbete i Härjedalens kommun.

Exempel på klimatanpassningar som är kostnadseffektiva:

• Bevara så mycket vegetation som möjligt i samband med exploateringar – det skapar positiva effekter på lokalklimat, binder jord och tar hand om dagvatten.
• Att infiltrera dagvatten lokalt möjliggör grundvattenbildning och naturlig rening – leder till ett svalare lokalklimat och skyddar mot uttorkning och bränder.
• Var rädd om biologisk mångfald och artrika miljöer – om det finns många arter i ett ekosystem är naturen mer motståndskraftig vid förändringar av klimat.
• Undvik monokulturer – skapa naturmiljöer med olika träd och buskar för att minimera risk för massförekomst av insekter som kan döda hela planteringar. Kan även vara lägre risk för skogsbrand i med skogar med blandade trädarter.
• Plantera träd i bebyggelseområden, speciellt vid äldreboenden och förskolor – skapar skugga, lä, renar luften och ger ett svalare lokalklimat. På köpet får man till exempel estetiska värden och andra ekosystemtjänster.

Värmebölja och hälsoeffekter

Höga temperaturer under perioder kan vara påfrestande på hälsan och med klimatförändringarna förväntas värmeböljor bli vanligare. Folkhälsomyndigheten har tagit fram informationsmaterial särskilt gällande värmeböljor och i dessa också identifierat följande riskgrupper:

• Äldre
• Kroniskt sjuka
• Personer med funktionsnedsättning
• Små barn och gravida
• Personer som tar vissa mediciner som påverkar kroppens förmåga att anpassa kroppsvärme och vätskebalans, till exempel vätskedrivande eller antidepressiva läkemedel och neuroleptika.

Förebyggande insatser bör riktas mot de grupper som har den största sårbarheten och flera organisationer har utöver ett förebyggande arbetet tagit fram särskilda handlingsplaner eller riktlinjer för värmeböljor.

2. Visioner och mål

Under 2023 presenterade Länsstyrelsen i Jämtlands län en regional strategi för klimatanpassning som gäller till år 2030. I denna strategi framkommer ett antal målområden med målbilder som berör Härjedalens kommun. Utöver detta tydliggörs i den regionala visionen att: ”Länets aktörer möter aktivt klimatförändringarna genom att minska sårbarheter, ta tillvara möjligheter och ha en god beredskap”.

Härjedalens kommun arbetar för att nå den vision som berör hela Jämtlands län och har därmed utformat följande vision och mål:

Målet med klimatanpassningsstrategin är att göra kommunens egna verksamheter medvetna och förberedda på var dess sårbarheter finns i och med ett förändrat klimat. Klimatanpassning av kommunens verksamheter innebär att säkra driften och göra den mer robust och motståndskraftig inom alla sektorer. Härjedalens kommuns klimatanpassningsstrategi och handlingsplan omfattar endast kommunens egna verksamheter, men kommunen är samtidigt en aktör i, och fortsätter att vara delaktig i det länsövergripande arbete med klimatanpassning som pågår tillsammans med övriga kommuner i länet. Det finns också en vilja att samarbeta med näringslivet i frågor som rör klimatanpassning.

Under åren 2025–2026 ska implementering av klimatanpassningsstrategin göras på alla förvaltningar i kommunen. Begreppet och syftet med att klimatanpassa kommunens verksamheter ska implementeras i kommunen. Vissa förvaltningar har också en handlingsplan utarbetad.

Ansvar och roller

Framtagande av strategin

Härjedalens och Bergs kommuner har samarbetat i framtagandet av respektive kommuns klimatanpassningsstrategi med miljö- och byggavdelningen i rollen som projektledare för framtagandet.

Det finns en gemensam miljö- och byggavdelning för kommunerna, ett gemensamt VA- och avfallsbolag samt en gemensam styrgrupp med politiker för projektet.

Fortsatt arbete

Kommunen uppträder i olika roller med olika ansvar som berör anpassning till ett förändrat klimat. Som markägare har kommunen ett ansvar att förvalta ett markinnehav. Kommunen är också beslutsfattare på olika nivåer och har överblick i många frågor som berör kommunen som geografiskt område och människorna som bor, vistas och arbetar i kommunen.

Varje förvaltning och bolag ansvarar för att genomföra klimatanpassningsåtgärder inom sitt verksamhetsområde samt att samverka med andra berörda parter. Det ska inom varje verksamhetsområde bedrivas kontinuerlig analys och uppföljningsarbete av de åtgärder som vidtagits och behov som ses.

Revidering av klimatanpassningsstrategin och tillhörande handlingsplan ska göras minst varje mandatperiod på uppdrag av kommunstyrelsen.

Länsstyrelsen är en rådgivande part till kommunen och de bistår med kunskap samt har en utvecklad verktygsbank till kommunens förfogande. I arbetet med klimatanpassning kan Härjedalens kommun hitta stöd och inspirera andra kommuner i en arbetsgrupp om klimatanpassning som är fokuserad på kommunala behov. Den gruppen samordnas enligt förordning 2018:1428 av Länsstyrelsen. Länsstyrelsen är också sammankallande i ett regionalt forum för klimatanpassning där kommunen är med. SMHI och nationellt centrum för klimatanpassning är också en källa till information och kunskap för kommunen.

Styrdokument, policys och planer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet 2021–2025 – Härjedalens kommun vill genom riktlinjerna för folkhälsan skapa förutsättningar i samhället för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen i Härjedalen.

Miljöpolicy –Härjedalens kommun arbetar för en ekologisk hållbar
utveckling. Miljöarbetet ska inriktas på att uppfylla de lokala, regionala
och nationella miljömålen.

Översiktsplan – Styr den fysiska utvecklingen och mark- och vattenanvändningen i kommunen såsom lokalisering och utformning av bebyggelse och viss infrastruktur. Antagen år 2020.

Policy för beredskap – Syftet med Härjedalens kommuns styrdokument för beredskapsområdet är att skapa en strategisk inriktning för arbetet. Dokumentet ska även bidra till att utveckla den kommunala styrningen inom området, för att involvera kommunens förvaltningar, relevanta bolag, kommunalförbund och nämnder som kommunen har inflytande över.

Kretsloppsplan – Kretsloppsplanen visar kommunernas ambitioner för att ta sig an hela kretsloppskedjan, från det som kommunen köper in till hur kommunen använder material och produkter, samt hur dessa slutligen omhändertas och återanvänds. Tagits fram av Vatten- och miljöresurs.

Vattenstrategi – Kommunstyrelsen har beslutat om en vattenstrategi vars övergripande mål är att säkerställa goda förutsättningar för en vattenförsörjning för dagens och kommande generationers behov. Vattenförsörjningen ska bidra till en hållbar samhällsutveckling och tillväxt, samt eftersträva klimatanpassade och långsiktiga lösningar. Vattenstrategin vägleder både inom och utanför det kommunala verksamhetsområdet för dricksvatten via strategiska ställningstaganden som berör kvalitet, kapacitet, leveranssäkerhet, effektivitet, arbetsmiljö och säkerhet.

Utredning om ras, skred och översvämning – Sweco har under hösten 2024 tagit fram en utredning om "klimatrelaterade risker för den byggda miljön". Den täcker in både risker kopplade till ras och skred men också översvämning. Den kommer att använda den som underlag när översiktsplanen ska revideras.

Styrdokument under framtagande

Vattentjänstplan – arbete pågår och planen är ute på samråd och beräknas antas av kommunfullmäktige i början av 2025. Enligt bestämmelser som trädde i kraft vid årsskiftet 2022/2023 i lagen om allmänna vattentjänster ska varje kommun ha en aktuell vattentjänstplan. Planen ska beskriva den långsiktiga VA-planeringen utifrån specifika behov som finns i kommunen. Den ska också innehålla en särskild beskrivning av hur kommunens VA-anläggningar hanterar skyfall.

Dagvattenstrategi – En strategi som visar kommunens inställning till hur dagvatten ska hanteras vid mark- och infrastrukturplanering. Tas fram av miljö- och byggavdelningen och kommer vara en del av översiktsplanen när den har reviderats.

Livsmedelsstrategi – En livsmedelsstrategi för Härjedalen håller på att tas fram. I fokus står fler jobb och ökad livsmedelsproduktion. Strategin beräknas vara klar för beslut i slutet av december 2024.

Styrdokument som saknas

Under arbetet med att ta fram strategi för klimatanpassning har arbetsområden identifierats där det saknas styrdokument. Dessa styrdokument kan benämnas lite olika beroende på kommunens struktur för styrdokument men benämns nedan utifrån exempel på benämning.

Energiplan inklusive Klimatstrategi/Energi och klimatstrategi (eller motsvarande) –Enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska varje kommun ha en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi. Regionen kommer att ansöka om ett projekt för att kunna stötta kommuner i framtagandet av kommunala energiplaner samt öka samverkan mellan kommuner i det sammanhanget.

Miljöstrategi – Strategidokument som förklarar hur de uppsatta miljömålen ska nås. Kan också inkludera en kemikalieplan.

Arbetssätt

Kommunen har gett den gemensamma miljö- och byggavdelningen uppdraget att projektleda framtagandet av klimatanpassningsstrategin. Arbetsgruppen för framtagandet har bestått av personer från olika delar och förvaltningar i kommunen.

Varje förvaltning har gjort en risk- och sårbarhetsanalys med hjälp av projektledare. Risk- och sårbarhetsanalysen visar vart förvaltningarna ser risker i dess verksamheter till följd av ett förändrat klimat. I risk- och sårbarhetsanalysen finns andra berörda förvaltningar, verksamheter och samarbeten för varje risk, samt identifierat behov av ytterligare underlag. Risk- och sårbarhetsanalysen utgör grunden till varje förvaltnings handlingsplan.

Avgränsningen för strategin och handlingsplaner är den geografiska kommunen och inkluderar kommunala verksamheter, bolag och kommunala innehav. Kommunen använder sig av Länsstyrelsen samt SMHI för rådgivning och vägledning. I takt med utveckling av klimatanpassningsarbetet väntas det utvecklas till att ske alltmer i samverkan med bland annat näringslivet.

Länsstyrelsen i Jämtlands dokument gällande klimatanpassning och SMHI:s klimatanalyser för länet ska utgöra faktaunderlag för kommunens klimatanpassningsstrategi.

Styrgruppen har bestämt att klimatanpassningsstrategin ska omfatta sådant som ligger inom kommunens påverkanszon och det kommunen har rådighet över. Det är också beslutat i styrgruppen att hålla innehållet kort och koncist – det ska vara lätt att göra rätt. Uppbyggnaden ska visa det viktigaste först och det ska på ett enkelt sätt visas vem som ansvarar för vad. Klimatanpassningsstrategin ska vara attraktiv och anpassad till målgruppen.

Klimatanpassningsstrategin ska beslutas av kommunstyrelsen i Härjedalens kommun efter remiss till samtliga nämnder och bolag.

3. Förutsättningar i Härjedalens kommun

I Härjedalen råder specifika förhållanden som innebär att kommunen behöver satsa mer på vissa typer av åtgärder. Kommunen är väldigt stor till ytan med tätbebyggda områden som håller långa avstånd till varandra. Det finns platser där det finns ett behov av självhjälpande åtgärder i form av egen beredskap samt möjligheter till upprättande av servicepunkter på till exempel bygdegårdar eller samlingslokaler.

Kommunen har stor turistisk aktivitet och befolkningen ökar under turistsäsongen med flera tiotusentals invånare. I vissa delar av den geografiska kommunen finns ett exploateringstryck som kräver extra fokus på utbyggnad av system för omhändertagande av dagvatten, tillgång till mark och infrastruktur för krisberedskap samt fokus på framtida planering utifrån ras, skred och erosions risker.

I Härjedalens kommun ligger ansvaret för skötseln av mindre vägar ofta hos olika samfälligheter där kommunen i vissa fall är delägare. Vägar som löper i älv- eller ådalar ökar risken för påverkan av höga flöden. Intensiv och/eller långvarig nederbörd kan leda till höga flöden i vattendrag vilket i sin tur kan resultera i mer eller mindre långvariga översvämningar, främst i anslutning till sjöar och vattendrag men även vid korsande vägtrummor och mindre rörbroar.

Antalet växlingar mellan noll och plusgrader förväntas öka i kommunen. Detta kan leda till ökade problem med halt väglag och frostsprängningar som kan bilda hål i vägen. För kommunen kan detta innebära ett större analysområde kring klimatrisker kopplat till både blixthalka och förbättringsåtgärder efter frostsprängningar. Eftersom kommunen inte äger alla vägar innebär det att kommunen inte fullt ut råder över skötsel av tillexempel dagvatten och kostnader i samband med underhåll och ombyggnader.

Det kommunala markinnehavet förvaltas av samhällsutvecklingsförvaltningen och kommunledningsförvaltningen och fastighetsinnehavet förvaltas av kommunledningsförvaltningen och Härjegårdar fastighets AB.

Nationellt riskområde

I en nationell riskundersökning från SGI och MSB har Jämtlandsfjällen identifierats som ett riskområde utifrån förutsättningar för ras och slamströmmar som kan leda till konsekvenser för människors hälsa, miljön, ekonomiska verksamhet och kulturarvet. Med klimatförändringarna förväntas en ökad nederbörd, avrinning och intensiva regn vilket gör att förutsättningarna för ras, skred och slamströmmar sannolikt ökar. Enligt undersökningen har den förväntat fortsatta exploateringen och det intensiva skogsbruket i kombination med förutsättningarna för en ökad frekvens av ras och slamströmmar i samband med klimatförändringarna motiverat att området identifierats som ett nationellt riskområde.

Klimatförändringen och dess effekter

Nedan ges en introduktion till innebörden av ett förändrat klimat inom samhällsplanering och fastigheter.

Samhällsplanering

Kommunens etablering av boenden och aktiviteter kopplade till en ökning av turism kommer att innebära ett ökat tryck på riskanalyser som innefattar klimatförändringarna. En större markefterfrågan och fler etableringsmöjligheter kan innebära att kommunen måste göra riskanalyser på områden där det tidigare inte funnits risker för till exempel ras och skred. I kommunen finns ett antal utpekade områden som har instabila slänter som kan påverkas av avverkning och det finns underlag som visar hur kommunen påverkas vid ett 100 års flöde (MSB översvämningskartering 100års-flöde).

Utöver detta så behöver det vatten- och avloppssystem som idag är anpassade efter nuvarande förutsättningar analyseras utifrån ett förändrat maximalvärde på till exempel skyfall och översvämningar.

Fastigheter

Kommunens förvaltning av fastigheter kommer att innebära andra typer av skötselåtgärder där bland annat skadedjur, fukt och mögel kan vara en effekt av klimatförändringarna. I fastighetsbeståndet behövs analyser om hur översvämning, höga flöden och värme kan påverka fastigheten och värdet inne i fastigheten.

Inom vård och omsorg behöver kommunen se över de fastigheter som huserar olika typer av riskgrupper som kan påverkas av värme. I dessa fastigheter kan det komma att krävas bättre ventilation och svalkande utrymmen både inomhus och utomhus. Här har kommunen möjlighet att arbeta mer med bland annat gröna ytor för att sänka inomhustemperaturen. Solskydd och vid behov energieffektiv kylanläggning kan vara andra åtgärder.

Osäkerheter som identifierats i arbetet

Det är första gången kommunen upprättar en klimatanpassningsstrategi och under arbetets gång har det framkommit frågeställningar som inte fullt ut klargjorts utan tas med i det fortsatta arbetet de nästkommande åren. Dessa frågeställningar är nyckelfrågor och kan kopplas till tre huvudområden:

1. Genomförande och uppföljning

Det behöver säkerställas att åtgärder genomförs och hur strategin kontinuerligt ska följas upp och kompletteras med nya analyser. Detta arbete kommer att följa kommunens översyn av arbetssätt med samtliga kommunövergripande styrdokument.

1. Ansvar för dagvatten och översvämningsproblematik:

Redan idag finns problem vid översvämningar som orsakar skador på bebyggelse och infrastruktur som behöver hanteras.

Om det finns en gemensamhetsanläggning är det den som ansvarar för dagvattenhanteringen från vägen. Om man inte har bildat någon sådan ligger ansvaret på ägaren av anläggningen (vanligtvis markägaren). Vem som är ansvarig väghållare inom tättbebyggt område beror på vad detalj-/byggnadsplan säger. Det som styr är hur huvudmannaskap för allmän plats anges.

Eventuellt behöver frågeställningar kopplat till klimatanpassning som rör bland annat ansvarsfördelning vid översvämning eller i händelse av ras, skred och erosion av någon väg förtydligas framöver i arbetet med dagvatten inom kommunen.

4. Händelser, konsekvenser och sårbarheter i kommunen

Metod

Varje förvaltning inom kommunen samt Vatten och Miljöresurs har tagit fram en egen konsekvens- och sårbarhetsanalys med excelfilen från SMHI:s lathund som bas. Resultaten finns som underlag till klimatanpassningsstrategin och är också grunden till handlingsplanen.

Resultat

Resultaten av konsekvens- och sårbarhetsanalysen visar att den största konsekvensen med hög risk och stor sannolikhet av ett förändrat klimat i Härjedalens kommun är värme på äldreboenden. Detta är en sårbar grupp med människor som bor i regi av kommunen i lokaler som ägs och förvaltas av kommunen. Verksamhetsutövaren är socialförvaltningen och Härjegårdar AB är ansvarig för lokalerna.

Övriga viktiga punkter som framkommit under arbetet är samarbetslänken mellan olika förvaltningar i kommunen. Fastighetsenheten på kommunledningsförvaltningen och Härjegårdar har en viktig del i alla kommunens verksamheter.

Ekosystemtjänster och naturbaserade åtgärder kan bidra till lösningar för några av problemområdena. Det bör inom kommunen byggas upp kunskap och praktik där ekosystemtjänster används för att minska kostnader och till exempel buffra lokalt och hjälpa till att hålla fastigheter naturligt kyligare. Buskar, träd, planteringar, gräsmattor är några ekosystemtjänster som fyller värdefulla syften för att hantera problemen med ett varmare klimat.

Vidare framkommer det att det saknas styrdokument och rutiner kopplat till klimatanpassning för kommunens verksamheter och dess bolag. Dessa behövs för att se kommunen och alla dess verksamheter som en enhet med ett gemensamt mål.

Klimatrelaterade risker påverkar hela samhället och är något som det bör finnas krisberedskap för inom alla kommunens förvaltningar. Det syftas till beredskapsplan i händelse av klimateffekter som: Värmeböljor, brand i skog och mark, ras, skred, erosion, förändrat is- eller snötäcke, nollgenomgångar, långvariga regn, skyfall, slamströmmar, stormar, nivåvariationer i grundvatten, torka, översvämning och extrem kyla.

Prioritering

Vid prioritering ska alltid risker för liv och hälsa prioriteras högst.

Problem kopplade till fastigheter medför också ekonomiska konsekvenser för kommunen. Här finns det ett behov av att göra en utredning utifrån de faktiska behov som kommunens verksamheter har. Samarbete är nödvändigt mellan olika förvaltningar inom kommunen för att hitta de mest lämpliga lösningarna utifrån verksamhetens behov.

Åtgärdsplanerna i klimatanpassningsstrategin ska göra det tydligt och enkelt för medarbetarna att se vart ansvarsområdena ligger, att anpassningar görs på rätt nivå och att de är långsiktiga.

En viktig del av kommunens helhetsarbete med klimatanpassning är samarbete mellan förvaltningar. Behoven från verksamhetsutövarna ska vara i centrum.

Den största risken inom Härjedalens kommuns verksamheter finns inom vård och omsorg, speciellt vid väderextremer, men det är också en trend som syns för dessa verksamheter under de nya normalåren. Här har verksamheterna vid tillfällen sett att fara för liv och hälsa föreligger. Det är vanligt förekommande att innemiljön på vårdboenden är varma på sommaren och kalla på vintern. Samma problem förekommer också på vissa förskolor och enstaka skolor men här föreligger inte fara för liv. Det räknas dock som en olägenhet ur ett hälsoskyddsperspektiv enligt miljöbalken.

Problem med inomhusklimat i kommunens verksamheter är en fråga för fastighetsenheten på kommunledningsförvaltningen och Härjegårdar AB. Majoriteten av kommunala verksamheter bedrivs i kommunens egna lokaler och bedömning av värmenivå som är accepterbar bör göras i samråd mellan fastighet och verksamhetsutövaren för att inte problemet ska kvarstå.

1. Kriterier för prioritering av åtgärder

Kriterier för bedömning av risken är gjorda utifrån följande kriterier.

1. Liv och hälsa
2. Ekonomiska värden
3. Fysisk planering och framtid
4. Kritisk infrastruktur och tekniska installationer

Utvärdering och prioritering av valda åtgärder är gjorda enligt beskrivning i text nedan samt i figur 1. Prioriteringen har gjorts utifrån det som kommit tydligast fram vid risk- och sårbarhetsanalyser över kommunens verksamheter.

• Liv och hälsa

Kommunen är måna om invånarna och tar inga risker när det kommer till liv och hälsa i kommunens verksamheter.

• Ekonomiska värden

Kommunens ekonomiska värden i fastigheter, markinnehav och andra ekonomiska intressen ska underhållas vid arbete med klimatanpassning.

• Fysisk planering och framtid

Kommunen tänker långsiktigt och ser helheten samt har klimatförändringar med vid planering av mark. Kommunen jobbar med strategiska markinköp för att säkra kommunens verksamheters intressen samt att tillräckligt med innehav av mark i tätbebyggda områden finns i kommunens ägo vid behov av utbyggnad av naturbaserade ekosystemtjänster.

• Kritisk infrastruktur och tekniska installationer

Samarbete och mer deltagande i skötsel av kommunala vägar behövs i ett förändrat klimat, fokus på att behålla grönytor och utreda behovet av uppgraderad dagvattenhantering.

Risker i samband med ras, skred, erosion, storm, skyfall och liknande händelser kan göra våra samhällen och invånare sårbara. Lokala krisberedskapsplaner för platser som blir isolerade i händelse av kris.

6. Arbetsprocess för klimatanpassningsarbetet

De fokusområden som lyfts in i klimatanpassningsstrategin för 2025–2026 ska arbetas med systematiskt under perioden. De första stegen handlar om att bygga ett kunskapsläge för respektive verksamhetsområde, bedöma risker och sårbarheter och identifiera alternativ och åtgärder. Därefter tydliggörs vilka beslut och resurser som krävs samt fördelas ut ansvar för utförande. Arbetet behöver följas upp och utvärderas och ett kontinuerligt analysarbete kring klimatanpassningsbehov och åtgärder behöver komma på plats. Arbetsprocessen illustreras i bilden nedan.

7. Analys av risker och åtgärder för genomförande.

Socialförvaltningen – SÄBO, LSS, hemtjänst med flera

För socialförvaltningens verksamheter finns många potentiella risker med allvarliga konsekvenser till följd av ett förändrat klimat. I handlingsplanen är endast två av dessa risker med för att det ska vara möjligt att genomföra under handlingsplanens giltighetstid.

I underlaget för handlingsplanen finns en konsekvens- och sårbarhetsanalys som socialförvaltningen har arbetat fram. Där har olika klimateffekter riskbedömts och analyserats utifrån nutid, år 2050 samt år 2100. Risknivåerna som det arbetats med är en kombination av bedömd sannolikhet för att händelsen ska inträffa och konsekvensens omfattning när så sker. 1 = låg risk, 2 = medelrisk och 3 = hög risk.

I analysen framgår det att skogsbrand som medför att rök sprids till boende och i sin tur leder till personalbrist och att det inte går att bemanna verksamheterna redan i nutid bedöms som en 3a i alla scenarion (nutid, 2050 samt 2100).

Risken för ras, skred och erosion på bedöms i nuläget som en 2a men 2050 och 2100 som en 3a. Socialförvaltningen har ett sett behov av att arbeta fram en risk- och sårbarhetsanalys där det framkommer vilka verksamheter det rör sig om samt vilka delar av verksamheterna som behöver stärkas. Det kan handla om vårdboenden, hemtjänst eller annan service som socialförvaltningen ansvarar för. Vid en eventuell händelse idag har inte socialförvaltningen något styrdokument eller policy i händelse av ras, skred eller erosion av till exempel vägar fram till en vårdtagare eller väg till arbetet för personal.

Ett förändrat is- och snötäcke samt fler nollgenomgångar ger mer halka, benbrott, oframkomlighet på vägar och dessa förändringar ger båda en riskbedömning på 2 i nutid, 3 2050 och 3 2100. Här är konsekvenser som risk för olyckor och tillbud, framkomlighet, personalbrist och att vårdtagare inte får den hjälp de behöver identifierade. Det finns ett behov av att utarbeta en risk- och konsekvensanalys. Berörda förvaltningar och verksamheter för bekämpningen av dessa risker bedöms vara Härjegårdar och samfälligheterna som har ansvar för skötseln av vägar. Idag finns ett styrdokument som ger möjlighet att omdirigera personal i kommunens verksamheter i händelse av kris.

Tillgången till rent vatten är en viktig förutsättning för vård och omsorg. Klimateffekter som långvariga regn, nivåvariationer i grundvatten, skyfall, torka och översvämningar är alla sådana som kan påverka tillgången på dricksvatten samt ökar risken för erosion. Även risken för olyckor ökar för både personal och vårdtagare. Detta är både händelser och konsekvenser som inte socialförvaltningen själv kan åtgärda och det finns därför ett behov av att risk- och ansvarsbedöma scenariona samt utse berörda förvaltningar eller verksamheter som kan minska dessa risker.

Kommunledningsförvaltningen, fastighetsavdelningen och Härjegårdar fastighets AB

Under kommunledningsförvaltningen finns avdelningarna: kansli, fastighet, ekonomi, HR och IT. Fastighetsavdelningen och Härjegårdar fastighets AB förvaltar de kommunala fastigheterna som flera av kommunens verksamheter bedrivs i. Inför arbetet med prioriterade områden 2025–2026 är fastighetsavdelningen och Härjegårdar fastighets AB identifierade som viktiga aktörer för att genomföra flera av de åtgärder som övriga avdelningar prioriterat.

Miljö- och byggavdelningen

Berg och Härjedalens miljö- och byggavdelning ansvarar för planläggning, bygglov och byggnadsinspektion samt miljö- och hälsoskyddsfrågor, livsmedel och serveringstillstånd.

I planläggning och bygglovsfrågor ska klimatanpassningsfrågor tas hänsyn till. Översiktsplanen är det övergripande planeringsverktyget som ska ta hänsyn till ett förändrat klimat.

Inom miljö- och hälsoskyddstillsynen följa klimatanpassning upp i hälsoskyddstillsynen på till exempel skolor, förskolor och boenden. Tillsyn av dagvattenanläggning ingår också i miljöskyddstillsynen.

I risk- och sårbarhetsanalysen lyfte avdelningen särskilt risker gällande ras, skred och erosion, översvämning samt förändrat snötäcke och värmebölja.

En del åtgärder görs redan gällande ras och skred samt översvämningar såsom geotekniska undersökningar och dagvatten utredningar i detaljplanearbetet men avdelningen ser behov av ytterligare åtgärder.

Kopplat till förändrat snötäcke lyfter avdelningen boverkets konstruktionsregler, EKS, som följs. Ytterligare åtgärdsarbete kan handla om kompetensutveckling gällande att analysera de beräkningar som lämnas in i bygglov, snöskottningsplaner för kommunala byggnader samt att kommunen kan jobba aktivt med uppmaningar om att skotta snö från tak vid behov.

Inom hälsoskyddstillsynen har klimatanpassning och värmeböljor lyfts och samtidigt ser avdelningen möjlighet att jobba mer riktat med i tillsynen med dessa frågor hos hyresvärdar samt vid tillsyn av lekplatser och utemiljön vid boenden, skolor och förskolor. Att lyfta skuggeffekter och grönytor i planeringen samt placering av fönster och solinstrålningsavskärmning är också åtgärder som avdelningen kan jobba med.

Samhällsutvecklingsförvaltningen

Samhällsutvecklingsförvaltningen består av fem avdelningar: infrastruktur, kost och service, fritid och kultur, arbetsmarknad och utveckling.

I analysarbetet identifierades flertalet händelser som kan påverka kommunen. Händelser där samhällsutvecklingsförvaltningen såg möjlighet att arbeta med klimatanpassningsåtgärder inom sitt verksamhetsområde inkluderar skyfall, fler återkommande nollgenomgångar sam värmebölja/dricksvattenförsörjningen.

Vid skyfall kan det bli problematik med vatteninträngning i källarplan. Åtgärder för att förebygga problematik ses som en viktig åtgärd då skyfall kan komma att bli alltmer förekommande och kraftigare i samband med ett förändrat klimat. Här är inte samhällsutvecklingsförvaltningen ensam aktör utan ser behov av samverkan med Härjegårdar och Vatten och Miljöresurs.

Källaröversvämning sker ungefär en gång per år i kommunen, och det varierar mellan olika orter. Då beror det oftast på att avloppsvatten tränger upp på grund av stopp i avlopp. Ibland är stoppet på den kommunala avloppsledningen och ibland inne på fastighetsägarens.
De senaste åren har det gjorts åtgärder gällande dagvatten i Sveg, så de problem som varit i området Folkets Hus och ICA i Sveg är åtgärdade. Men vid 100årsregn eller mer är det svårt att veta hur anläggningen kommer klara det.

Vid större skyfall kan problematik med vatteninträngning i fastigheter uppstå. Åtgärder för att förebygga problematik ses som en viktig åtgärd då skyfall kan komma att bli alltmer förekommande och kraftigare i samband med ett förändrat klimat. Här är det viktigt att både VA-huvudmannen och fastighetsägaren underhåller sina avloppsanläggningar och dagvattenanläggningar och därför ses ett behov av samverkan mellan samhällsutvecklingsförvaltningen, Härjegårdar och Vatten och Miljöresurs.

Nollgenomgångar lyfts också som en händelse som kan ge ekonomisk påverkan och där åtgärder kan minska riskerna.

Bildningsförvaltningen

Bildningsförvaltningen omfattar förskola, fritidshem, gymnasieskola, gymnasiesärskola, vuxenutbildning med mera.

I arbetet med analysen lyfts särskilt problematiken med värne inomhus och utomhus i samband med värmebölja. Åtgärder kan inkludera både den fysiska miljön inne och ute samt rutiner för hur verksamheten ska anpassas vid händelse av värmebölja.

Vatten och Miljöresurs

Vatten- och Miljöresurs (VMR) är ett kommunalt bolag som ägs av Bergs, Bräckes och Härjedalens kommuner. Bolaget ansvarar för ägarkommunernas vatten- och avloppsanläggningar, att producera och distribuera dricksvatten samt ta hand om och rena avloppsvattnet. Insamling och omhändertagande av hushållsavfall och slam från enskilda brunnar ingår också. I analysarbetet har olika händelser lyfts.

I analysarbetet har olika händelser lyfts. De områden där VMR särskilt ser påverkan utifrån sin verksamhet är skyfall och värmebölja där det handlar om att säkerställa robusthet i VA-anläggningen vid skyfall samt att det finns tillgång till dricksvatten både i ett långsiktigt perspektiv och vid händelse av värmebölja.

8. Uppföljning och utvärdering

Klimatanpassningsstrategin ska aktualitetsprövas av kommunstyrelsen, berörda nämnder samt bolag varje mandatperiod så att strategin hålls levande och kan utvecklas. Tanken med strategin är att föreslagna utredningar och inventeringar ska leda till åtgärder eller att föreslagna åtgärder ska utföras och därmed kunna styrkas från handlingsplanen.

Nya kunskaper kan förutses vad gäller klimatförändringar, även om all forskning hittills bekräftar och förstärker de allvarliga farhågor som finns beträffande människans fortsatta påverkan på klimatet. Nya hot och sårbarheter kommer att identifieras både globalt som lokalt och det gäller då att ha beredskap för detta och genomföra ytterligare åtgärder. Samtidigt kommer arbetet framöver att kräva samverkan med fler berörda parter.

Denna första strategi och tillhörande handlingsplan tar sikte på kommunens egna verksamheter och samverkan internt men möjlighet och behov finns av ytterligare samverkan med civilsamhället då kommunen både direkt och indirekt kan bidra med åtgärdsarbete.

Referenser och länkar

Regional handlingsplan för Jämtlands län.

https://www.lansstyrelsen.se/download/18.52ea1660172a20ba65c9086/1592898962840/Handlingsplan%20f%C3%B6r%20klimatanpassning%202020-2022.pdf Länk till annan webbplats.

Uppföljning 2020 av Regional handlingsplan för Jämtland.

https://www.lansstyrelsen.se/download/18.712ccfbf17c1177f38c13f3/1632471931324/klimatanpassningsuppfoljning_2020.pdf Länk till annan webbplats.

SMHI:s lathund för klimatanpassning

https://www.smhi.se/lathund-for-klimatanpassning Länk till annan webbplats.

Klimatanpassningsportalen

https://www.klimatanpassning.se/ Länk till annan webbplats.

Förordning (2018:1428) om myndigheters klimatanpassningsarbete

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-20181428-om-myndigheters_sfs-2018-1428 Länk till annan webbplats.

Klimatanpassning i planeringen, Boverket.

https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/sa-planeras-sverige/planeringsfragor/klimat/klimatanpassning/ Länk till annan webbplats.