Antagen av kommunfullmäktige 12 juni 2025 § 44.
Diarienummer KS 2023/838.

Inledning och sammanfattning

Härjedalen har en lång tradition av lokal matproduktion och den spelar en central roll för kommunens kultur och identitet. Härjedalen kännetecknas av ett starkt engagemang för att bevara och stärka den lokala livsmedelsproduktionen och förädlingen, både inom den kommunala organisationen och bland invånare och företagare. Trots det är den lokala försörjningsförmågan oroväckande låg. Resultaten från kommunens försörjningsbalans från 2023 visade på att produktionen av livsmedel i kommunen skulle räcka för invånarnas konsumtionsbehov i 16 dagar. Detta understryker att trots lokalt intresse och engagemang krävs krafttag för att öka livsmedelsproduktionen i kommunen.

Syftet med en kommunal livsmedelsstrategi är att utifrån lokala förutsättningar skapa en tydlig riktning för kommunens arbete med livsmedelsförsörjning. Detta genom att stärka samarbetet mellan aktörer inom livsmedelssystemet, såväl offentliga som privata och ideella. Målet är att utveckla en robust livsmedelssektor som bidrar till kommunal utveckling och stärkt beredskap. Detta bidrar i förlängningen till regional utveckling. Härjedalens livsmedelsstrategi är tänkt att fungera vägledande i kommunens samhällsplanering och verksamhetsstyrning. Strategin bygger på insamling av data genom undersökning av kommunens försörjningsbalans, enkäter, intervjuer och referensgrupper. Utifrån materialet har styrkor, möjligheter och utmaningar identifierats. Dessa har sedan kategoriserats i fyra strategiska styrkeområden centrala för att stimulera en ökad livsmedelsproduktion inom de ramar kommunen har möjlighet att påverka. Styrkeområdena är:

1. Livsmedelsfrämjande samhällsplanering. Utöka livsmedelsproduktionen, stärk beredskapen i livsmedelskedjan och bevara jordbruksmark.
   
   
2. Frodande företagsklimat. Fler företag producerar mer mat i Härjedalens kommun.
   
   
3. Kostenheten som motor för näringslivsutveckling. Öka andelen lokala livsmedel i offentliga kök.
   
   
4. Gammal kunskap – nya sätt: Fler väljer gröna näringar som yrkesbana och medborgare ökar sin kunskap om odling där traditioner tas tillvara och förnyas.

Inom varje styrkeområde presenteras mål och insatser som ska vara vägledande i arbetet med att öka livsmedelsförsörjningen i Härjedalen.

Bakgrund

Nationell och regional livsmedelsstrategi

År 2016 antog regeringen en nationell livsmedelsstrategi med syfte att stärka livsmedelskedjans globala konkurrenskraft och göra den till en attraktiv sektor för både företagare och arbetstagare (Regeringen 2016). Strategin fungerar som vägledning för att säkerställa och utveckla svensk livsmedelsproduktion och livsmedelsförsörjning. För första gången sedan Sveriges inträde i EU tillkom ett mål om ökad produktion (ibid.) samtidigt som miljö- och klimatmålen uppnås. Ett av dessa klimatmål var att hålla sig inom ramen för 1,5 graders uppvärmning enligt Parisavtalet vilket överskreds under 2024 (Sveriges Radio 2025). Den 21 mars 2025 presenterade regeringen en uppdaterad livsmedelsstrategi som tar sin utgångspunkt i ett förändrat omvärldsläge, präglat av pandemi, krig och inflation. Strategin omfattar samma mål som tidigare men betonar mätbara mål för ökad produktion och riktar särskilt fokus mot ökad robusthet, export och svensk kvalitet. Den markerar också en tydligare politisk styrning för genomförande och uppföljning.

För att omsätta strategin till praktiska åtgärder har landets länsstyrelser utformat regionalt anpassade versioner. År 2018 tog Länsstyrelsen i Jämtlands län, tillsammans med Region Jämtland Härjedalen, fram en regional mat- och livsmedelsstrategi som ska fungera som ett verktyg för att förverkliga den nationella strategins mål. Den regionala strategin identifierar tre fokusområden, vilka är kopplade till de övergripande strategiska områdena i den nationella strategin. Dessa tre fokusområden är: bärkraftigt företagande, kunskap och innovation samt medveten konsumtion. Tabell 1 belyser hur den regionala mat- och livsmedelsstrategin kopplar an till den övergripande nationella livsmedelsstrategin från 2017 samt vilka områden som identifierats som särskilt viktiga för länet.

Tabell 1Koppling mellan regional och nationell livsmedelsstrategi (Haggarsson Lewis et.al SLU 2024)

Genom att utforma en lokal strategi som tar hänsyn till kommunernas specifika förutsättningar och möter lokala behov kan kommunen aktivt bidra till att uppfylla regionala och nationella mål för hållbar produktion och stärkt livsmedelsförsörjning.

Det finns goda möjligheter att lyckas med detta. Enligt en rapport om kommuners arbete med lokala livsmedelssystem och livsmedelsberedskap är kommuner särskilt väl lämpade att vidta lokala åtgärder, tack vare nära kontakt med både invånare och god kännedom om de lokala förutsättningarna (Granvik et al., 2024). Rapporten betonar att kommuner med stark politisk vilja samt engagemang bland tjänstepersoner och medborgare har större framgång i att utveckla lokala livsmedelssystem. En strategi kan bidra till att kanalisera detta engagemang till praktiska åtgärder.

Ett attraktivare Härjedalen

Citat 1 Ur Härjedalens kommuns mål och budget 2025, beslutad av kommunfullmäktige juni 2024

Livsmedelsstrategin ska bidra till att förverkliga Härjedalens övergripande vision om att skapa ett attraktivare Härjedalen. Genom att stärka och utveckla den lokala livsmedelskedjan bidrar strategin till att göra kommunen till en mer attraktiv plats att bo, besöka och driva företag i. Livsmedelsstrategin ska också fungera som ett verktyg för kommunen att vara en modern arbetsgivare. Genom att integrera livsmedelsförsörjningen i verksamhetsstyrningen ämnar strategin att bidra till att positionera kommunen som en drivande aktör i livsmedelsfrågor.

Stärkt livsmedelsberedskap

Till bakgrund för strategin ligger även de senaste årens politiska osäkerhet, krigsutbrott och klimatkatastrofer i vår omvärld. Frågor om beredskap och säkerhet har blivit högst aktuella. Under 2022 tillsatte regeringen en utredning om en ny livsmedelsberedskap som färdigställdes under 2024. Där fastslås bland annat att lokal och självbärande livsmedelsproduktion är viktig för att minska sårbarheten och öka tryggheten vid framtida störningar i försörjningskedjorna. Förslaget till en ny livsmedelsberedskapslag betonar också att arbetet för ökad livsmedelsförsörjning bör integreras mer tydligt i kommunernas uppdrag. Därmed är livsmedelsstrategin inte bara en satsning på näringslivsutveckling, utan också ett sätt att stärka Härjedalens motståndskraft och självförsörjningsgrad i en föränderlig och sårbar omvärld. Fokus på beredskap och säkerhet utgör därför en central del av den lokala livsmedelsstrategin.

Metod

Arbetet med att ta fram en lokal livsmedelsstrategi för Härjedalens kommun har baserats på material från några av kommunens verksamheter, samtal med företagare inom livsmedelsbranschen samt organisationer inom de gröna näringarna i länet.

Processen inleddes med ett politiskt beslut i kommunen, samhällsutvecklingsförvaltningen gavs i uppdrag att utforma ett förslag på strategi. Uppdraget har genomförts i samverkan med föreningen Härjedalsmat och Hushållningssällskapet i Jämtlands län, som tillsammans med kommunens näringslivsenhet ansvarat för utformandet av strategin. En styrgrupp, bestående av representanter från näringen, politik och förvaltning, har stöttat framtagandet av strategin. Den lokala livsmedelsstrategin presenterades för politiken den 9 april 2025 för beslut och vidare implementering.

Sammanställning av insamlat material

Underlaget till strategin har samlats in via olika metoder för att säkerställa en mångsidig och representativ bild av förutsättningarna. Nedan följer en sammanställning av det insamlade materialet:

• Försörjningsbalans Kommun: En analys av produktionen i kommunen kopplat till behovet av konsumtion av livsmedel hos befolkningen.
• Workshop med restauranger och livsmedelsproducenter: Utmaningar och framtidsscenarion diskuterades med företagare.
• Enkätundersökning: Åsikter om livsmedelsstrategin har samlats in via en digital enkät som skickades ut via kommunens kanaler samt via Härjedalsmats nätverk till cirka 220 företag/organisationer. Totalt inkom 20 svar.
• Studentarbete: Ett samarbete med studerande på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) genomförde en kvalitativ studie och bidrog med förslag på åtgärder till strategin.
• Referensgrupper: 38 intervjuer har genomförts. De tillfrågade var kommunala tjänstepersoner, företag i Härjedalen samt andra organisationer kopplade till livsmedelsproduktion.

Metodgranskning

För att skapa en så bred och relevant grund som möjligt för strategin genomfördes enkätundersökningen för att nå ut till allmänheten. Denna undersökning gav inte bara en första bild av aktuella frågeställningar att använda i intervjuer, utan det fanns även möjlighet för invånare att bidra till strategin genom att anmäla intresse för att vara med på intervju.

Urvalet för intervjuerna baserades sedan på de intresseanmälningar som inkom genom enkäten och kompletterades med en förfrågan till ett antal aktörer för att få en jämn spridning inom livsmedelskedjan och en bred geografisk representation i kommunen. Bland de intervjuade fanns lika många män som kvinnor, både från företag och kommunala verksamheter. Åldersmässigt fanns en blandning av yngre och äldre företagare. Dock har enbart personer med inrikes bakgrund deltagit i intervjuerna, trots att det finns producenter och företag inom livsmedelskedjan med utländsk bakgrund inom kommunen. Att aktörer med utländsk bakgrund saknades i intervjuerna kan ha påverkat resultatet genom att vissa perspektiv, erfarenheter och behov inte fångats upp. Till exempel kan dessa aktörer ha unika utmaningar kopplade till språk, nätverk eller tillgång till resurser som skiljer sig från inrikes födda. Deras bidrag till livsmedelskedjan och möjligheter till innovation och utveckling har därmed inte reflekterats i det insamlade materialet.

För att säkerställa ett mer inkluderande resultat i framtida arbete behövs det åtgärder för att nå ut till underrepresenterade grupper, identifiera deras behov och perspektiv samt inkludera dessa i beslut och insatser.

Materialet har analyserats systematiskt för att identifiera styrkor, möjligheter och utmaningar inom livsmedelsbranschen. Genom att sammanföra resultaten från insamlade data har en helhetsbild skapats som belyser lokala förutsättningar och resurser. Styrkorna har särskilt lyfts fram som grund för att utarbeta fyra strategiska utvecklingsområden med potential att stärka livsmedelskedjan. Vid framtagandet av styrkeområden har fokus legat på frågor som ligger inom kommunens mandat och möjligheter att påverka för att säkerställa relevans och genomförbarhet i strategins förslag och åtgärder.

Nulägesbeskrivning

Härjedalen har unika produktionsförutsättningar som erbjuder både möjligheter och utmaningar för livsmedelsproduktionen. Den rena miljön är en betydande fördel, med få skadegörare och låg användning av antibiotika bland djurägare, vilket skapar förutsättningar för en högkvalitativ produktion av animalier. I Härjedalen finns en lång tradition av fäbodbruk, skogsbete och rennäring. Den biologiska artrikedomen på beten, fjäll och skogar är stor. Kommunen kan också stoltsera med ett starkt matvarumärke och en aktiv förening för matföretagare, som främjar lokal mat och lokala samarbeten. Lokala tjänstepersoner är uppskattade för sin hjälpsamhet och sitt näringslivsfokus. Engagerade politiker arbetar för att hitta innovativa lösningar på strukturella problem.

Samtidigt finns det utmaningar att hantera. De begränsade odlingsförutsättningarna, kopplade till klimat och jordmånsförhållanden, påverkar lönsamheten för primärproducenterna till exempel inom mjölk- och köttproduktion. Avstånden inom kommunen, i kombination med en gles befolkning, gör logistik och distribution kostsamt och komplext. Dessutom råder det brist på vissa råvaror, såsom fisk, gris, fjäderfä och grönsaker, vilket begränsar produktutbudet. Det finns ingen aktiv mjölkproducent kvar i kommunen. Däremot finns mindre gårdar som har ett fåtal mjölkkor, getter eller får. Dessa producenter levererar inte mjölk till ett storskaligt mejeri utan förädlar mjölken själva. Åldrande lantbrukare, en ofta tung byråkrati och möjligheten till finansiering försvårar också generationsväxlingar och utveckling av lantbruksnäringen.

Härjedalen har dock tillgång till värdefulla naturresurser som skogens vilt, fisk, bär och svamp, vilka utgör grunden för en rik råvarubas. Rennäringen och fäbodbruket är en viktig del av det lokala kulturarvet och produktionen. Besöksnäringen ger potential till ökat kundunderlag för företagen inom livsmedelskedjan men ger även påfrestningar i kontinuiteten och påverkan på markanvändningen. Flera livsmedel exporteras från kommunen och potentialen i att producera mer livsmedel kan även ge fler möjligheter till export av varor.

Aktörer inom livsmedelskedjan

”Livsmedelskedjan sträcker sig från jord till bord, från odling av frukt och grönsaker, uppfödning av djur, jakt och fiske, till slakterier, produktion av dricksvatten och industriell produktion av livsmedel och foder samt tillagning, servering och försäljning av livsmedel. Lagring och transport av varor, samt material och produkter i kontakt med livsmedel, omfattas också. Djurskydd och djurhälsa samt övervakning av djursjukdomar och växt­skadegörare är viktiga delar av kedjan. Import av livsmedel, växter och djur och export av varor är också aktiviteter i livsmedelskedjan.” (Livsmedelsverket 2024)

Livsmedelskedjan i Härjedalen omfattar en bredd av aktörer som bidrar till lokal produktion, förädling och konsumtion. Den geografiska placeringen av företagen inom livsmedelsbranschen är spridd över kommunen. I kommunen finns 73 jordbruksföretag och fyra samebyar som utgör en viktig grund för produktionen av råvaror. Antalet renar i kommunen uppskattas till 16 000 djur i vinterhjorden. Det finns idag två slakterier och uppskattningsvis sju förädlingsföretag inom rennäringen.

I Härjedalen finns 14 företag som arbetar med livsmedelsförädling, enligt statistik från SNI-koder. Dessa företag spelar en viktig roll i att förädla lokala råvaror till produkter med hög kvalitet, vilka bidrar till Härjedalens starka matvarumärke. Livsmedelskedjan förstärks av ett 60-tal restauranger och 15 dagligvaruhandlare som gör den lokala maten tillgänglig för invånare och besökare. Dessutom finns 18 kommunala kök (mottagnings- och tillagningskök) som distribuerar mat över hela kommunen och har stor efterfrågan på lokalt producerade livsmedel.

Jordbruk

Produktionen av livsmedel i Härjedalen baseras till största del på djurproduktion i form av nötkreatur, ren, får och lamm, samt en mindre del gris och fågel. Utöver detta finns ett fåtal småskaliga grönsaksodlare och privata odlare, samt det som skogen ger i form av vilt, fisk, bär och svamp. Jordbruksarealen, som innefattar stödberättigad mark så som betesmark, åkermark och slåtteräng, är totalt 5 111 hektar (Jordbruksverket 2023) och av dessa består 3 894 ha av betesmark där majoriteten är fäbodbete, motsvarande 0,4 % av den totala ytan. (Jordbruksverket).

Härjedalens kommun är den kommun i Jämtlands län som har minst andel jordbruksmark, som visas på kartan nedan (Jordbruksverket 2015). Av jordbruksmarken brukas 2 136 ha ekologiskt och Härjedalens kommun är på plats 21 utav 290 kommuner gällande andelen ekologisk jordbruksmark av totala jordbruksmark i riket (Jordbruksverket).

Jordbruksmarken i kommunen nyttjas främst som betesmark och för grovfoderproduktion. Flertalet köttproducenter har även sina djur på skogsbete. Produktionen av spannmål och proteinfoder är näst intill obefintlig i Härjedalen på grund av växtzon 6–8 med kalla, korta och solfattiga somrar bland annat. Jordbruket är likt övriga Sverige, beroende av insatsvaror såsom bränsle, foderråvaror, reservdelar och i viss utsträckning mineralgödsel.

Lantbrukarna i Härjedalen, liknande övriga Sverige, har en övervägande andel av brukare som är 60 år eller äldre. Endast en tredjedel av lantbrukarna är i åldersgruppen 40–59 år, vilket kan påverka den långsiktiga utvecklingen av näringen. Åldersstrukturen för aktiebolag är inte inkluderad i denna statistik.

Andra livsmedelsfrämjande aktörer och initiativ verksamma i Härjedalen

I Härjedalen och i länet finns ett brett spektrum av organisationer, föreningar, nätverk och initiativ för att stärka produktion och det lokala mathantverket. Dessa aktörer besitter unik kunskap, infrastruktur och förtroende som är avgörande för att nå strategins mål. Nedan presenteras ett axplock av aktörer och initiativ som kommunen kan, och bör, samverka med för att förverkliga föreslagna insatser i livsmedelsstrategin.

Fiskeorganisationer. I Härjedalens kommun finns 19 fiskevårdsområdesföreningar, tre kortfiskområden och tre samfälligheter. Föreningarna förvaltar fiskevårdsområdet, sköter fiskevård och säljer fiskekort till allmänheten. Föreningarnas medlemmar består av fiskerättsinnehavare.

Hushållningssällskapet Jämtland. Rådgivningsorganisation som arbetar för bättre lönsamhet för svenskt lantbruk och en levande landsbygd.

Härjedalsmat. Ekonomisk förening med ett matvarumärke (Härjedalsmat) som verkar för en levande landsbygd med passion och stolthet över det lokala mathantverket.

Jämtland Härjedalen Fäbodkultur och utmarksbruk (JHF). Verkar för att bevara, främja och utveckla fäbodarna, fäbodkulturen, fäbodbruket och övrigt utmarksbruk.

Lantbrukarnas riksförbund. Medlemsorganisation som driver påverkansarbete för att skapa bättre villkor för ökad lönsamhet för företagare inom de gröna näringarna.

Lärosäten och folkbildning såsom Eldrimner, Bäckedals folkhögskola, Studieförbundet Vuxenskolan, Studiefrämjandet och Mittuniversitetet med flera.

Samebyarna. En särskild juridisk person för renskötsel i Sverige. Renskötselrätten i Sverige är en kollektivrätt som tillfaller det samiska folket. I kommunen bedriver fyra samebyar renskötsel: Mittådalen, Ruvhten Sijte, Handölsdalen och Tåssåsen.

Torsta AB. Bedriver på uppdrag av Region Jämtland Härjedalen utveckling av företagande inom gröna näringar i länet.

UNESCO City of gastronomy. Östersund och Region Jämtland Härjedalen fick år 2010 utmärkelsen utav Creative Cities Network (UCCN) baserat på en unik gastronomisk kultur.

Styrkeområden

Ett strategiskt styrkeområde identifierar utvecklingspotential där kommunen har möjlighet att påverka. Strategin är indelad i fyra strategiska styrkeområden, där varje område innehåller en beskrivning av dess potential, konkreta förslag på åtgärder, mål och ansvarsfördelning.

1. Livsmedelsfrämjande samhällsplanering

Utöka livsmedelsproduktionen, stärk beredskap i livsmedelskedjan och bevara jordbruksmark.

1. Frodande företagsklimat

Fler företag producerar mer mat i Härjedalens kommun.

1. Kostenheten som motor för näringslivsutveckling

Öka andelen lokala livsmedel i offentliga kök.

1. Gammal kunskap – nya sätt

Fler väljer gröna näringar som yrkesbana och medborgare ökar sin kunskap om odling där traditioner tas tillvara och förnyas.

1. Livsmedelsfrämjande samhällsplanering

Genomförande och ansvar: miljö- och byggavdelningen och samhällsutvecklingsförvaltningen

Nulägesbeskrivning - utmaningar och möjligheter

Härjedalens jordbruksmark består till stor del av bördig betesmark, flertalet KRAV-certifierade primärproducenter och ett klimat som ger naturligt hög foderkvalitet. Fäbodbruk, skogsbete och rennäring bidrar till levande landskap, biologisk mångfald och lokal livsmedelsförsörjning. Majoriteten av jordbruksföretagen i kommunen baserar sin produktion på egenproducerat grovfoder och betesdrift. Detta innebär att de i regel inte är beroende av insatser så som mineralgödsel och foderråvaror vilket gör dem mindre känsliga för störningar. Även fisket, med friska vatten- och fiskbestånd, kan stärka Härjedalens livsmedelsresurser. Genom samverkan mellan dessa traditionella brukningsmetoder och nya innovationer finns potential att bidra till en mer hållbar livsmedelsproduktion.

God myndighetsutövning innebär att tjänstepersoner har regelbunden kontakt och service som utgår från ett företags vilja att göra rätt. Genom att utöva god myndighetsutövning skapas förutsättningar för att uppnå ett så bra resultat som möjligt. Inte minst är detta aktuellt i och att kommunerna kan få ett utökat ansvar gällande vår livsmedelsberedskap, vilket förutsätter att de grundläggande produktionsförutsättningarna säkras.

Samtidigt konkurrerar turism, skogsbruk och bostadsbyggande om marken, vilket försvårar jordbrukets och rennäringens långsiktiga utveckling. Kommunens översiktsplan lyfter vikten av att värdera jordbruksmarkens roll i all samhällsplanering utefter visionen ”En bonde i varje by” och involvera samebyar i tidiga skeden i plan- och markanvändningsfrågor inom den statligt ägda åretruntmarken. Samtidigt är det många fall där byggande på jordbruksmark tillåts. För att långsiktigt trygga jordbruksmarkens roll i både dagens och framtidens livsmedelssystem, såväl lokalt som nationellt, krävs därför tydligare prioriteringar och riktlinjer.

Målbeskrivning och genomförande

Utöka livsmedelsproduktionen, stärk beredskapen i livsmedelskedjan och bevara jordbruksmark

Insats: Ökat skydd av jordbruksmarken för nuvarande och framtida livsmedelsproduktion.

• Genom att kommunen inte kommer att ge planbesked på stödberättigad jordbruksmark, detta omfattar såväl åker- och betesmarker som ingår i Jordbruksverkets databas. Detta med undantag för jordbruksmark centralt lokaliserad inom orter med en hög efterfrågan på bostäder eller annan väsentlig samhällsservice. Det ska dock alltid föregås av en lokaliseringsutredning för att se om behoven av bostäder eller annan samhällsservice kan lösas på ett likvärdigt sätt inom orten utan att ta jordbruksmark i anspråk.
• Kommunen är öppen för att utifrån markägarens behov undersöka begränsat nybygge som enstaka tomter för permanentboende.
• Peka ut strategiska platser för lagring, förädling, odling (som grönsaker och fisk) samt tillvaratagande av avfall och restströmmar.

Insats: Ökad livsmedelsberedskap. Säkerställ att kommunen kan tillgodose behovet av livsmedel för sina invånare under minst en vecka vid en eventuell kris, i enlighet med kommunens krisberedskap.

• Inkludera livsmedelsstrategin och insatser för ökad lokal livsmedelsproduktion i kommunens beredskapspolicy och omsätt inriktningsbeslutet om att kommunens verksamheter ska kunna försörjas med mat i minst en vecka vid kris.

Insats: Säkerställ att byggnation och utveckling av kommunala verksamheter och bolag inkluderar en bedömning av hur livsmedelsförsörjningen och kopplade ekosystemtjänster påverkas.

• Inför livsmedelsförsörjning som en kontrollpunkt i samhällsplaneringen. Vid planarbete, markanvisningar och planering av byggnation i kommunala verksamheter och bolag ställa frågan hur livsmedelsförsörjningen påverkas.

Insats: Ökad potential för fiske och vattenbaserad livsmedelsproduktion.

• Inkludera livsmedelsfrågor och stärk förutsättningarna för hållbart fiske och vattenbruk i framtagandet av kommunens nya fiskeplan med fokus på friska vatten- och fiskbestånd.

2. Frodande företagsklimat

Genomförande och ansvar: Utvecklingsavdelningen

Nulägesbeskrivning - utmaningar och möjligheter
Bland Härjedalens företagare finns ett stort engagemang för att bevara och stärka den lokala livsmedelsproduktionen. Många har gedigen kunskap kring mathantverk, präglat av passion för lokal kultur, tradition och innovation. Bland lantbrukarna finns även ett starkt intresse och engagemang för att etablering av lokalt slakteri, vilket skulle främja lokal förädling av råvaror. För att öka kommunens försörjningsförmåga behöver det bli fler som producerar livsmedel och fler som har möjlighet att utöka sin produktion. Härjedalens livsmedelsstrategi ska därför bidra till att skapa ett klimat där livsmedelsföretag kan växa, diversifieras och etableras. Därav finns det flera utmaningar som måste hanteras.

Regelverk är ofta komplexa och tidskrävande, vilket kan skapa hinder för enskilda företagare att växa, tänka nytt eller komma in på marknaden. Här spelar kommunen en stödjande roll genom att, i egenskap av tillsynsmyndighet, främja god myndighetsutövning. Finansiering är en annan stor utmaning, särskilt för de kapitalintensiva investeringar som krävs inom primärproduktion och förädling. Detta ses som en stor tröskel för nya företagare att ta sig in i branschen då de har svårt att möta bland annat bankernas krav på kapital. Genom Jordbruksverket kan dock unga lantbrukare söka ekonomiska stöd för att underlätta nystartade verksamheter (Jordbruksverket).

Logistik och distribution är också en utmaning, särskilt med långa avstånd och behovet av kyl- och frystransporter. Samordnande transporter och innovativa lösningar krävs för att hålla kostnaderna nere och samtidigt minimera klimatpåverkan. Andelen yrkesverksamma inom primärproduktion minskar och medelåldern är hög. För att trygga branschens framtid behövs insatser för att attrahera unga, minska etableringströsklarna och visa på fördelarna med en karriär inom livsmedelsproduktion.

Målbeskrivning och genomförande

Fler företag producerar mer mat i Härjedalens kommun

Insats: Fortsätt samarbeta med matintressentföreningen Härjedalsmat i utvecklingsprojekt.

• Fortsatta satsningar kan fokusera på möjligheter till samordning av transporter. Till exempel inspireras av norska modeller för sambandscentraler som effektiviserar logistik och använda tomma returtransporter.

Insats: Stödja vidareutveckling och ökad kännedom av matvarumärket Härjedalsmat.

• Genomför studier och projekt i samarbete med studenter, till exempel för att undersöka och verifiera påståenden om att kött och mjölk från Härjedalen har högre kvalitet och näringstäthet.
• Använd matvarumärket i kommunens kanaler som Härliga Härjedalen.

Insats: Främja etablering av småskaliga slakterier och mejerier. Målet är att minst två privata aktörer ska etablera ett småskaligt slakteri och/eller mejeri inom fyra år. Exempelvis genom att:

• Identifiera lämpliga marker och lokaler (likt Region Jämtland Härjedalens initiativ för strategisk planering av landbaserad fiskodling i länets kommuner).
• Identifiera och samordna externa finansieringsmöjligheter.
• Använd kommunens företagslots för att stödja process för bygglov och miljötillstånd kopplade till slakteri- och mejeriverksamhet och navigera i regelverk och krav.

Insats: Bevaka och främja implementering av småskalig växthusteknologi för grönsaksodling året om på kommunal industrimark.

Insats: Bevara och främja traditionella produktionsmetoder som småskaliga jordbruk, fäbodbruk och renskötsel, särskilt bland unga.

• Stötta utvecklingen av lokala förädlingsmöjligheter för renkött och biprodukter genom att underlätta för förädlingsanläggningar att etableras eller expandera. Målet är att minst två nya lokala aktörer inom rennäringen ska få tillgång till rådgivning eller ekonomiskt stöd för utvecklingssatsningar inom tre år.
  
  
• Inventera outnyttjad jordbruksmark i kommunen och skapa en modell för att arrendera ut mark på förmånliga villkor, särskilt riktad till nya lantbrukare och exempelvis deltagare från Bäckedals folkhögskola.

• Uppmuntra och underlätta för lokala jordbruk och mathantverksföretag att medverka i informationsdagar, yrkesmässor och studiebesök för att öka ungas kunskap om jordbruk, livsmedelsförädling och mathantverk. Samverka med utbildningsaktörer för att synliggöra relevanta utbildningsvägar för att inspirera till framtida yrkesval inom de areella näringarna.
  
  
• Ta initiativ eller uppmuntra nätverk av erfarna lantbrukare som kan fungera som mentorer för nyetablerade jordbrukare. Mentorprogrammet kan inkludera rådgivning om ekonomi, odlingsteknik och regelverk.

• Uppmuntra nätverkande och samordning inom kommunen via exempelvis bykooperativ för att öka tillgången på maskiner eller möjliggöra kapitaltunga projekt.

• Främja dialog mellan rennäring, kommun och markägare för att underlätta tillgång till betesmark och frågor kring markanvändning.

Insats: Förbättra dialog och vägledning mellan kommunen och livsmedelsföretagare.

• Ta fram en sammanställning om möjligheter till rådgivning, finansiering samt kommunala ramverk och kontakter. Det kan skickas ut till nystartade företag inom livsmedelsbranschen i samband med kommunens välkomstbrev till nystartade företag.
• Skapa ett livsmedelsforum för samordning och uppföljning av strategins mål och åtgärder. Forumet kan ta vara på befintliga arrangemang i kommunen och användas för att fira milstolpar, skapa nätverkande och inspiration.
• Kommunikationsinsatser om finansieringsalternativ för företagare och samverkansprojekt och stöttning i ansökningsprocesser. Kommunikativa insatser som riktar sig till utrikesfödda med intresse att starta företag inom livsmedelsproduktion eller vill arbeta inom lantbrukssektorn.
• Tydliggöra vilka medel som kommunen har att tillgå vad gäller partnerskap i projekt.
• Skapa utmärkelsen Årets livsmedelsproducent som kan utses av samhällsutvecklingsutskottet där exempelvis Härjedalsmat samlar in nomineringar.

Insats: Ta vara på företagens befintliga resurser och restprodukter.

• Synliggöra och ta tillvara företagens avfall och restströmmar, bland annat med hjälp av regionala projekt- och företagsstöd.
• Omvandla organiskt avfall från verksamheter till kompostjord och etablera strukturer för distribution till medborgare i syfte att främja cirkulär resursanvändning.
• Främja samarbeten för decimeringsfiske i utvalda vatten och nyttja fångsten för exempelvis produktion av fiskmjöl som foder.

Insats: Öka tillgång på lokal fisk.

• Inventera och identifiera vilka vatten och fiskarter som kan hantera hållbara uttag. Beställ analyser av fiskbestånd och beräkna biomassafisk per hektar i både reglerade och oreglerade vatten.
• Skapa samarbeten mellan kommunens kostenhet, lokala företag och föreningar för att hantera fiskupptag, kylförvaring och transport till livsmedelsklassade anläggningar för vidare bearbetning. Fiskevårdsområdesföreningar kan bidra med att sätta kvoter som garanterar hållbart uttag.

3. Kostenheten som motor för näringslivsutveckling

Genomförande och ansvar: Kostenheten

Nulägesbeskrivning - utmaningar och möjligheter
Kommunens kost- och serviceenhet ansvarar för att laga cirka 2 000 måltider dagligen till skolor, förskolor och äldreomsorg inom kommunen. Verksamheten omfattar 17 kök (både mottagnings- och tillagningskök) och sysselsätter 55 personer (december 2024).

Nuvarande kommunala inköp är till stor del svenska. Exempelvis är 99,5 % av all fågel och 97,3 % av allt kött som köps in är svenskt (Härjedalens kostchef, oktober 2024). Av de livsmedel som köps in är 19 % ekologiska (Ekomatcentrum, 2024). Av den upphandlade grossisten Martin och Servera inhandlas 14,5 % enligt deras definition av ”lokala” produkter. Definitionen av ”lokalt” hos den upphandlade grossisten innefattar Jämtlands län, Dalarnas län samt angränsande län till Härjedalen. Det faktiska inköpet av varor från Härjedalen är 8 % av kostenhetens budget, genom initiativ som “ko på rot” samt inköp av fisk och renkött. Kostenheten efterfrågar högre volymer och större bredd på de närproducerade varorna från Härjedalen och uttrycker ett starkt intresse av att mer livsmedel ska inhandlas från Härjedalen. Exempel på varor som efterfrågas och är möjliga att producera i kommunen är potatis och rotfrukter. Utmaningar finns med de befintliga upphandlingssystemen men med god samverkan kan önskat resultat uppnås. Det pågår i dagsläget arbete med att revidera kommunens måltidspolicy med ambitionen att öka andelen lokal mat inom budgetens ramar. Det finns också ett politiskt mål om att 25 % av inköpen ska vara lokala, något som kräver ytterligare budgetökningar och en ökning av livsmedelsproduktionen i kommunen.

Kost-och serviceenheten ser sig som en bra kund för de lokala producenterna. Enheten har behov av stora volymer vilket skapar incitament för att öka produktionen. Likaså har de en jämn efterfrågan året om vilket skapar förutsättningar för en god likviditet för producenten. Koncept som ko på rot innebär också betalning över året, vilket kan hjälpa producenten att planera sin produktion och motivera till att våga satsa eller öka produktionen. Kost- och serviceenheten har idag egna kylbilar som går mellan tillagnings- och mottagningsköken. Genom samdistribuering kan dessa bilar användas för att inhämta råvaror direkt hos producenterna och på så vis underlätta logistiken för den enskilde producenten. Dessa argument, både volym, likviditet och transport, gör kommunen till en stabil kund och det kan i förlängningen göra att fler företagare vågar satsa på sin produktion.

Målbeskrivning och genomförande

Öka andelen lokala livsmedel i offentliga kök. 15% av budget ska gå till inköp av livsmedel från Härjedalen 2028.

Insats: Ny måltidspolicy i linje med lokala livsmedelsstrategin. Under perioden 2025–2026 ska en ny måltidspolicy implementeras i Härjedalens kommun.

• Regelbundna kundundersökningar ska genomföras bland elever, äldre och personal för att mäta nöjdhet med måltiderna. Resultaten används för att anpassa menyer utifrån smak, kvalitet och variation.
• En fortbildningsplan tas fram för kökspersonal i matlagning med lokala och säsongsanpassade menyer, näringslära, livsmedelsproduktion, hälsa och traditionell matkultur.
• Fokus på att öka acceptansen för lokala och traditionella rätter genom information och presentation. Samisk och härjedalsk matkultur ska synas och tillämpas i kommunens måltider på ett regelbundet och uppskattat sätt.
• Mål för andel inköp av närproducerade varor (15% av budget).
• Plan för beredskap för att tillgodose de offentliga kökens behov vid en eventuell kris utifrån gällande krav.

Insats: Fler företag anslutna och redo att leverera livsmedel till kommunen via Dynamiskt inköpssystem (DIS): Minst fem nya producenter anslutna till kommunens DIS år 2028.

• Bjud in producenter och lantbrukare till informationsmöten om möjligheterna med DIS i samverkan, exempelvis via föreningen Härjedalsmat.
• Visa goda exempel från befintliga producenter som redan levererar via DIS för att inspirera fler att ansluta.
• Använd kommunens egna resurser och nätverk för att minska trösklarna för mindre producenter att leverera.

4. Gammal kunskap – nya sätt

Genomförande och ansvar: Samhällsutvecklingsförvaltningen i samverkan med bildningsförvaltningen.

Nulägesbeskrivning - utmaningar och möjligheter

Kunskapen om odling, resurshantering och "skogens skafferi" är visserligen gammal men den är ständigt aktuell. I Härjedalens kommun finns en lång tradition och historia kring traditionella förvaringsmetoder, mathantverk och tillvaratagandet av hela djuret. Genom att återigen låta den få ta plats i samhällsutvecklingen stärks både beredskap som samhällsgemenskap samt mental och fysisk hälsa.

Härjedalens kommun har en unik möjlighet att stärka det lokala livsmedelssystemet genom att engagera medborgare som konsumenter och ambassadörer för lokal produktion. För att öka självförsörjningen kan medborgare själva bidra genom hobbyodling, använda sig av traditionella metoder för resurshantering och förädling samt utforska ”skogens skafferi”. Kommunen kan stötta detta genom att tillgängliggöra utbildningar, inspirationsdagar och delad kunskap om lokal odling och resurshantering genom folkbildning som studieförbund och andra frivillig organisationer. Detta är särskilt viktigt för barn och ungdomar, där kopplingen till lantbruk och natur inte längre är lika självklar som den var för deras mor-och farföräldrar. Genom exempelvis skolträdgårdar, studiebesök och samarbete med lokala producenter kan unga få förståelse för matens ursprung och utveckla kunskap om hälsosamma val och odling. Samtidigt ger tillsammansodlingar och kolonilotter social samvaro och praktiska färdigheter som ökar motståndskraften vid en kris.

När invånarna väljer lokalt producerade varor, både i offentliga måltider och i vardagen, skapas en grund för hållbarhet, ekonomisk tillväxt och högre självförsörjningsgrad. Genom att kombinera lokalt engagemang med konkret stöd för hobbyodling och resurshantering kan invånarna bli en aktiv del av kommunens livsmedelssystem. Lokala produkter erbjuder hög kvalitet och smak, en ”usp” som bör lyftas fram för att göra det mer lönsamt för producenter att odla, föda upp djur och utveckla mathantverk. Detta bidrar till en stabil försörjningskedja, som stärker kommunens beredskap.

Kommunens styrka ligger i engagemanget hos invånare och producenter samt stoltheten kring lokalproducerad mat, som signalerar kvalitet och högt näringsinnehåll. Lokala restauranger och mathantverkare använder ofta säsongsanpassade råvaror, vilket understryker områdets potential. I Härjedalens bedrivs idag kurser och utbildningar via studieförbund, föreningar och folkhögskola samt odlingsgrupper för att dela inspiration och kunskap. Här finns redan god kompetens och erfarenhet som bör tas tillvara ytterligare.

Genom att uppmuntra medborgare att välja lokalt och öka kunskapen om matens ursprung stärks kommunens varumärke som en plats där kultur, tradition och hållbarhet möts. För både lokalbor och besökare blir maten en upplevelse som knyter an till platsen och dess människor.

Målbeskrivning och genomförande

Fler ska välja gröna näringar som yrkesbana och medborgare ska öka sin kunskap om odling och livsmedelsproduktion i Härjedalens kommun.

Insats: Synliggöra möjlighet till feriearbete för unga på lantbruk eller i livsmedelssektorn.

• Ge ungdomar praktisk erfarenhet av jordbruk och livsmedelsproduktion för att väcka intresse för framtida yrken inom dessa områden.

Insats: Bygga en tidig förståelse hos barn för matens ursprung genom exempelvis satsningar på förskola och skola.

• Starta skolträdgårdar och låta barn delta i odling och skörd som pedagogisk plattform för olika skolämnen.
• Inkludera odlad mat i skolmåltider och arrangera skördefester.

Insats: Stärka social integration genom gemensam odling och delat ansvar för lokala resurser genom samverkansprojekt för kunskapsutbyte och gemenskap.

• Anlägga odlingsytor där både nya och etablerade invånare kan odla tillsammans, dela odlingstraditioner och lära av varandra.
• Utforska möjligheten till samverkan med Bäckedals folkhögskola och studieförbund för att erbjuda kurser och workshops inom områden som skogens skafferi, konservering, fermentering, odlingsteknik och förädling av lokala råvaror.

Insats: Tillgängliggöra förädlingskök för lokal livsmedelsberedskap: Öka lokalsamhällets förmåga att ta hand om och förädla egen skörd samt använda lokala naturresurser (som bär, svamp, fisk och vilt) genom att tillgängliggöra befintliga kök eller skapa nya där invånare kan förädla livsmedel på ett säkert sätt.

• Uppmuntra byar och lokala initiativ som vill starta eller anpassa ett kök för gemensam användning. Detta kan stimuleras via styrning av föreningsstöd som till exempel bygdemedel för att prioritera insatser som stärker den lokala livsmedelsberedskapen.

Insats: Öka hobbyodling på marker som inte lämpar sig för kommersiellt bruk. Minst ett initiativ för hobbyodling på varje serviceort (7st).

• Uppmuntra hobbyodling på outnyttjad mark genom att identifiera och tillgängliggöra kommunal mark som inte används för kommersiellt jordbruk, för att möjliggöra hobbyodling.​
• Samarbeta med befintliga nätverk och initiativ som främjar odling, bland annat de som nämns i bygdernas lokala utvecklingsplaner.​
• Stimulera testodlingsprojekt genom prioritering av bygdemedel eller avsätta medel till en utlysning för sammanslutningar som vill starta odling i liten skala.

Uppföljning och revidering

För att säkerställa att Härjedalens kommuns livsmedelsstrategi är aktuell och ger de önskade effekter som beskrivs i insatserna ska arbetet med strategin också inkludera regelbunden uppföljning och utvärdering.

Uppföljning och utvärdering

Uppföljning av arbetet med livsmedelsstrategin sker årligen och samordnas av kommunens utvecklingsavdelning i samverkan med föreningen Härjedalsmat och berörda kommunala förvaltningar. Förslagsvis kan detta göras i samband med ett befintligt forum där näringsliv, politiker och tjänstepersoner bjuds in för att diskutera resultat, utmaningar och framgångar kopplat till livsmedelsstrategin. Det är av yttersta vikt att producenter och förädlare är delaktiga i arbetet med livsmedelsstrategin då deras roll i livsmedelskedjan är essentiell för att målen ska uppnås.

Förslag på genomförandeprocess för uppföljning och utvärdering:

Uppföljning och utvärdering av strategin inkluderar en matris med översyn av strategins insatser och prioriteringar. Matrisen ska tydliggöra behov av utökade resurser eller extern finansiering samt tidslinje för genomförande. Syftet är att säkerställa att arbetet är i linje med aktuella behov och att resurser används effektivt. Stoppljus används som ett visuellt verktyg för att följa upp måluppfyllelse:

Grönt: Målet är uppnått eller på god väg.

Gult: Pågående arbete, men med behov av åtgärder för att hålla tidsplanen.

Rött: Avvikelser eller mål som inte har påbörjats eller prioriterats.

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Mittuniversitetet (Miun) nyttjas som stöd för att säkerställa en vetenskapligt grundad metodik samt bidra med analys och rekommendationer.

Den kommunala strategin samordnas med den regionala livsmedelsstrategin genom Livsmedelsrådet. Aktuella frågeställningar som uppstår i kommunens arbete lyfts till samverkansgruppen för vidare diskussion och samordning. Kommunen deltar aktivt i länets Livsmedelsråd för att säkerställa samverkan och sprida goda exempel.

Revidering

Strategin revideras i början av varje ny mandatperiod för att ta hänsyn till eventuella förändringar i den nationella och den regionala livsmedelsstrategin samt andra relevanta faktorer.

Kommunikation

Strategin bör kommuniceras med dess tre identifierade målgrupper: tjänstepersoner på Härjedalens kommun, medborgare i kommunen, samt företag och organisationer inom livsmedelskedjan. Strategin i sig ska vara tydlig att förstå och omsätta i praktiken. Detta för att den berörda förvaltningen ska kunna arbeta för att nå målen för att strategin ska få önskad effekt för medborgare samt företagare inom livsmedelskedjan.

Kommunikationsplan

• Strategin delas på Härjedalens kommuns intranät.
• En populärversion av livsmedelsstrategin med grafisk layout utformas och sprids via sociala medier och via kommunens webbplats.
• Skapa incitament för medborgare som bidrar till strategins mål, till exempel genom att lyfta fram föreningar och individer som arbetar med lokal matproduktion i kommunens befintliga kanaler.
• Strategin skickas ut per mejl till registrerade livsmedelsföretag i kommunen.

Bilagor

Bilaga 1. Försörjningsbalans kommun och workshop med livsmedelsproducenter och restauranger

Bilaga 2. Matris med strategiska områden, mål och insatser som arbetsdokument för uppföljning, prioritering och resurser

Källor

Sveriges Radio. 2024. Första året som jorden överskred 1,5-graders uppvärmning.
https://www.sverigesradio.se/artikel/forsta-aret-som-jorden-overskred-1-5-graders-uppvarmning Länk till annan webbplats. [2025-01-15]

Andersson, M., Granvik, M., Holmström, A., Milestad R. 2024. Kommunen – en ledande aktör för framtidens livsmedelsförsörjning? Kommuners arbete för lokala livsmedelssystem och livsmedelsberedskap. Uppsala

Erik Haggarsson Lewis, E., Helmersson, J., Lindbäck, T., Rosén, M. Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Institutionen för växtproduktionsekologi. 2024. Kommunal livsmedelsstrategi - En intervjustudie om vägar framåt för livsmedelsstrategin i Härjedalen.

Jordbruksverkets statistikdatabas. 2024. Betesmarkens användning efter kommun och gröda. År 2003 - 2024. Jordbruksverket. https://statistik.sjv.se/PXWeb/pxweb/sv/Jordbruksverkets%20statistikdatabas/Jordbruksverkets%20statistikdatabas__Arealer__1%20Riket%20l%c3%a4n%20kommun/JO0104B7.px/table/tableViewLayout1/?rxid=5adf4929-f548-4f27-9bc9-78e127837625 Länk till annan webbplats.
(2025-01-15)

Kontrollen i livsmedelskedjan. Livsmedelsverket. 2024. https://www.livsmedelsverket.se/foretagande-regler-kontroll/sa-kontrolleras-ditt-foretag/nkp-webben/saharutfarskontrollen/livsmedelskedjan Länk till annan webbplats. [2025-01-15)

Jordbruksverket. 2024. Stöd till unga jordbrukare.https://jordbruksverket.se/stod/jordbruk-tradgard-och-rennaring/nystartade-foretag-och-unga-jordbrukare/stod-till-unga-jordbrukare
Länk till annan webbplats.(2025-01-15)