Kommunen vill ha ändringar i nationella transportplanen

Förslaget till nationell transportplan saknar tillräckliga satsningar på Inlandsbanan och Europaväg 45, som är de viktigaste transportlederna för gods, boende, samhällsservice och fjällturism i Norrlands inland. Det skriver Härjedalens kommun i sitt svar till Landsbygds- och infrastrukturdepartementet om förslaget till nationell plan för transportinfrastrukturen 2026–2037.

Inlandsstråket är avgörande för inlandets utveckling, besöksnäring, näringsliv och Sveriges nationella beredskap, skriver kommunen i sitt remissvar till Landsbygds- och infrastrukturdepartementet.

Kommunen tillstyrker vidare satsningar som stärker inlandsstråket men anser att planen är otillräcklig och behöver kompletteras med investeringar som sker tidigare, tydligare prioritering och ett strategiskt utpekande av stråket som riksintresse för transporter.

Härjedalens kommun anser att Inlandsstråket - Inlandsbanan och Europaväg 45 - ska ges en starkare roll i den nationella transportplanen 2026–2037. Inlandsbanan och Europaväg 45 är avgörande för Sveriges klimatomställning, ett robust transportsystem i norra Sverige, tillväxt i inlandet samt totalförsvarets behov av redundans.

För Härjedalens kommun är Inlandsstråket – Europaväg 45 och Inlandsbanan – av avgörande betydelse för boende, besöksnäring, näringslivets transporter och kommunens långsiktiga utveckling. Det är avgörande att den nationella planen ger inlandet de investeringar som krävs för tillväxt, trygghet och hållbarhet, skriver Härjedalens kommun vidare i sitt remissvar.

Infrastrukturen ett tillväxthinder

Tillväxtverket har konstaterat att Jämtland-Härjedalen är den enda region i landet där brister i infrastruktur är ett tillväxthinder. För fortsatt tillväxt krävs investeringar som ger bättre interregional och regional tillgänglighet. För den regionala tillgängligheten är inlandstråket viktigt, men även ur ett beredskapsperspektiv där järnvägens robusthet och redundans behöver säkras. En stärkt Inlandsbana och ett starkt inlandsstråk är avgörande för Härjedalens framtida utveckling, arbetsmarknad och attraktivitet, menar Härjedalens kommun.

Saknar insikt om Inlandsstråkets strategiska betydelse

Kommunen stöder regeringens och Trafikverkets ambitioner att stärka transportinfrastrukturen i hela landet men konstaterar att den föreslagna planen inte tillräckligt beaktar den strategiska betydelsen av Inlandsstråket; den sammanhängande nord-sydliga länken med avgörande betydelse för näringsliv, samhällsberedskap, klimatomställning och regional utveckling. Härjedalens kommun efterfrågar ökade investeringar, ett tydligare uppdrag och en långsiktig finansieringsmodell.

Inlandsbanan som strategisk nord-sydlig korridor

Inlandsstråket utgör stommen och är en av landets viktigaste, men mest underutnyttjade, transportleder. Inlandsstråket fungerar som ett alternativ till kuststråket, och utgör ett nav för inlandets näringsliv, gruvnäring, skogsbruk, besöksnäring och växande industriella etableringar.

Trots detta saknas en långsiktig strategi för utveckling i den föreslagna nationella transportplanen, påpekar Härjedalens kommun.

Kriterierna behöver ändras

Kommunen anser att fördelningen av nationella medel för satsningar på infrastruktur behöver ändras för att bättre anpassas till geografisk storlek, antal mil statlig väg och befolkningens utbredning. Kommunen konstaterar att trots omfattande påverkan de senaste åren har en ändring av fördelningsnyckeln inte skett, och konstaterar att det är mycket negativt.

Härjedalens kommun ställer i remissvaret en fråga till departementet: Hur är det möjligt att ett län med så omfattande allmänt vägnät som Jämtlands län har en ram i samma storlek som Blekinge, som är näst minst till ytan? Blekinge län har en yta på 2 941 kvadratkilometer medan Jämtlands län har en yta på 49 341 kvadratkilometer med en befolkning boende spritt över hela länet.

Kriterierna för hur medel till infrastruktur fördelas är inte transparanta och kommunen känner bara till ett kriterium: antal invånare. Med tanke på alla besökare och den ymniga godstrafiken används vägarna i Härjedalen av betydligt fler än bara kommuninvånare.

Härjedalens kommuns krav

Härjedalens kommun yrkar att regeringen och Trafikverket:

• Antar remissvaret för Härjedalens kommun om den nationella planen för transportinfrastrukturen 2026–2037, med fokus på Inlandsstråket, Inlandsbanan och Europaväg 45.
• Lyfter behovet av ett nationellt strategiskt åtagande för Inlandsstråket, där järnväg och väg planeras samlat och långsiktigt.
• Framhåller Inlandsbanans betydelse för beredskap, näringsliv och klimatomställning samt kräver att det etableras ett flerårigt investeringsprogram för modernisering av Inlandsbanan.
• Särskilt tar hänsyn till behovet av höjd standard och bättre drift på Europaväg 45, inklusive trafiksäkerhet.

Härjedalens kommun kräver att följande inkluderas i den slutliga nationella transportplanen:

• Att Inlandsstråket pekas ut som ett nationellt strategiskt transportstråk.
• Att ett särskilt investeringsprogram för Inlandsbanan 2026–2037 etableras, inkluderande spårupprustning, kapacitetsökning, digitalisering och driftsäkerhet.
• Att Europaväg 45 prioriteras för trafiksäkerhet och driftshöjande åtgärder, särskilt genom södra Härjedalen och Jämtland.
• Att strategier för klimat, beredskap och näringsliv integreras i planeringen för Inlandsstråket.