Nyheter från kommunfullmäktiges sammanträde 10 juni 2026

Kommunfullmäktige har beslutat att godkänna årsredovisningen för 2025 och beviljat kommunstyrelsen ansvarsfrihet. Kommunkoncernen redovisade 159,3 miljoner kronor i underskott; det är tredje året i rad med negativt resultat. Kommunen redovisar ett underskott på 38 miljoner kronor.

Kommunens bolag

En orsak till underskottet är att Härjeåns kraft AB under 2025 beslutade att lägga ner pelletstillverkningen i Sveg. Det har inneburit nedskrivning av fabrikens tillgångar och inkluderar även de torvtillgångar som bolaget äger och som tidigare användes för tillverkning av torvbriketter i fabriken. Kommunens andel av Härjeånskoncernens underskott uppgår till 112,5 miljoner kronor.

Härjegårdar fastighets AB redovisar ett underskott för året på 6,6 miljoner kronor. Bolaget har ett stort behov att öka fastigheternas driftnetto, vilket i huvudsak bör ske genom att minska kostnaderna. Förutsättningarna för 2026 får bedömas som fortsatt utmanande.

Kommunens andel av Räddningstjänstförbundets resultat visar ett överskott på 0,4 miljoner kronor. Vatten och miljöresurs mitt AB samt Härjedalen airport AB redovisar ett resultat nära noll kronor.

Kommunens verksamheter

Kommunen redovisar ett underskott på 38 miljoner kronor. Förvaltningar redovisar negativa budgetavvikelser för 2025.

• Kommunledningsförvaltningen redovisar ett underskott på 19,6 miljoner kronor. Av dessa är 14,7 miljoner kronor redovisade under kommunstyrelsens oförutsedda utgifter och är utbetalning av överskottet från försäljningen av aktierna i Härjedalens turistanläggningar AB.
• Kommunens andel av underskottet i den, med Bergs kommun, gemensamma miljö- och byggnämnden uppgick till 3,9 miljoner kronor. Nämnden visar underskott på grund av färre bygglov, något som leder till minskade intäkter och behov av mindre organisationen.
• Samhällsutvecklingsförvaltningens underskott på 12,2 miljoner kronor härleds till överlämning av enskilda vägar som redovisar ett underskott på 11,8 miljoner kronor.
• Bildningsförvaltningens underskott på 9,4 miljoner kronor beror framför allt på ökade behov i grundskolan och därmed ökade kostnader, vilket inneburit ett underskott på 11,5 miljoner kronor.
• Socialförvaltningens underskott på 7,9 miljoner kronor har fördelas jämnt mellan omsorgen, individ- och familjeomsorgen samt insatser i LSS.
• Det samlade underskottet för förvaltningarna är minus 49,1 miljoner kronor. Det kan jämföras med föregående års underskott på 55,4 miljoner kronor. Det ekonomiska läget måste betraktas som allvarligt, även om vissa underskott under 2025 var av tillfällig karaktär.
  
• Under 2025 har kommunen ökat sina lån hos Kommuninvest med 200 miljoner kronor. Pengarna används främst till investeringar i va-verksamheten, vilket innebär att kapitalkostnaderna betalas i huvudsak via va-taxan.
  
• Kommunen mäter verksamhetsmål och finansiella mål för att bedöma den samlade måluppfyllnaden för god ekonomisk hushållning.
  • Minst hälften av verksamhetsmålen ska uppnås — och uppnåddes.
  • Det krävs att tre av fyra finansiella mål uppfylls. Där uppnåddes endast två mål. Det innebär att den samlade bedömning är att god ekonomisk hushållning ej uppnåddes under året.

Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning

Kommunen redovisar 2025 ytterligare ett år av underskott och det ackumulerade negativa balanskravsresultatet uppgår till 48,5 miljoner kronor. Det är det belopp som kommunen inom de kommande tre åren bör redovisa i överskott för att återställa det egna kapitalet.

Förutsättningar för att vända utvecklingen finns: till exempel får kommunerna nu ta del av den fastighetsskatt som vindkraftsägarna betalat till staten. För Härjedalens del innebär det en intäkt på 13 miljoner kronor 2026 och en retroaktiv ersättning för 2025 på 12 miljoner kronor.

Om kommunen ska lyckas vända utvecklingen behöver vi förutom ökade intäkter se över och, om möjligt, minska våra kostnader. Härjedalen är en kommun som gynnas av ett starkt lokalt näringsliv, främst drivet av besöksnäringen, som lett till att många människor investerat stora belopp för att kunna vistas i vår kommun. Vi har förutsättningar att ge bra service till invånare och besökare utan att behöva tumma på vårt behov av starka finanser.

Kommunen behöver investera betydande belopp i lokaler de kommande åren. Det betyder att skuldsättningen ökar. Förenklat kan vi säga att kapitalkostnaden på varje investerad krona idag är 6 procent, vilket innebär att en investering på 100 miljoner kronor innebär ökade kapitalkostnader med 6 miljoner kronor. För att bereda plats i budgeten för ökade kapitalkostnader måste vi göra besparingar på andra kostnadsposter. För att lyckas med investeringsbesluten måste vi ha en uppfattning om framtida lokalbehov utifrån de organisationsförändringar vi vill göra.

Kommunen största aktieinnehav är Härjeåns kraft AB och Härjegårdar fastighets AB. De är betydelsefulla innehav för oss. Härjegårdar brottas med utmaningen att skapa lönsamhet i sitt fastighetsbestånd och kommunen borgar för bolagets samtliga lån. Här bör kommunen hitta en långsiktig lösning för att bättra bolagets situation och samtidigt minska kommunens risk.

I Härjeåns kraft AB äger kommunen drygt en tredjedel och här har resultatet under 2025 påverkats av bolagets beslut att lägga ner produktionen av pellets och i samband med det se över sin värdering av torvtillgångarna. De nedskrivningar som gjorts av detta påverkar kraftigt att kommunens koncernresultat för 2025 blev -159,3 miljoner kronor. När åtgärderna har genomförts har bolaget tre livskraftiga verksamhetsdelar kvar i form av el och fibernät, vattenkraftsproduktion samt elhandel.

Vi har förmånen att bo i en kommun med ett aktivt näringsliv och låg arbetslöshet. Dock har näringslivet olika förutsättningar i olika delar av kommunen. I de delar av kommunen där turismen inte är lika utbyggd är förutsättningarna för näringslivet tuffare.

Vi ser en oroande trend med ett generellt lågt barnafödande. På sikt kan det få konsekvenser för skolstrukturen.

Under 2025 minskade tyvärr befolkningen med 58 personer, efter 2024 års ökning med 30 personer.

Vi fortsätter samarbeta med andra kommuner. Vi har, tillsammans med Bergs kommun, en gemensam miljö- och byggnämnd som under många år jobbat i växande näringsliv. Sedan en tid tillbaka har byggaktiviteten varit nedåtgående, vilket fått ekonomiska konsekvenser för vår kommun med ett underskott på 3,9 miljoner kronor 2025. Här pågår arbete med att anpassa organisationens storlek till det nya läget. Vi emotser en budget i balans för 2026.

Händelser av väsentlig betydelse

• Staten har beslutat om hur kommunernas vindkraftsstöd ska beräknas och betalas ut. För Härjedalens del innebär det en intäkt för 2025 på cirka 12 miljoner kronor. Intäkten redovisas 2026.
• Arbetet med att ta fram ett förslag på ett nytt högstadium och gymnasium i Sveg pågår i samarbete med Sweco.
• Under 2025 har kommunen tagit tillbaka planavdelningen från den gemensamma miljö- och byggavdelningen med Bergs kommun.
• Ombyggnationen av fastigheten Solnan 2 i Sveg till LSS-boende har kommit halvvägs. I den ena av de två byggnaderna har inflyttning skett. Totalt blir det 12 nya lägenheter.
• Härjedalens och Bergs kommuner har beviljats ett bidrag på 13,6 miljoner kronor för att genom projektet Edge. Det innebär att kommunerna bygger gemensamma arbetssätt, snabbare handläggning och en tydligare ingång för företag. Fem strategiska etableringsplatser ska analyseras och paketeras med fakta om mark, energi, logistik och robusthet.
• Under året har Härjeåns beviljats 28 miljoner kronor till utbyggnad av fibernät i Överhogdal, Ransjö, Risbrunn och Viken i Ytterhogdal samt Enskogen, Laforsen och Kårböle i Ljusdals kommun.

Läs hela årsredovisningen 2025 pdf, 2.3 MB.

Kommunfullmäktige har 10 juni 2026 beslutat att ändra reglerna för kommunens priser och stipendier. Kommunen delar ut de nya priserna redan hösten 2026.

De två stipendier som har funnits och tidigare priser har avskaffats. Istället finns följande priser:

• årets härjedaling
• kulturpris
• idrottspris
• miljöpris
• folkhälsopris
• tillgänglighetspris

Med de nya reglerna blir summan för priser 120 000 kronor per år. Summan för tidigare priser och stipendier var 124 200 kronor.

Den kommunala tomtkön förmedlar kommunala fastigheter till permanentboende. De nya reglerna ställer högre krav på tiden som tomterna ska nyttjas som permanentboende.
Beslutet innebär i korthet:

• Byggnaden ska vara köparens huvudsaklig bostad och köparen ska vara folkbokförd där under tre år.
• Byggnationen ska vara färdig inom fem år, för att ­hin­dra ett evighetsprojekt.
• Förändringen innebär att kommunen vid tecknande av köpeavtal ges möjlighet att kräva vite av köparen om kraven på permanentboende inte uppfylls, om byggnationen inte är färdig och har slutbesiktats inom fem år, eller om fastigheten säljs innan villkoren uppfyllts.

Kommunfullmäktige har beslutat att:

• kommunstyrelsen ska ha 11 ledamöter och 11 ersättare.
  
• från 1 januari 2027 inrättas socialnämnd, bildningsnämnd och samhällsutvecklingsnämnd som ersätter nuvarande socialutskott, bildningsutskott och samhällsutvecklingsutskott. De nya nämnderna ska ha 7 ledamöter och 7 ersättare.
  
• den politiska organisationen i övrigt blir oförändrad.
  
• kommunstyrelsen ges i uppdrag att presentera förslag på nya och ändrade reglementen till nästa kommunfullmäktige 29 oktober 2026.
• den ökade kostnaden för den politiska organisationen beaktas i 2027 års budget.

Utskotten har inte full beslutanderätt i sitt sakområde men en bred delegation i övrigt. Det gör att utskotten agerar med bred behörighet utan att ha full befogenhet, vilket ibland gör att ansvaret uppfattas som otydligt. Ett av syftena med utskottsmodellen var en snabbare beslutsprocess; den har ibland kommit på skam på grund av den upplevda otydligheten.

Utskottsmodellen har krävt att kommunstyrelsen haft dubbelt så många ersättare som ordinarie, 11+22, för att det ska finnas tillräckligt med ledamöter i kommunstyrelsen för att bemanna utskotten. Det har lett till en situation där det, trots dubbla mängden ersättare, i praktiken är ett fåtal personer från respektive parti som har uppdrag i utskotten, vilket ger sämre insyn för partierna och färre möjligheter till inskolning av nya ledamöter.

Det stora antalet ersättare innebär också att endast ett fåtal ledamöter i kommunfullmäktige kan delta i ansvarsprövningen av kommunstyrelsen. Det riskerar att öppna för ett ifrågasättande av legitimiteten i prövningen.

Diskussionen mellan partierna har landat i att socialutskottet, bildningsutskottet och samhällsutvecklingsutskottet ersätts med motsvarande nämnder. Eftersom en återgång till nämnder också innebär en tydligare befogenhet över sakområdena och motsvarande minskad inblandning från kommunstyrelsen, upplevs det som motiverat att utöka från dagens fem ledamöter och fem ersättare till sju ledamöter och sju ersättare.

Det har diskuterats om samhällsutvecklingsutskottet haft ett väl omfattande åtagande och om det motiverat en uppdelning i två nämnder. I skenet av att det pågår en översyn av förvaltningsorganisationen, som kan leda till en fördelning av uppgifter mellan samhällsutvecklingsförvaltningen och kommunledningsförvaltningen. Där bedöms att frågan inte bör hanteras i den politiska organisationen i nuläget.

2025 bokfördes arvoderingskostnader för 2 506 379 kronor. Med ändringarna i den politiska organisationen och reviderade ersättningsreglementen beräknas arvodeskostnaden landa på omkring 3 900 000 kronor, en kostnadsökning på omkring 1 400 000 kronor. Den politiska verksamheten har 2026 en total budget på 6 012 000 kronor och beräknas med detta beslut öka till 7 412 000 kronor för 2027.