SamiskaFörvaltningsområde för samiska
SamiskaFörvaltningsområde för samiska

Härjedalens kommuns arbete med beredskap

Det är viktigt att vara förberedd på det oväntade. Arbetet med krisberedskap och civilt försvar ska öka kommunens förmåga att upprätthålla sina viktigaste verksamheter även vid samhällsstörningar i fredstid, höjd beredskap och i värsta fall krig.

Så förbereder sig Härjedalens kommun för samhällsstörningar

Kommunen ska vidta förberedelser för att kunna bedriva verksamhet under samhällsstörningar i fredstid och för höjd beredskap. Härjedalens kommun arbetar därför med att minska sårbarheter och risker samtidigt som vi förbereder oss för att kunna hantera eventuella samhällsstörningar. Kommunen har också ett geografiskt områdesansvar vid en samhällsstörning. Det innebär att samverka med de aktörer som är involverade och att samordna information till medborgarna.

Civil beredskap är ett samlingsnamn för krisberedskap och civilt försvar. Det civila försvaret och krisberedskapen stärker varandra. En god förmåga att hantera en samhällsstörning i fredstid ger förmåga att hantera höjd beredskap och vice versa. Områdena förstärker varandra i gemensamma processer för samordning, planering och förberedelser. Kommunens arbete med civil beredskap styrs av lagar och centrala överenskommelser. Genom eget arbete och genom samverkan med andra aktörer i samhället förbereder vi oss för att kunna agera vid oväntade händelser eller samhällsstörningar.

Exempel på vad kommunen gör för att stärka den civila beredskapen

  • Planerar för hur kommunen ska ledas och agera
  • Undersöker vilka händelser som kan drabba Härjedalens kommun
  • Utbildar och övar

Vid en kris ligger ansvaret i första hand hos de närmast berörda. Den som har ett ansvar under normala förhållanden har samma ansvar vid en kris. En kris ska, så långt det är möjligt, hanteras av den förvaltning, bolag eller det förbund som drabbats. Härjedalens kommun har ett övergripande ansvar för att säkerställa att sina samhällsviktiga verksamheter fungerar även under samhällsstörningar.

  • Ansvarsprincipen - Den som har ansvar för en verksamhet i vardagen ska ha det också under en krissituation.
  • Likhetsprincipen - Under en kris ska verksamheten fungera på liknande sätt som den gör i vardagen – så långt det går. Verksamheten ska, om det är möjligt, skötas på samma plats som under normala förhållanden.
  • Närhetsprincipen - Med närhetsprincipen menas att en kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga.

Härjedalens kommun analyserar regelbundet vilka samhällsstörningar som kan inträffa och hur de kan påverka kommunens verksamheter och invånarna Resultatet sammanställs i en så kallad risk- och sårbarhetsanalys.

Exempel på samhällsstörningar som identifierats i Härjedalens kommuns risk- och sårbarhetsanalys:

Dammbrott - I kommunen finns flera kraftverksdammar. Ett större dammbrott påverkar Ljusnans dalgång och kan leda till behov av evakuering.

Elavbrott - Ett avbrott i elförsörjningen kan orsakas av olika faktorer och har potential att lamslå samhällets funktioner. Beroendet av elström är omfattande, och konsekvenserna kan innebära att vattenförsörjning, uppvärmning och telekommunikation påverkas.

Pandemi - Spridningen av sjukdomar underlättas av att det är lätt att resa och kan utgöra en allvarlig risk för samhället. Pandemier kan variera i smittsamhet och allvarlighetsgrad, och deras konsekvenser kan vara betydande.

Skogsbrand - Sverige har drabbats av omfattande skogsbränder under senare år. En skogsbrand kan medföra risk för liv och egendom och att samhällen måste evakueras.

Härjedalens kommuns krisledningsorganisation

Kommunens krisledningsorganisation är utformad för att kunna hantera situationer som kräver snabb samordning och beslutsfattande. Genom att aktivera krisledningsorganisationen kan kommunen mobilisera resurser och koordinera insatser på ett effektivt sätt för att minimera skador och säkerställa samhällets fortsatta funktion. Härjedalens kommuns krisledning är en central del för att hantera och minimera konsekvenserna av samhällsstörningar och kriser.

Krisledningsnämnden består av förtroendevalda och fattar övergripande beslut på politisk nivå där nämndens speciella beslutsbefogenheter behövs.

I kommunens krisledningsgrupp ingår förvaltningschefer samt chefer för bolag och nämnder. Krisledningsgruppen bestämmer kommunens inriktning med hänsyn till händelsen och fattar beslut.

Krisledningsstaben är en tillfällig arbetsgrupp som anpassas i storlek och kompetens efter typ av samhällsstörning. Staben arbetar för att möta de olika behov som störningen innebär, med andra ord skapa förutsättningar för att genomföra konkreta åtgärder i krishanteringsarbetet.

Senast uppdaterad: 30 augusti 2024 13:43
Redaktör för sidan: Cecilia Olla
Faktaansvarig (syns endast i edit-läge): Saknas