Riktlinjer för projektering och byggande av enskilda vägar

Antagna av kommunstyrelsen 11 mars 2020 § 62.
Diarienummer KS 2020/20.

1 Inledning

Riktlinjer för projektering av enskilda vägar ersätter tidigare Styrande dokument för byggande av enskilda vägar, beslutad 2015-01-29 Mbn § 8.

1.1 Praktisk tillämpning

1.1.1 Riktlinjernas innehåll och upplägg

Riktlinjerna är en allmän teknisk beskrivning för projektering och byggande av enskilda vägar i Härjedalens kommun. Kraven i detta dokument gäller enbart för nyanläggning av väg eller byggande av enskild väg i exploateringsområden.

Riktlinjernas tar inte upp broarbeten. Broarbeten ska utföras enligt Trafikverkets tekniska krav och rekommendationer:

• Krav Brobyggande, TDOK 2016:0204
• Råd Brobyggande, TDOK 2016:0203

1.1.2 Kommunens anvisningar

Kommunens anvisningar meddelas enligt följande:

• Riktlinjerna för projektering och byggande av enskilda vägar.
• Genom hänvisningar till något allmänt verk, som ex. AMA Anläggning 2017, Trafikverkets publikationer och VGU.
• Genom detaljanvisningar.

1.1.3 Hänvisningar till lagar, publikationer mm

Senaste gällande version av lagar, krav, publikationer, typblad m.m. gäller i de fall Riktlinjerna som det hänvisas till har utgått.

1.1.4 Uppdatering av handboken

Riktlinjerna uppdateras vid behov.

Aktuell utgåva finns på Härjedalens kommuns webbplats under;
Bygga och bo > Samhällsplanering > Detaljplaner > Riktlinjer för arbete med detaljplaner.

1.2 Grundläggande vägbegrepp

2 Projektering

Projektering ska genomföras, besiktningsman ska föreslås av exploatör och godkännas av kommunen. Besiktningsman ska ha dokumenterade kvalifikationer för att utföra entreprenadbesiktningar. Besiktningman ska delge kommunen utlåtande över projekteringen och ansvara för att föreslagna åtgärder svarar mot kraven i dessa och övriga dokument rörande aktuell exploatering.

3 Grundförutsättningar vid anläggande

3.1.1 Projekteringsmöten

Under projekteringen ska minst ett projekteringsmöte hållas där representant från kommunen ska beredas möjlighet att delta. Kallelse ska gå ut minst två veckor innan mötet.

3.1.2 Byggmöten

På byggmöten ska representant från kommunen beredas möjlighet att delta. Kallelse ska gå ut minst två veckor innan mötet.

3.2 Besiktningar

Kommunen har rätt att, närsom helst, om kommunen anser det lämpligt, utöva kontroll under projekteringen och anläggningstiden.

3.2.1 Förbesiktning

Besiktningsman utför förbesiktningen, representant från kommunen och ev vägförening/gemensamhetsanläggning ska beredas möjlighet att delta.

Förbesiktning av terrass ska utföras, innan krav på bärlager, och arbetet med överbyggnad får påbörjas. Ytterligare förbesiktningar utförs om besiktningsman eller kommunen anser det vara nödvändigt. Minnesanteckningar ska föras vid besiktning och möten.

3.2.2 Slutbesiktning

Besiktningsman utför slutbesiktningen. Representant från kommunen och eventuell berörd väg-/samfällighetsförening ska beredas möjlighet att delta. Kallelse ska gå ut senast två veckor innan besiktningen.

3.3 Relationsuppgifter

Relationshandlingar ska lämnas till kommunens representant och besiktningsman minst tre veckor innan slutbesiktning äger rum.

Relationshandlingar ska lämnas digitalt och innehålla:

• Relevanta ritningar från bygghandling i PDF-format
• Inmätning i höjd och plan av trummor, dikesbotten, vägkanter, vägmitt och eventuella släntkrön.
• Protokoll från kontroll av överbyggnadsmaterial.
• Fotografering av arbeten som inte går att syna vid slut

3.3.1 Inmätning

Inmätning ska utföras i för området gällande koordinatsystem i höjd och plan, Mätsystem Sweref 991415 samt Höjdsystem RH2000.

Inmätning ska utföras i plan och höjd för samtliga anordningar (trummor, vägräcken, stolpar mm) i vägområdet. Redovisning av inmätningen ska ske i DWG-format.

3.3.2 Fotografering

Fotografering utförs med mobil-/digitalkamera då nya materialskikt anläggs eller befintliga förändras. Bilderna ska vara i JPG-format. För varje bild anges plats, datum samt löpnummer. Digitalinnehållsförteckning över bilderna ska upprättas och överlämnas tillsammans med bilderna.

4 Exploatörens utredningar och handlingar

4.1 Projekteringshandlingar

4.1.1 Väghandling

Bygghandlingar ska minst innehålla:

• Planritning, vägens släntutfall ska redovisas
• Profilritning
• Normalsektionsritning
• Tvärsektioner med högst 20 m avstånd, med materialspecifikation

Bygghandlingar ska godkännas av besiktningsman innan byggstart.

4.1.2 Byggnadsverkshandling

Förslagsritning/bygghandlingar för stödkonstruktioner, broar och andra byggnadsverk (stödmur, erosionsskydd mm) ska upprättas inom ramen för projektet och godkännas av besiktningsman i varje enskilt fall.

4.2 Anmälan om vattenverksamhet

Anmälan om vattenverksamhet enligt Miljöbalken 11 kap 3 § och andra, vid var tid, gällande lagar och förordningar

Samråd med länsstyrelsen ska ske i varje enskilt fall beroende på om det krävs anmälan eller om det krävs tillstånd. Innan byggstart ska anmälan om vattenverksamhet vara utförd och godkänd.

Vattenverksamheter hanteras olika beroende av omfattning:

• Vattenverksamhet av mindre omfattning är anmälningspliktiga och anmälan görs tillLänsstyrelsen.

• Vattenverksamhet av större omfattning är tillståndspliktiga och kräver tillstånd av Mark- och miljödomstolen.

4.3 Anmälningar och tillstånd

Alla nybyggnader, och andra åtgärder som kräver anmälningar och tillstånd av kommunen, ska anmälas till kommunens miljö- och byggavdelning innan byggstart.

4.4 Anslutningar av enskilda vägar

4.4.1 Anslutning till allmän väg

Enskild väg får endast anslutas till allmän väg efter tillstånd av Trafikverket.

4.4.2 Anslutning till en annan enskild väg

Om vägen ska anslutas till en annan enskild väg ska samråd ske med, och tillstånd, erhållas av väghållaren.

Om väghållaren önskar så ska ritningar upprättas som redovisar anslutningens utformning.

4.5 Geoteknik

Geoteknisk utredning ska utföras, om det inte är uppenbart att det inte behövs, i en sådan omfattning, att bestämning av jordarter, markens bärighet, blockhalt, bergnivå och grundvatten kan göras. Besiktingsman beslutar om omfattning av geoteknisk undersökning, i varje enskilt fall.

Innan fältarbeten påbörjas ska utsättning av befintliga ledningar begäras av ledningsägare.

5 Dimensionering och geometrisk utformning

5.1 Vägöverbyggnad

Den geotekniska undersökningen ska ligga till grund för vilka krav som ska ställas på dimensionering av överbyggnad, eventuella förstärkningsåtgärder och erforderlig täckning över VA-ledningar. Projekteringen ska ske med stöd av Styrande dokument för anläggande av VA-anläggningar, del 1 och 2.

5.1.1 Dimensionerande belastning

Dimensionering av lågtrafikerade vägar får enligt TRVK VÄG TDOK 2011:264 göras enligt dimensioneringsklass 1 (DK1). DK1 beskrivs i metodbeskrivning VVMB 302 Trafikverkspublikation nr 2009:7.

Vägen ska uppfylla kraven för minst belastningsklass 2 (BK2).

5.2 Vägsektion

5.2.1 Körbana

Körbanebredden regleras i exploateringsavtalet och vägområdet i planhandlingarna.

Körbanebredd 5,5 m från huvudgatas början till första avtagsväg gäller för nya bebyggelseområden. På belagd väg gäller 5,5 m exclusive stödkanter på båda sidor med respektive 25 cm. För övriga vägar, i samma område, gäller minst 5 m körbanebredd.

Träd och växtlighet får inte inkräkta på vägbredden.

5.2.2 Vägren

Vägrenar kan anläggas om det finns behov av att t.ex. öka trafiksäkerheten eller underlätta snöröjning.

5.2.3 Slänter

En vägslänt som utgår från körbanekanten alternativt stödremsan för belagda vägar ska normalt läggas med släntlutning max 1:2.

Vid brantare släntlutning än 1:2 så krävs vägräcke.

5.3 Avvattning

Utredning om avvattningen ska ingå i projekteringen.

Avvattningssystem ska kunna samla upp och avleda dagvatten från vägytan och vägområdet så att det inte uppstår översvämning, skadlig grundvattensänkning, skador på dränering eller skador på vattentäkter eller annan känslig miljö.

Om någon dagvattenutredning tidigare inte har tagits fram, i samband med planarbetet, kan besiktningsman besluta att det finns behov av att ta fram en sådan utredning.

Trummor och diken dimensioneras i naturmark för vattenföring med 50-års återkomsttid och för urban mark gäller regn med tio-års återkomsttid.

Kravet på avvattning av vägytan och vägområdet anses uppfyllt om:

• vägen har tillfredsställande tvärfall.
• diken och ledningar dimensioneras för förekommande flöden enligt Avvattningsteknisk dimensionering och utformning. Dimensionering ska ske med ledning av MB 310 publikation TDOK 2014:0051

Samma krav gäller för fastighetsägare i detaljplanelagt område.

5.3.1 Diken

Minsta längdlutning på ett dike bör vara 0,5 %, undantagsvis 0,2 % efter godkännande av besiktningsmannen.

Terrängdiken (utloppsdiken) ska utföras där det behövs för att leda vatten från vägområdet till omgivande terräng.

Vid behov ska åtgärder vidtas för att förebygga och minska hastigheten på vatten genom att omledning av diken och fördröjningsmagasin.

5.3.2 Mottagande recipient

Om dagvatten släpps till en befintlig recipient ska dess kapacitet kontrolleras så att systemet nedströms kan hantera den tillkommande mängden dagvatten. Om det inte är möjligt ska system för fördröjning av dagvattnet anordnas alternativt att leda dagvattnet i annan riktning till annan recipient.

5.3.3 Avvattning under exploateringstiden

Under exploateringstiden (byggskedet) får inte avvattning ske till befintliga bäckar/diken eller dylikt utan att slamavskiljning utförs. Grumling av bäckar/diken eller liknande är inte tillåtet.

5.4 Linjeföring

5.4.1 Längslutning

Största godtagbara längdlutning är 8 %. Eventuella avvikelser från detta regleras i exploateringsavtalet.

5.5 Korsningar och sidoanläggningar

5.5.1 Korsningar

Korsningar ska utformas så att ytvatten från vägbanan avleds effektivt. Risk för att ytvatten från sekundärvägar rinner in på primärvägen ska beaktas.

Korsningskurvor ska utformas med hänsyn till körspår för dimensionerande fordon.

Korsningskurvor ska utformas så att långa fordon kan svänga i korsningen.

Korsningskurvor ska utformas med krav på tillräckligt vilplan vid korsning med hänsyn till vertikalkurvor på vägen samt med hänsyn till vinterväglag.

En enskild vägs anslutning till en allmän väg får inte enligt Väglagen 39 § utföras eller

ändras utan Trafikverkets eller i vissa fall den kommunala väghållningsmyndighetens tillstånd. Tillstånd bedöms utifrån kraven på trafiksäkerhet.

5.5.2 Vändplats

På återvändsgata/väg ska det finnas möjlighet till vändning av fordon. Utformningen beror av dimentionerande fordon och utrymmesklass, enligt figur nedan. Vändradien ska framgå av exploateringsavtalet.

Vändplats ska i hela sin utformning ges samma bärighet som körbanan. Vändplatsens lutning till eller från vägen får inte överstiga 3.0 %.

Typfordon P – personbilar och övriga bilar med motsvarande storlek och prestanda Typfordon LBm – minibussar och små lastbilar

Typfordon LBn – 2- till 4-axliga stora lastbilar och stadsbussar Typfordon Lps – lastbil med påhängsvagn eller släpvagn

För utförligare beskrivning av de olika typfordonen samt mått se Vägars och gators utformning – Begrepp och grundvärden publikation nr 2015:090, kapitel 2.2.

Vändplaner där renhållningsfordon ska vända ska vändplanen ha en diameter av minst 18 m med hinderfri remsa på 1,5 m utanför eller utformas som en T-vändficka med 1,0 m hinderfri remsa utanför.

5.6 Vägutrustning

5.6.1 Vägräcken

Vägräcken ska utformas enligt TRVK Vägars och gators utformning publikation nr 2015:086 kapitel 1.3 Skyddsanordningar.

5.6.2 Vägmärken

Vägmärken ska utföras enligt TRVK Vägars och gators utformning publikation nr 2015:086 kapitel 7.1

5.7 VA-Ledningar

VA-ledningar ska anläggas med stöd av Styrande dokument för anläggande av VA-anläggningar, del 1 och 2.