Handlingsplan för samiskt förvaltningsområde

Fastställd av kommunstyrelsen 13 maj 2020 § 141.
Diarienummer KS 2020/422.

1. Sammanfattning

Sverige har fem erkända nationella minoriteterna och minoritetsspråk. Minoriteterna är judar, romer, samer (som även är ett urfolk), sverigefinnar och tornedalingar. Deras minoritetsspråk är jiddisch, romani chip, samiska, finska och meänkieli.

Den 1 januari 2010 trädde lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk i kraft i Sverige. Lagen gäller i hela Sverige och innebär att minoritetsspråken ska skyddas och främjas, de nationella minoriteterna ska kunna behålla och utveckla sin kultur och förvaltningsmyndigheter är skyldiga att informera om minoriteternas rättigheter och ge dem inflytande i egna frågor. Alla kommuner och myndigheter ska följa lagens allmänna bestämmelser som finns beskrivna i minoritetslagen och innebär att:

Kommuner och regioner ska informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter och det allmännas ansvar enligt minoritetslagen och de föreskrifter som lagen hänvisar till. Detsamma gäller statliga förvaltningsmyndigheter vars verksamhet är viktig för de nationella minoriteterna eller minoritetsspråken.
Det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken. De ska även främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige.
Barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt.
Förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt, samråda med minoriteterna i sådana frågor. Samråd ska ske genom att förvaltningsmyndigheten för en strukturerad dialog med de nationella minoriteterna i syfte att kunna beakta deras synpunkter och behov i myndighetens beslutsfattande.
Förvaltningsmyndigheter ska särskilt främja barn och ungas möjligheter till inflytande och samråd i frågor som berör dem och anpassa formerna för detta till deras förutsättningar.
Kommuner och regioner ska anta mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete. Uppgifter om dessa ska på begäran lämnas till Länsstyrelsen i Stockholm och Sametinget.

Utöver de allmänna bestämmelserna gäller särskilda rättigheter för finska, meänkieli och samiska inom så kallade förvaltningsområden. Det förstärkta skyddet inom respektive förvaltningsområde är beskrivet i minoritetslagen och innebär bland annat att:

enskilda har rätt att använda språken vid muntliga och skriftliga kontakter med myndigheter i enskilt ärende där myndigheten är beslutsfattare
myndigheten är skyldig att ge muntligt svar på samma språk samt att på begäran ge en skriftlig översättning av beslut och motivering. Myndigheten kan bestämma särskild tid och plats där servicen ges på minoritetsspråk
förvaltningsmyndigheter ska verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i minoritetsspråken
kommuner har särskilda skyldigheter att erbjuda förskola och äldreomsorg, helt eller till väsentlig del på minoritetsspråken, om någon i förvaltningsområdet önskar detta.

Härjedalens kommun anslöt sig 1 januari 2010 till samiskt förvaltningsområde. Detta ställer därför särskilda krav på kommunen vad gäller det samiska språket och kulturen.

För att få en långsiktighet och kontinuitet i arbetet som förvaltningsområde för samer så behövs en handlingsplan. Handlingsplanen skall vara ett dynamiskt verktyg i det dagliga arbetet i alla kommunala verksamheter med att skydda de lagliga rättigheterna och att stärka samernas ställning. Handlingsplanen innehåller kortsiktiga och långsiktiga mål samt riktlinjer och åtgärder som kommunen ska arbeta efter för att uppnå dessa mål.

En referensgrupp bestående av representanter från Bildningsförvaltningen, Socialförvaltningen, Samhällsbyggnadsförvaltningen, Förvaltning för tillväxt- och utveckling och den samiska samrådsgruppen Vaajman gïele har medverkat i arbetet med att ta fram handlingsplanen.

Kommunstyrelsen beslutar om handlingsplanen. Nämnder/utskott och förvaltningar ansvarar för att genomföra åtgärder och aktiviteter i handlingsplanen.

Lagar och konventioner som påverkar handlingsplanen förutom lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724) är till exempel språklagen (2009:600), socialtjänstlagen (2001:453), bibliotekslagen (2013:801), skollagen (2010:800), diskrimineringslagen (2008:567) och FN:s barnkonvention.

Handlingsplanen har både ett invånarperspektiv och ett arbetsgivarperspektiv. Det handlar dels om den service som invånarna har rätt till men också om utveckling av ansvaret inom den egna organisationen.

2. Syfte

Syftet med handlingsplanen är att skapa tydlighet i ansvaret för hur man arbetar i kommunen när man ingår i förvaltningsområde för samer samt att säkerställa att Härjedalens kommun lever upp till internationell och nationell lagstiftning som fastställer de nationella minoriteternas rättigheter.

Härjedalens kommuns arbete med att upprätthålla de nationella minoriteternas rättigheter ska präglas av dialog, samråd och långsiktighet.

Syftet med handlingsplanen är alltså att den ska fungera som ett ramverk för verksamheterna. De övergripande målen och ansvarsfördelningen för Härjedalens kommun återfinns i denna handlingsplan medan konkretiseringen av målen sker på verksamhetsnivå inom alla förvaltningar och i samråd med minoriteten.

Syftet är att ansvariga förvaltningar gör en inventering av sitt eget arbete och utifrån denna handlingsplan upprättar egna formulerade mål och aktiviteter för att säkerställa den samiska minoritetens rättigheter.

Härjedalens kommuns förhållningssätt beträffande nationella minoriteter och lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk ska tillämpas av alla nämnder, utskott, styrelser och förvaltningar.

3. Ansvar

Kommunstyrelsen beslutar om handlingsplanen. Nämnder, utskott och förvaltningar ansvarar för att uppfylla riktlinjer och genomföra åtgärder och aktiviteter enligt handlingsplanen.

Varje förvaltning inom kommunen har eget ansvar att i för området för relevanta frågor arrangera samråd, genomföra informations- och utbildningsinsatser samt för att årligen avrapportera sitt arbete till samiska samordnaren som sammanställer detta till Kommunstyrelsen.

Härjedalens kommuns arbete med nationella minoriteter ska hanteras inom förvaltningarnas ordinarie ansvar och verksamhet.

Kommunledningsförvaltningen har en samordnande roll för Härjedalens kommuns arbete med nationella minoriteter genom att arrangera samråd, informera och följa upp och revidera handlingsplanen.

4. Uppföljning

Handlingsplanen ska vid behov revideras. Revideringen ska ske i samrådsgruppen Vaajman gïele i samråd med de samiska representanterna och förvaltningarna. I samband med att Härjedalens kommun årligen i januari redovisar sitt arbete som förvaltningsområde för samer till Sametinget ska även kommunens arbete enligt handlingsplanen redovisas genom att ansvariga i förvaltningarna svarar på den enkät/intervju som ansvarig i Kommunlednings-förvaltningen skickar ut och som redovisas och följs upp av Kommunstyrelsen.

5. Inledning

Av propositionen Nationella minoriteter i Sverige (Prop. 2008/09:158) framgår det att Sverige inte i tillräckligt hög grad har levt upp till sina folkrättsliga minoritetsåtaganden. I ett historiskt perspektiv har minoriteterna förtryckts och osynliggjorts. Regeringens slutsats är därför att det behövs ett medvetet arbete för att integrera ett minoritetsinriktat tankesätt i kommuners och myndigheters arbete med minoriteterna. Regeringen skriver vidare att utvecklingen av minoritetspolitiken är en fortlöpande process där insatserna för att stärka och skydda de nationella minoriteterna ska ingå som en naturlig del i samhällets åtaganden gentemot medborgarna.

Ett förstärkt ansvar för att främja de nationella minoritetsspråken och kulturen har införts i Sverige sedan 1 januari 2010. Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (SFS 2009:724) innehåller bestämmelser om nationella minoriteter och nationella minoritetsspråk och förvaltningsmyndigheters skyldigheter. Lagen innehåller även bestämmelser om uppföljning av hur lagen tillämpas. I skollagen (SFS 2010:800) finns bestämmelser om nationella minoriteter gällande förskola och sådan pedagogisk verksamhet. Även socialtjänstlagen (SFS 2001:453) har kompletterats gällande minoritetsspråk och kultur.

5.1 Minoritetspolitikens bakgrund och syfte

Målet med den svenska minoritetspolitiken är att ge skydd för de nationella minoriteterna och stärka deras möjligheter till inflytande samt stödja de historiska minoritetsspråken och kulturerna så att de hålls levande.

Det internationella arbetet för mänskliga rättigheter tar sin utgångspunkt i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948. De rättigheter som inryms i förklaringen har senare förts in och vidareutvecklats i ett antal konventioner som är bindande för de anslutna staterna. En stor majoritet av världens länder har anslutit sig till konventionerna. Tillsammans utgör de ett universellt ramverk för arbetet med de mänskliga rättigheterna.

Riksdagen bekräftade samernas ställning som urfolk år 1977. I februari 2000 ratificerade Sverige både Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter (1992, ramkonventionen) och europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk (1995, minoritetsspråkskonventionen).

Syftet med ramkonventionen är att skydda nationella minoriteters fortlevnad. Det innebär bland annat att all diskriminering av en nationell minoritet är förbjuden och staten måste vidta åtgärder för att uppnå jämlikhet mellan majoritetsbefolkningen och minoriteterna.

Sverige som stat ska se till att det finns en möjlighet för de nationella minoriteterna att bibehålla och utveckla sin kultur och att bevara viktiga delar som religion, språk, traditioner och kulturarv. Det är uttryckligen förbjudet att tvångsassimilera personer som tillhör en nationell minoritet.

Grupperna ska garanteras grundläggande mänskliga rättigheter och friheter som till exempel skydd från diskriminering, fientlighet och våld och de har rätt till mötes-, förenings-, yttrande, tanke-, samvets- och religionsfrihet och även åsikts- och yttrandefrihet på det egna språket.

Nationella minoriteter ska ha rätt att använda sitt språk privat och offentligt, både muntligt och skriftligt.

I områden som av hävd eller i betydande antal bebos av personer som tillhör de nationella minoriteterna ska det ges förutsättningar för att kunna använda minoritetsspråket hos förvaltningsmyndigheter.

Syftet med minoritetsspråkskonventionen är att skydda Europas kulturella mångfald. I dag finns ett stort antal minoriteter i Europa och vissa av minoriteternas språk riskerar att försvinna.

I samband med Sveriges ratificering infördes minoritetspolitiken som ett politikområde inom den svenska statsbudgeten. Syftet med den svenska minoritetspolitiken är bland annat att ge skydd för de nationella minoriteterna, stärka deras möjligheter till inflytande och stödja minoritetsspråken så att de hålls levande. Samiska, finska och meänkieli omfattas också genom sin historiskt sett starka geografiska tillhörighet av särskilda regionala åtgärder. Samerna har dessutom en särställning i egenskap av ursprungsbefolkning i Sverige. I oktober 2010 fastslog Sveriges regering att samerna är ett folk i grundlagen/regeringsformen (SFS 2010:1408). Grundlagen säger att det samiska folkets, etniska och språkliga samt religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas.

FN:s generalförsamling antog år 2007 en deklaration om urfolkens rättigheter, urfolksdeklarationen. Urfolksdeklarationen säger bland annat att urfolk har rätt till eget språk och utbildning i sin egen kultur och på sitt eget språk, rätt att delta i beslutsfattande som berör deras rättigheter och rätt att utveckla sina egna beslutsfattande institutioner.

5.2 Sveriges internationella ansvar

Riksdagen antog i december 1999 förslagen i propositionen Nationella minoriteter i Sverige (Prop. 1999/99:143) därefter ratificerade regeringen i februari 2000 som tidigare nämnt ramkonventionen och minoritetsspråkskonventionen. Som ett led i detta arbete infördes år 2000, lagen om rätt att använda samiska hos förvaltningsmyndigheter och domstolar (SFS 1999:1175) och lagen om rätt att använda finska och meänkieli hos förvaltningsmyndigheter och domstolar (SFS 1999:1176).

Europarådets granskning av den förda svenska minoritetspolitiken under åren 1999 till 2009 pekade på stora behov av förbättringar inom en rad områden samt att det krävdes ytterligare åtgärder. Utifrån dessa erfarenheter presenterade regeringen i mars 2009 en ny minoritetspolitisk strategi och i juni 2009 antog riksdagen förslagen i propositionen Från erkännande till egenmakt – regeringens strategi för de nationella minoriteterna (Prop. 2008/09:158). För att säkerställa en bättre efterlevnad antog riksdagen propositionen och i januari 2010 ersatte lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (SFS 2009:724), de tidigare minoritetsspråklagarna SFS 1999:1175 och SFS 1999:1176.

Regeringens övergripande inriktning i minoritetspolitiken är bland annat att:

Förtydliga den rättsliga regleringen av de nationella minoriteternas rättigheter genom en lag SFS 2009:724 som gäller i hela landet.
Säkerhetsställa en bättre efterlevnad av Europarådets ramkonvention och minoritetsspråkskonventionen samt uppföljning.
Stärka de nationella minoriteternas egenmakt och inflytande.
Motverka diskriminering och utsatthet av de nationella minoriteterna.
Främja bevarandet av de nationella minoritetsspråken och kulturen.

5.3 Kommunens allmänna ansvar gällande grundskyddet

Lagen (SFS 2009:724) är uppbyggd utifrån en struktur som ålägger samtliga kommuner i landet att tillhandahålla ett grundskydd för minoriteter och förstärkt skydd för minoriteter inom rikets s.k. förvaltningsområden vilket är geografiskt avgränsade områden vilka har en högre andel bosatta minoritetsgrupper.

Från 1 januari 2019 reviderades lagen så att rättigheter och skyldigheter stärks ytterligare. Kommuner och regioner är nu till exempel skyldiga att anta mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete.

I lagstiftningen finns minoritetslagens allmänna bestämmelser eller grundskyddet, SFS 2009:724 3-5b§§ som gäller i hela landet och omfattar samtliga fem nationella minoriteter oavsett om man är förvaltningsområde eller ej. Grundskyddet innehåller bland annat:

förvaltningsmyndigheter ska när det behövs på lämpligt sätt informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter och det allmännas ansvar enligt denna lag och de föreskrifter som denna lag hänvisar till (3§)
det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda, främja och utveckla de nationella minoriteternas språk och kultur. (4§)
Barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt. (4§)
förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med representanter för minoriteterna i sådana frågor. Samråd ska ske genom att förvaltningsmyndigheten för en strukturerad dialog i syfte att kunna beakta minoriteters synpunkter och behov i myndighetens beslutsfattande. (5§)
Förvaltningsmyndigheter ska särskilt främja barns och ungas möjligheter till inflytande och samråd i frågor som berör dem och anpassa formerna för detta till deras förutsättningar (5 a§)
Kommuner och landsting ska anta mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete. (5 b§)

Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk är en rättighetslagstiftning och de nationella minoriteternas rättigheter är en del av de mänskliga rättigheterna. Implementeringen av lagen i kommuner handlar med andra ord om att förverkliga rättigheter och inte enbart om att tillgodose behov, intressen eller önskemål.

6. Härjedalens kommuns arbete som samisk förvaltningskommun

Kommunen är skyldig att leva upp till den minoritetspolitiska lagstiftningen. Samtidigt är det av stort värde för kommunen att främja och utveckla den samiska kulturen, det samiska språket och de samiska näringarna eftersom de utgör en stor tillgång som berikar Härjedalens kommun, historiskt men även i dagsläget och i framtiden. Härjedalens kommun har haft en levande samisk kultur så långt vi kan blicka tillbaka i tiden. Många personer inom kommunen bedriver och livnär sig på renskötsel, det skapar inkomster för näringen och arbetstillfällen även till andra verksamheter inom kommunen. Kulturen och samiska näringar ska i samarbete med den samiska befolkningen, ses som en resurs med utvecklingsmöjligheter.

Härjedalens kommun ansluter sig till uppfattningen att de nationella minoriteternas historiska och långvariga band med Sverige innebär att minoriteternas språk och kultur är en del av det svenska kulturarvet och att detta arv ska bevaras och utvecklas. Kommunens skydd och stöd till utveckling av de nationella minoriteternas språk och kultur har en positiv bäring på det allmänna kulturlivet och konstnärliga uttryck i vår kommun.

Kommunen ska tillsammans med de nationella minoriteterna kartlägga de behov som finns i kommunen av åtgärder till stöd för användningen av finska, meänkieli respektive samiska. Förordning (2019:1077).

Kommunen ska även kartlägga vilka språk- och kulturkunskaper som finns inom kommunen. Språk- och kulturinventeringen ska ske i enlighet med personuppgiftslagen (SFS 1998:204).

Härjedalens kommun har sedan 2011 haft en samisk samordnare anställd på 50 %, from 1 maj 2017 ökades anställningen till 75 %.

Arbetsuppgifter för den samiska samordnaren är bland annat att:

Ansvara för genomförande av samiska samrådsgruppsmötena. Minst 4 per år.
Utföra kartläggning, språk- och kulturinventering.
Upprätta handlingsplanen för samiskt förvaltningsområde i samarbete med representanter för förvaltningar och det samiska samrådet Vaajman gïele.
Sköta det löpande administrativa arbetet.
Bistå i arbetet med utbildnings-, informations och aktivitetsinsatser i kommunen.
Bidra i det kommunala arbetet med att synliggöra samernas kultur.
Bistå i att samordna och planera det minoritetspolitiska arbetet enligt lagar och propositioner i kommunen.
Förmedla kontakter när det gäller andra aktörer inom minoritetspolitiken.
Bidra till att utveckla nätverk och delta i samarbete med andra förvaltningskommuner.
Återrapportera till tillsynsmyndighet.

6.1 Statsbidraget

Som förvaltningskommun erhåller ett statsbidrag om 660 000 kr för merkostnader som uppstår. Särskilda medel för övriga nationella minoriteter erhåller inte kommunen utan åtagandena görs som en naturlig del av den ordinarie budgeten för varje verksamhet.

Härjedalens kommun erhåller statsbidrag för merkostnader i samband med Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk.

Förordningen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (SFS 2009:1299), 5§ statsbidrag enligt denna förordning lämnas, i mån av tillgång på medel, till de kommuner som ingår i förvaltningsområdena för finska, meänkieli och samiska enligt 6§ lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk.

8§ Statsbidrag till kommunerna och regionerna lämnas årligen. Statsbidraget är avsett att användas till de merkostnader som uppkommer i kommunen och regionen med anledning av de rättigheter som enskilda har enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk, och till åtgärder för att stödja användningen av finska, meänkieli och samiska.

Varje kommun ska tillsammans med de nationella minoriteterna kartlägga de behov som finns i kommunen av åtgärder till stöd för användningen av finska, meänkieli respektive samiska. Förordning (2019:1077)

Statsbidraget ska inte användas för att bekosta det som gäller grundskyddet/allmänna bestämmelser eller det som kommunen redan är skyldig att göra.

Hittills har kommunerna valt att lägga bidraget på exempelvis:

Översättning som krävs för kommunikation mellan myndigheter och enskilda.
Informationsinsatser.
Synliggöra samernas kultur och utveckla kunskaper.
Kultur- och språkinsatser.
Dialog och samråd med minoriteter.
Språk- och kulturinventering.
Organisationsöversyn och förändringar.
Synliggörande av minoriteter och minoritetsspråk, tex. skyltning, revitalisering.
Initiala mobiliseringsinsatser, exempel inköp av litteratur och pedagogiskt material.
Personalkostnader.
Handlingsplan.

7 Informationsskyldighet

Kommunen har en väsentlig betydelse för hur minoritetspolitikens intentioner att förstärka minoriteters ställning i samhället förverkligas. För att det ska ske på ett framgångsrikt sätt är det en grundförutsättning att tjänstemän, politiker och alla som jobbar inom kommunen är tillräckligt insatta i minoritetslagstiftningen och att det inom myndigheterna finns språkkunskaper.

7.1 Lagstiftning och författningskommentarer

SFS 2009:724, 3§ Kommuner och landsting ska informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter och det allmännas ansvar enligt denna lag och de föreskrifter som denna lag hänvisar till. Detsamma gäller statliga förvaltningsmyndigheter vars verksamhet är av betydelse för de nationella minoriteterna eller minoritetsspråken.

Ur författningskommentarerna: I paragrafen föreskrivs en skyldighet att lämna information till de nationella minoriteterna. Informationen ska inte bara omfatta de nationella minoriteternas rättigheter utan även det allmännas ansvar enligt minoritetslagen och andra föreskrifter som lagen hänvisar till.

7.3 Riktlinjer och åtgärder

Uppdatera kontinuerligt information på kommunens webbplats och eventuellt sociala medier om minoritetslagen.
Ge information till kommunens alla verksamheter och allmänheten om rättigheter och skyldigheter enligt minoritetslagstiftningen. Särskilt ska personal inom förskola, skola och äldreomsorg beaktas vid sådana insatser.
Intern information inom kommunförvaltningen och den politiska organisationen om samernas och minoriteternas rättigheter ska ske kontinuerligt.
All personal inom kommunens verksamheter bör vara väl insatt i minoritetslagstiftningen SFS (2009:724) och hålla sig informerade om minoriteternas rättigheter samt det allmännas ansvar och skyldigheter.
Intern och extern information om kommunens fortlöpande arbete med minoritetspolitiken.
I platsannonser ska det visas att det är en samisk förvaltningskommun och att kunskaper i nationella minoritetsspråk ska anges som en merit.

Ansvar: Kommunledningsförvaltning, bildningsförvaltning, miljö- och byggförvaltning, socialförvaltningen, förvaltning för tillväxt och utveckling, samhällsbyggnadsförvaltning.

8. Det allmännas ansvar för nationella minoritetsspråk och kultur

De nationella minoritetsspråken har under lång tid tappat mark i Sverige. Majoritetsspråket dominerar i de allra flesta sammanhang och minoritetsspråken utvecklas dåligt i nya termer. Minoriteternas språkfärdigheter blir allt sämre och samtidigt försämras möjligheten att föra språket vidare till nästa generation. Det gäller att vända språkbytesprocessen och få igång revitalisering av de nationella minoritetsspråken. Begreppet revitalisering innebär att åtgärder vidtas så att ett hotat språk kan börja återta mark, bland annat genom att fler börjar tala det. Det kräver stora insatser från allmänhetens sida för att höja språkets status och skapa ett mer språkbevarande klimat. Det är viktigt att minoriteterna själva medverkar och är engagerad i revitaliseringsarbetet.

Kulturverksamhet fungerar ofta som en väg till ny kunskap och främjar dialog, inflytande och skapande. Eftersom språket är en bärare av kulturen är det viktigt att på olika sätt främja samiska kulturyttringar. Kravet på det allmänna att främja de nationella minoriteternas språk och kultur innebär att aktiva åtgärder ska vidtas, att främja minoriteters språk och kultur handlar också om att arbeta för att synliggöra dessa i samhället och öka den allmänna medvetenheten om minoriteterna.

8.1 Lagstiftning och författningskommentarer

SFS 2009:724, 4§ I språklagen (2009:600) anges att det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken. Det allmänna ska även i övrigt främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige. Barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt.

Ur författningskommentarerna: Begreppet kultur får även anses innefatta språk. Med det allmänna avses offentlig verksamhet som utövas genom staten, kommunerna eller landstingen. Främja avses att det allmänna genom aktiva åtgärder och handlingar ska stödja språkens och kulturens fortlevnad. Barn som tillhör nationella minoriteter får utveckla sin egna minoritetskulturella identitet och sitt minoritetsspråk. Denna utveckling ska beaktas särskilt när beslut fattas som kan komma att påverka barn. Bestämmelsen bygger på Sveriges åtaganden enligt ramkonvention, minoritetsspråkskonventionen och FN:s barnkonvention.

Språklagen (2009:600) 8§ Det allmänna har ett särskilt ansvar att skydda och främja de nationella minoritetsspråken. 14§ Var och en som är bosatt i Sverige ska ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda svenska. Därutöver ska
1. den som tillhör en nationell minoritet ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda minoritetsspråket

Bibliotekslagen SFS (2013:801) 5§ Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska, bland annat genom att erbjuda litteratur på
1. de nationella minoritetsspråken,
2. andra språk än de nationella minoritetsspråken och svenska, och
3. lättläst svenska.

8.2 Delmål och långsiktiga mål

Samernas nutida och historiska närvaro samt deras språk och kultur behöver synliggöras i Härjedalens kommun som en del av vårt svenska kulturarv. Tvåspråkig skyltning på både sydsamiska och svenska skall finnas både i ute- och innemiljöer i kommunala byggnader. Detta för att visa att språken har lika värde och samma status.

Samisk kultur samt språk skall vara en naturlig del av kulturutbudet inom kommunen. Samernas möjlighet att behålla och utveckla sitt språk samt sin kultur skall främjas genom olika kulturinsatser, barns utveckling och kultur skall särskilt främjas.

Kommunen ska arbeta för att vända den negativa språkbytesprocessen och påbörja revitalisering av minoritetsspråket.

8.3. Riktlinjer och åtgärder

Kommunens grafiska profil ska visa samisk närvaro.
Skyltning på sydsamiska av kommunala fastigheter såsom förskoleverksamhet, äldreomsorg, skola, kommunhus och andra kommunala byggnader.
Orienteringsskyltar även på samiska inomhus på allmänna byggnader.
Vägmärken/vägskyltar som lokaliseringsmärken ska även finnas på sydsamiska.
Synliggöra samiska flaggan genom att flagga den samiska flaggan på samiska nationaldagen och vid speciella tillfällen.
Biblioteken ska verka för att införskaffa ny samisk litteratur för barn och vuxna.
Köpa in samisk litteratur till förskoleverksamhet och äldreomsorg vid behov.
Synliggöra samisk kultur och sevärdheter.
Idrott- och sportevenemang.
Främja samiska kulturarrangemang för allmänhet och den samiska befolkningen.
Stimulera aktiviteter som lyfter den samiska kulturen och språket.
Främja aktiviteter för samiska barn och ungdomar där de kan ta del av det samiska språket och kulturen.
Främja samiska revitaliseringsinsatser.
Stimulera samerna att utveckla och använda samiska samt ge möjlighet att lära sig språket.
Bevara och ta hänsyn till samiskt kulturella platser.

Ansvar: Kommunledningsförvaltning, bildningsförvaltning, miljö- och byggförvaltning, socialförvaltningen, förvaltning för tillväxt och utveckling, samhällsbyggnadsförvaltning.

9. Inflytande och samråd

Inflytande och samråd är grundläggande principer i Europarådets minoritetskonventioner. De är de nationella minoriteterna själva som är rättighetsbärare och experter på sin situation. Allt minoritetsarbete i kommunen ska göras tillsammans med de nationella minoriteterna.

Dialog och samråd kan genomföras på olika sätt, genom öppna samråd för att nå nya målgrupper, barnhearingar, tematiska samråd, fokusgrupper, runda bordssamtal. Viktigt är att mötesformerna anpassas till olika situationer och verksamheter och bestäms gemensamt med minoriteten, till exempel möten på kvällar eller på platser som minoriteten önskar.

Med en språk- och kulturinventering samt en samisk samrådsgrupp som grund skapas en handlingsplan för det fortsatta minoritetsarbetet i rätt riktning. Språk- och kulturinventeringen ska ske i enlighet med personuppgiftslagen (SFS 1998:204, PuL), som syftar till att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks när personuppgifter behandlas.

9.1 Lagstiftning och författningskommentarer

SFS 2009:724, 5§ Förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med minoriteterna i sådana frågor.

Samråd enligt första stycket ska ske genom att förvaltningsmyndigheten för en strukturerad dialog med de nationella minoriteterna i syfte att kunna beakta deras synpunkter och behov i myndighetens beslutsfattande.

Ur författningskommentarerna: Kommunala förvaltningsmyndigheter bör samråda med de nationella minoriteterna men även med personer som tillhör de nationella minoriteterna men som inte är organiserade inom föreningslivet så långt det är möjligt. Fortfarande gäller även skyldighet att ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande även i andra former än genom samråd. Det centrala för samrådsförfarandet bör vara att de nationella minoriteternas synpunkter verkligen ska kunna beaktas i myndigheters beslutsfattande. Det innebär att myndigheter bör samråda med de nationella minoriteterna i ett skede där det fortfarande är möjligt att påverka ett kommande beslut.

SFS 2009:724, 5a§ Förvaltningsmyndigheter ska särskilt främja barns och ungas möjligheter till inflytande och samråd i frågor som berör dem och anpassa formerna för detta till deras förutsättningar.

Ur författningskommentarerna: Paragrafen syftar till att öka barns och ungas möjligheter till inflytande i frågor som berör dem. Det kan ske genom att de unga söks upp i sin egen miljö, t.ex. i skolan, på fritidsgårdar, i idrottsföreningar eller sociala medier.

9.2 Delmål och långsiktiga mål

Den som tillhör en minoritetsgrupp ska känna sig väl bemött och respekterad vid kontakter med kommunen. Nationella minoriteter skall få inflytande i frågor som berör dem och samråd skall förekomma i samband med frågor som berör minoriteterna.

Minoritetshandlingsplanen ska ligga till grund för det minoritetspolitiska arbetet i kommunen.

9.3 Riktlinjer och åtgärder

För att ge minoriteterna reellt inflytande i frågor som berör dem ska kommunen genomföra strukturerade regelbundna samrådsmöten med minoriteterna.
Samråd med minoriteter ska ske i ett tidigt skede av en beredningsprocess.
Ge samråden politisk förankring.
Anordna öppna informationsmöten med för minoriteter som inte är föreningsaktiva eller samrådsrepresentanter vid behov.
Kommunen ska anordna samrådsmöten med representanter från samebyarna Mittådalen, Ruvhten sïjte och Handölsdalen när det gäller frågor som berör exempelvis, marker, turism, exploateringar, översiktsplaner m.m. I dessa samråd ska kommunstyrelsen, kommunchef och berörda förvaltningschefer ingå samt representanter från samebyarna. Detta är ett bra och positivt sätt att skapa förståelse för varandra och undvika missförstånd, samt att man i ett tidigt skede samråder.
Utföra språk- och kulturinventering om vilka minoriteter, vilka språkkunskaper och vilka behov som finns inom kommunen. Inventeringen sker via enkäter på i första hand webben varje år. Enkäterna ska rikta sig till förskoleverksamhet, äldreomsorg, kommunalanställda och allmän befolkning.
Den samiska samrådsgruppen Vaajman gïele som bistår samiska samordnaren i arbetet gällande minoritetslagen består av representanter från den samiska befolkningen i Herjedaelïen tjïelte/Härjedalens kommun, Mittådalens Sameby, Ruvhten sïjte, Handölsdalens sameby, kommunalråd, kommunala tjänstemän och samisk samordnare. Kommunalrådet är ordförande och den samiska samordnaren är sammankallande, protokollförare och samrådsmötets sekreterare. Den samiska samrådsgruppen ska ersättas enligt av kommunfullmäktige fastställda regler för ersättning till förtroendevalda.
Den samiska samrådsgruppen Vaajman gïeles roll är bland annat:
- Att vara ett organ för samråd och ömsesidig information mellan företrädare för samer och kommunens tjänstemän, styrelse och nämnder/utskott.
- Att vara ett remissorgan och referensorgan med övreläggningsrätt och med uppgift att vara rådgivande i frågor som särskilt rör samerna.
- Kommunens tjänstemän, styrelser och nämnder/utskott ska i Vaajman gïele samråda och informera om sin verksamhet, planerade förändringar m.m. som har eller kan få betydelse för kommunens samiska invånare.
- Kommunens tjänstemän, styrelse och nämnder/utskott ska genom Vaajman gïele inhämta samernas synpunkter samt samråda med dem i ett tidigt skeda av beredningsprocessen i frågor som särskilt berör samerna i samhället.
- Bistå vid revidering av handlingsplan.
- Bistå för beslut om statsbidragets användning och budget.

Ansvar: Kommunledningsförvaltning, bildningsförvaltning, miljö- och byggförvaltning, socialförvaltningen, förvaltning för tillväxt och utveckling, samhällsbyggnadsförvaltning.

10. Uppföljning av kommuners mål och riktlinjer samt rapportering

När det gäller förvaltningsmyndigheters arbete har Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholm, regeringens uppdrag att följa upp kommunens tillämpning av lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. (SFS 2009:1299, 2§, 3§,).

För att kommunen ska kunna följa upp mål och riktlinjer enligt denna handlingsplan krävs att ansvariga från förvaltningarna införlivar målen och riktlinjerna i sina verksamhetsplaner och på begäran kan redovisa dem.

10.1 Lagstiftning och författningskommentarer

SFS 2009:724, 5b§ Kommuner och landsting ska anta mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete. Uppgifter om mål och riktlinjer som har antagits enligt första stycket ska på begäran lämnas till den myndighet som har uppföljningsansvar enligt 20§.

Ur författningskommentarerna: I paragrafen anges en skyldighet för kommuner och landsting att anta mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete, samt att på begäran lämna uppgifter till uppföljningsmyndighet om vilka mål och riktlinjer de har antagit för sin minoritetspolitiska verksamhet.

10.2 Delmål och långsiktiga mål

Kommunens alla tjänstemän och politiker ska ha god kännedom om minoritetslagstiftning och aktivt arbeta för att leva upp till lagkraven samt vara väl insatt i ansvaret gällande minoritetsfrågor.

10.3 Riktlinjer och åtgärder

Upprätta mål och riktlinjer förkommunens minoritetspolitiska arbete.
Införliva mål och riktlinjer enligt denna handlingsplan inom kommunens olika verksamhetsplaner.
Ansvariga tjänstemän och chefer inom kommunen ska kunna redovisa vilka åtgärder/insatser som skett i verksamheten enligt handlingsplanens mål och riktlinjer.
På begäran ska uppgifter om mål och riktlinjer lämnas till den myndighet som har uppföljningsansvar enligt 20§.
Varje år ska en sammanställning av kommunens minoritetspolitiska arbete med mål och riktlinjer upprättas. För att kunna göra den sammanställningen ska ansvariga tjänstemän och chefer inom de olika förvaltningarna på begäran av samiska samordnaren redovisa sina åtgärder/insatser enligt handlingsplanens mål och riktlinjer. Den sammanställda redovisningen ska redovisas för Kommunstyrelsen.

Ansvar: Kommunledningsförvaltning, bildningsförvaltning, miljö- och byggförvaltning, socialförvaltningen, förvaltning för tillväxt och utveckling, samhällsbyggnadsförvaltning.

11. Rätten att använda samiska, meänkieli och finska hos myndigheter

Den som bor i en kommun i ett förvaltningsområde har rätt att kommunicera med myndigheter på sitt språk. Kommunen ska kunna ge svar i tal och skrift på samma språk. Det är därför viktigt att sträva efter personal med goda kunskaper i minoritetsspråk inom kommunen. Språk- och kulturinventeringen är en viktig faktor för att inventera vilken kunskap som finns inom kommunen samt vilken efterfrågan som finns. Kommunens personalavdelning bör aktivt arbeta för att kunskaper i minoritetsspråken beaktas när ny personal rekryteras.

11.1 Lagstiftning och författningskommentarer

SFS 2009:724, 8§ Enskilda har rätt att använda finska, meänkieli respektive samiska vid sina muntliga och skriftliga kontakter med en förvaltningsmyndighet vars geografiska verksamhetsområde helt eller delvis sammanfaller med minoritetsspråkets förvaltningsområde. Detta gäller i ärenden i vilka den enskilde är part eller ställföreträdare för part, om ärendet har anknytning till förvaltningsområdet. Om den enskilde använder finska, meänkieli eller samiska i ett sådant ärende, är myndigheten skyldig att ge muntligt svar på samma språk. Enskilda som saknar juridiskt biträde har dessutom rätt att på begäran få en skriftlig översättning av beslut och beslutsmotivering i ärendet på finska, meänkieli respektive samiska. Myndigheten ska även i övrigt sträva efter att bemöta de enskilda på dessa språk.

Ur författningskommentarer: Rätten att använda minoritetsspråket omfattar bara ärenden som har anknytning till förvaltningsområdet genom t.ex. att den enskilde är bosatt inom området, att ärendet rör en verksamhet som bedrivs inom området eller en fastighet som är belägen inom området. Rätten att använda minoritetsspråket avser såväl muntliga som skriftliga kontakter i enskilda ärenden. Myndigheten ska sträva efter att även i övrigt bemöta enskilda på finska, meänkieli respektive samiska. Blanketter och informationsblad avsedda för allmänheten ska också kunna översättas till finska, meänkieli och samiska eller till tvåspråkiga versioner, när behov av detta bedöms föreligga.

SFS 2009:724, 9§ Utanför ett förvaltningsområde har enskilda rätt att använda finska, meänkieli respektive samiska vid muntliga och skriftliga kontakter i förvaltningsmyndigheters ärenden i vilka den enskilde är part eller ställföreträdare för part, om ärendet kan handläggas av personal som behärskar minoritetsspråket.

Ur författningskommentarer: Bestämmelsen reglerar rätt att använda minoritetsspråk utanför förvaltningsområdena i ärenden utan anknytning till förvaltningsområdet för språket. En förutsättning att få använda finska, meänkieli respektive samiska utanför förvaltningsområdena är att myndigheten har tillgång till personal som är behörig att ta hand om den enskildes angelägenhet och som behärskar språket i fråga.

SFS 2009:724, 11§ Förvaltningsmyndigheter ska verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i finska, meänkieli respektive samiska där detta behövs i enskildas kontakter med myndigheten.

Ur författningskommentarer: Förvaltningsmyndigheter ska, oavsett om de tillhör något förvaltningsområde verka för att det finns tillgång till personal som behärskar minoritetsspråket, där detta behövs i enskildas kontakter med myndigheten. Att verka för innebär i detta sammanhang att förvaltningsmyndigheten aktivt ska beakta behovet av personal som behärskar dessa språk och vid behov söka aktivt efter sådan personal.

SFS 2009:724, 12§ Förvaltningsmyndigheter får bestämma särskilda tider och särskild plats för att ta emot besök av enskilda som talar finska, meänkieli respektive samiska, samt ha särskilda telefontider.

Ur författningskommentarer: I bestämmelsen anges att den enskildes rätt att använda finska, meänkieli och samiska kan begränsas till viss tid och plats, då tolk eller språkkunnig personal kan finnas tillgänglig.

11.2 Delmål och långsiktiga mål

Härjedalens kommun skall vara förberedd inför att muntligen eller skriftligen svara på de samiska språken. Upprätta fungerande rutiner för att tillgodose samernas rätt att använda samiska i kontakt med kommunen.

11.3 Riktlinjer och åtgärder

Viss översättning av exempelvis blanketter, allmän information, broscyrer, hemsida skall ske.
Beakta kunskaper i samiska och övriga nationella minoritetsspråk vid nyrekryteringar och kunskaper i nationella minoritetsspråk ska anges som en merit i platsannonser.
Om det saknas personal som behärskar samiska är kommunen skyldig att vidta aktiva åtgärder för att ombesörja detta.
Bestämma tid, plats och telefontid för minoritetsspråklig service. Därefter informera tydligt om när, var och hur mimoritetsspråklig service ges.
Utfärda rutiner och lättillgänglig information så att kommumväxeln och övrig personal vet hur de ska behandla frågorna.
Språk- och kulturinventera samisktalande personal inom kommunens verksamheter och kommunmedborgarna.
Ge personalen möjlighet till samiskspråklig- och kulturutbildning, om det behövs inom deras yrkesroll.
Genomföra utbildningsinsatser, temadagar och informationsmöten som syftar till att öka kunskapen om samernas språk och kultur för kommunanställda. Särskilt ska personal inom förskola, skola och äldreomsorg beaktas vid sådana insatser.

Ansvar: Kommunledningsförvaltning, bildingsförvaltning, miljö- och byggförvaltning, socialförvaltningen, förvaltning för tillväxt och utveckling, samhällsbyggnadsförvaltning.

12 Samiska, meänkieli och finska i förskola och viss annan pedagogisk verksamhet

Barn som tillhör minoritetsgrupper eller ursprungsbefolkningar har rätt till sitt språk, sin kultur och religion. Förskolan är mycket betydelsefull i arbetet för att revitalisera minoritetsspråken och ge barn tillgång till sitt språk och sin kultur. Flerspråkighet skall ses som en styrka, forskning visar att inlärning och behärskning av två eller flera språk skapar bättre förutsättningar att lära sig även andra språk. Grunden för barns språkutveckling och den senare språkkompetensen och identiteten läggs i förskoleålder. Barn och unga är därför en nyckelgrupp i arbetet med att trygga samiskans ställning och fortlevnad.

Personalen skall ges möjligheter och förutsättningar att arbeta med två eller flerspråkiga barn. En annan förutsättning är god tillgång till litteratur och annat material som används i den pedagogiska verksamheten samt annat material som stimulerar, vidareutvecklar personalens pedagogiska möjligheter. En annan viktig aspekt är att även svenskspråkiga barn får möjlighet att bekanta sig med de samiska språken och kulturen. Medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i andras kultur bidrar till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Därför är det viktigt att bedriva en förskoleverksamhet där det samiska och svenska språket samt de två kulturerna har lika värde.

12.1 Lagstiftning och författningskommentarer

SFS 2009:724, 17§ Rätten för enskilda att i vissa fall erbjudas förskola och viss annan pedagogisk verksamhet på finska, meänkieli eller samiska regleras i 8 kap. 12 a§ och 25 kap. 5 a§ skollagen (2010:800).

Ur författningskommentarer: Paragrafen ger upplysning om att bestämmelser om rätt till förskola och viss annan pedagogisk verksamhet på finska, meänkieli eller samiska finns i skollagen.

I skollagen 8 kap. Förskola på nationella minoritetsspråk återfinns i paragraf 12a§ En hemkommun som ingår i ett förvaltningsområde enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk ska erbjuda barn, vars vårdnadshavare begär det, plats i förskola där hela eller en väsentlig del av utbildningen bedrivs på finska, meänkieli respektive samiska. Vårdnadshavare som ansöker om förskoleplats för sitt barn ska tillfrågas om de önskar plats i sådan förskola som avses i första stycket.

Ur författningskommentarer: Paragrafen är ny i och med att regleringen av rätten till förskola på minoritetsspråk överförs från minoritetslagen till skollagen. Ändringen består i att ”delar” byts ut mot ”en väsentlig del”. En väsentlig del innebär att kommuner i förvaltningsområden ska, om så begärs, tillhandahålla som lägst en väsentlig del av verksamheten på finska, meänkieli respektive samiska. Ändringen motsvarar Sveriges åtaganden enligt artikel 8 punkt 1.a.iii i språkstadgan. Vad som är en väsentlig del av verksamheten utvecklas inte i språkstadgan. Det övergripande syftet med stadgan är emellertid att skydda och främja minoritetsspråken och utgångspunkten måste därför vara att omfattningen av utbildningen på minoritetsspråket bör vara sådan att den bidrar till att minoritetsspråken bevaras, utvecklas och förs vidare till nya generationer. Kommuner ska uttryckligen tillfråga vårdnadshavare som ansöker om förskoleplats för sitt barn om de önskar plats i sådan förskola i vilken utbildningen bedrivs på det eller de minoritetsspråk inom vars förvaltningsområde kommunen ingår.

I skollagen 25 kap. Annan pedagogisk verksamhet finns 5a§ En kommun som ingår i ett förvaltningsområde enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk och som tillhandahåller sådan verksamhet som avses i 2 eller 5§ ska sträva efter att erbjuda barn, vars vårdnadshavare begär det, plats i sådan verksamhet där hela eller en väsentlig del av verksamheten bedrivs på finska, meänkieli respektive samiska. Om kommunen erbjuder verksamhet enligt 2 eller 5 § ska vårdnadshavare som ansöker om sådan verksamhet tillfrågas om de önskar plats i verksamhet som bedrivs på finska, meänkieli respektive samiska. Om en kommun som ingår i ett förvaltningsområde anordnar öppen förskola enligt 3 § ska kommunen, om det finns sådan efter frågan, sträva efter att erbjuda hela eller en väsentlig del av verksamheten på finska, meänkieli respektive samiska.

Ur författningskommentarer: Paragrafen är ny i och med att regleringen av rätten till viss annan pedagogisk verksamhet på minoritetsspråk överförs från minoritetslagen till skollagen. Bestämmelsen tar sikte på sådan pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola i 2 § (t.ex. familjedaghem), öppen förskola enligt 3 § och sådan omsorg som erbjuds under tid då förskola inte erbjuds i 5 § (t.ex. s.k. nattis).

Barnkonventionen, ratificerad 1990 i Sverige. Artikel 30; Barnet, som tillhör minoritetsgrupper eller ursprungsbefolkningar, har rätt till sitt språk, sin kultur och religion.

År 2010 ratificerad Minoritetsspråkskonventionen i Sverige. Artikel 8; 1. att tillhandahålla en väsentlig del av förskoleundervisning på ifrågavarande landsdels- eller minoritetsspråk.

12.2 Delmål och långsiktiga mål

Inom förskolan skall aktivt arbete bedrivas för att samiskspråkiga barn och elever ska ges möjlighet att bli/förbli tvåspråkiga. Föräldrar skall vara informerade om barns rättigheter. Modersmålslärare och förskolepersonal skall ha god språk- och kulturkompetens. Förskoleverksamheten ska bedrivas på så sätt att det samiska och svenska språket samt de två kulturerna har lika värde. Förskolan ska ha en tydlig samisk språkmiljö och vara en trygg språk-arena för de samiska barnen.

12.3 Riktlinjer och åtgärder

Kommunen ska erbjuda barn vars vårdnadshavare begär det plats i förskola där hela eller en väsentlig del bedrivs på samiska.
Kommunen ska även erbjuda barn vars vårdnadshavare begär det annan pedagogisk verksamhet där hela eller en väsentlig del av verksamheten bedrivs på samiska.
Samiska föräldrar ska kunna ansöka om förskoleverksamhet och pedagogisk omsorg på samiska via ansökningsblanketter.
Ett av kommunens huvudsakliga mål är att det ska finnas tillgänglig personal som är samisktalande och har samisk kulturkompetens för de samiska verksamheterna.
Om det saknas personal som behärskar samiska är kommunen skyldig att vidta aktiva åtgärder för att anställa personal med rätt kompetens.
Förskolepersonal ska kunna placeras om inom egen organisation, beroende på vart behoven finns och om personalen i fråga samtycker.
 Kunskaper i samiskt språk och kulturförståelse ska anges som en merit i platsannonser.
Förskolepersonal ska ges tillfälle att få information om samisk språk- och kultur för att öka kunskapen och förståelsen och minska fördomar.
Samiskprofilerade förskoleavdelningar och pedagogisk omsorg skall arbeta för de samiska barnens tvåspråkighet, modersmål och med tvåspråkig undervisning enligt minoritetspråkkonventionen.
Verksamheten skall innehålla inslag av den kultur och de traditioner som hör samman med samiska språken.
Litteratur och annat material som stärker språket- och kulturen ska finnas tillgängligt.
Skapa tydliga samiska miljöer både inom- och utomhus i förskolorna och i annan pedagogisk verksamhet.
Samiska förskolebarn ska få möjligheten att delta på språkbad och på språk- och kulturveckor i kommunen eller på annan ort, för att stärka sin identitet, kultur och tvåspråkighet.
Anordna temadagar och informationsdagar för övriga barn och personal inom förskolan.
Kommunen ska informera om minoritetslagstiftningen både på webben och via broschyrer.
Modersmålstränare och förskolepersonal ska ges möjlighet att fortbilda sig i samisk kultur, språk och historia samt andra adekvata områden.
Samråda med minoriteter i frågor som berör dem, bland annat förskoleverksamhet.

Ansvar: Kommunledningsförvaltning, bildningsförvaltning, socialförvaltningen, förvaltning för tillväxt och utveckling, samhällsbyggnadsförvaltning.

13. Modersmålsundervisning och integrerad samisk undervisning inom grundskola

Hur skolan arbetar har stor betydelse för minoriteternas möjlighet att behålla och utveckla sin kultur i Sverige. Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia. Rektor har ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att skolpersonalen får kännedom om de internationella överenskommelser som Sverige har förbundit sig att beakta i utbildningen. Detta uppdrag finns angivet i de övergripande målen och riktlinjerna till läroplanerna i grundskolan.

13.1 Lagstiftning och författningskommentarer

I Skollagen (SFS 2010:800), 9 Kap. Förskoleklassen, gällande Modersmål.

10§ Förskoleklassen ska medverka till att elever med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.

10 Kap. Grundskolan, gällande Modersmålsundervisning.

7§ En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om 1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och 2. eleven har grundläggande kunskaper i språket.

En elev som tillhör någon av de nationella minoriteterna ska erbjudas modersmålsundervisning i elevens nationella minoritetsspråk.

Skolförordningen (SFS 2011:185)

9 Kap. 5§ Enligt 10 kap. 4§ skollagen (2010:800) ska det finnas språkval. Huvudmannen ska som språkval erbjuda minst två av språken franska, spanska och tyska. Huvudmannen ska sträva efter att därutöver erbjuda andra språk som språkval.

6§ En elev får i stället för ett språk som erbjudits enligt 5§ välja något av följande språk som språkval:
1. det språk som eleven ska erbjudas modersmålsundervisning i,
2. svenska eller svenska som andraspråk under förutsättning att eleven i övrigt får undervisning i svenska eller svenska som andraspråk,
3. engelska, eller
4. teckenspråk.

För samiska språken gäller att undervisning ska ske även om det bara finns en enda elev och även om språket inte används som det dagliga umgängesspråket i hemmet.

I Skolförordningen (SFS 2011:185), 12 Kap. Sameskolan gällande, Integrerad samisk undervisning i grundskolan.

13§ En huvudman för grundskola får anordna samisk undervisning för samiska elever i sin grundskola, om huvudmannen och Sameskolstyrelsen ingår avtal om det. Med samisk undervisning avses undervisning med samiska inslag och undervisning i samiska utöver den undervisning som anordnas som modersmålsundervisning i samiska.

14§ Utbildningen för de samiska eleverna ska integreras med motsvarande utbildning för andra elever i grundskolan.

Den samiska undervisningen får förläggas till tid utanför den garanterade undervisningstiden.

13.2 Delmål och långsiktiga mål

Huvudmannen ska erbjuda modersmålsundervisning till alla elever både pojkar och flickor som tillhör en nationell minoritet och även bekosta den.

Huvudman för grundskola kan ansöka om att ingå avtal med sameskolstyrelsen för integrerad samisk undervisning i grundskolan. Om avtal för integrerad samisk undervisning påbörjas står sameskolstyrelsen för en del av kostnaden och huvudmannen står för den övriga delen.

Härjedalens kommun ska verka för att det samiska språket och den samiska kulturen ska bli en naturlig del av skolverksamheten. Skolmiljön ska vara tilltalande och fri från fördomar, mobbning och diskriminering. Inom grundskolan skall aktivt arbete bedrivas för att samiskspråkiga barn och elever ska ges möjlighet att bli/förbli tvåspråkiga.

13.3 Riktlinjer och åtgärder

Modersmålsundervisningen ska ge eleverna förutsättningar och möjlighet, att utveckla sin kulturella identitet och bli tvåspråkiga.
Modersmålslärare i samiska ska finnas inom skolverksamheten, så länge som modersmålsundervisning efterfrågas. Detta gäller även samisk kultur, religion, historia (samhällsorienterande ämnen) och slöjd. Överväg eventuellt distansundervisning.
Beakta kunskaper i samiska och övriga nationella minoritetsspråk vid nyrekryteringar, kunskaper i nationella minoritetsspråk ska anges som en merit i platsannonser.
Härjedalens kommun ska erbjuda samiska i språkval, moderna språk, modersmål, samt elevens val/skolans val.
Samiska elever ska få möjligheten att delta på språkbad och på språk- och kulturveckor i kommunen eller på annan ort, för att stärka sin identitet, kultur och tvåspråkighet.
Samiska elever ska få tillgodogöra sig traditionell kunskap på annan plats än skolan och därför ska ledighet för kulturbärande lärande ske varje läsår, om så föräldrar önskar det. Ledigheten ska anses som annan skolaktivitet.
Anordna samiska miljöer för att integrera kultur och språk i verksamheten.
Anordna ett samiskt undervisningsrum, där samisk undervisning sker.
Anordna temadagar och informationsdagar för övriga elever och personal inom grundskola. Detta för att öka förståelse och kunskap och minska fördomar.
Uppmärksamma samernas nationaldag.
Servera samisk mat vid vissa tillfällen under året.
Information om rättigheterna till modersmål och samisk integrerad undervisning ska finnas tillgänglig på webben.
Ansökan om modersmål ska finnas tillgänglig som blankett och på webben.
Personalen bör ges möjlighet till fortbildning i samiska språken samt historia och traditioner.
Lärare inom grundskolan ska ges tillfälle att få information samisk språk- och kulturförståelse för att öka förståelse, kunskap och minska fördomar om samer.
Skolorna i Härjedalens kommun med samiska elever bör varje år ansöka till sameskolstyrelsen för äskande av medel till samisk integrering, (4§ Reglemente för samisk integrering).

Ansvar: Kommunledningsförvaltning, bildningsförvaltning, socialförvaltningen, förvaltning för tillväxt och utveckling, samhällsbyggnadsförvaltning.

14. Samiska, meänkieli och finska i äldreomsorg

De äldre är de starkaste språk-bärarna och bärare av kultur samt värnare av traditioner. Det är viktigt att de äldre som kan tala samiska kan fortsätta att använda sitt språk. Det är även viktigt av den anledningen att det språk som man senast har lärt sig kan försvinna med åldern, medan däremot kunskaperna i modersmålet består och återkommer.

De äldres välbefinnande påverkas också i hög grad av omgivningen. Att vistas i en miljö där personal och boende talar ens modersmål och har gemensamma erfarenheter kan betyda mycket för den som är äldre och kanske sjuk. I detta sammanhang är inte bara den rent språkliga delen viktig utan också de kulturella symbolerna och värdena mycket viktig enligt Socialstyrelsen. Inte alla samer talar samiska, men de kan ändå ha en stark samisk identitet och kulturtillhörighet, för dessa äldre är det andra saker än språket som konstituerar tillhörigheten. Socialstyrelsen skriver att det kan vara lättare att erbjuda en kulturellt anpassad verksamhet än en som också innefattar personal med som talar samiska.

14.1 Lagstiftning och författningskommentarer

Enligt SFS 2009:724

18§ En kommun som ingår i ett förvaltningsområde ska erbjuda den som begär det möjlighet att få hela eller en väsentlig del av den service och omvårdnad som erbjuds inom ramen för äldreomsorgen av personal som behärskar finska, meänkieli respektive samiska.

Författningskommentarer:

Kommuner i förvaltningsområden ska, om så begärs, tillhandahålla som lägst en väsentlig del av verksamheten på finska, meänkieli respektive samiska.

18a§ En kommun som inte ingår i något förvaltningsområde ska erbjuda den som begär det möjlighet att få hela eller en väsentlig del av den service och omvårdnad som erbjuds inom ramen för äldreomsorgen av personal som behärskar finska, jiddisch, meänkieli, romani chib eller samiska, om kommunen har tillgång till personal med sådana språkkunskaper. Detsamma gäller för en kommun som ingår i ett förvaltningsområde för ett visst språk vad gäller övriga språk.

Författningskommentarer:

Paragrafen omfattar såväl kommuner som inte ingår i något förvaltningsområde som kommuner som ingår i ett eller flera förvaltningsområden för ett visst språk, förutsatt att kommunen har tillgång till personal som har kunskaper i det språk som äldreomsorgen begärs på. För den sistnämnda kommunen gäller skyldigheten i förhållande till övriga språk, dvs. utöver det språk inom vars förvaltningsområde kommunen ingår.

18b§ Kommunen ska inom ramen för sådan omsorg som erbjuds enligt 18 och 18a §§ beakta de äldres behov av att upprätthålla sin kulturella identitet.

Författningskommentarer:

Kommunen ska i den äldreomsorg som erbjuds på minoritetsspråk vid sidan av det språkliga behovet även beakta den äldres behov av att upprätthålla sin kulturella identitet. Detta kan ske på många olika sätt som behöver anpassas efter den äldres förutsättningar och lokala förhållanden. Det kan exempelvis handla om att kommunen i omsorgen tillhandahåller traditionell mat och musik, kulturella inslag, särskilda inredningsdetaljer eller samarbeten med aktörer från de nationella minoriteternas civila samhälle. Det är även lämpligt att den personal som tjänstgör i verksamheten har särskild kulturkompetens. Skyldigheten ska ses i ljuset av dels det allmännas ansvar att främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige enligt 4 § minoritetslagen, dels i ljuset av äldreomsorgens värdegrund om ”värdigt liv” i 5 kap. 4 § socialtjänstlagen.

18c§ Kommunen ska informera den som ansöker om bistånd inom ramen för äldreomsorgen om möjligheterna till sådan service och omvårdnad som anges i 18 och 18a §§.

Författningskommentarer: Kommuner ska informera den som ansöker om bistånd inom ramen för äldreomsorgen om möjligheterna till äldreomsorg på minoritetsspråk. Det är viktigt att informationen lämnas i samband med ansökan, därigenom tydliggörs vilka konkreta rättigheter den äldre har ifråga om äldreomsorgen.

Socialtjänstlagen (SFS 2001:453) kap 5, 6§, Socialnämnden ska göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för äldre människor samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på detta område. Kommunen ska planera sina insatser för de äldre I planeringen ska kommunen samverka med landstinget samt andra samhällsorgan och organisationer. Kommunen ska verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i finska, jiddisch, meänkieli, romani chib eller samiska där detta behövs i omvårdnaden av äldre människor.

Författningskommentarer:

Vid rekrytering bör kunskaper i minoritetsspråk vara en merit.

14.2 Delmål och långsiktiga mål

Äldre kvinnor och män inom särskilt boende och hemtjänst ska äga rätten att bemötas på sitt eget minoritetsspråk. Samiska traditioner, kultur och mathållning skall vara ett naturligt inslag i samisk äldreomsorg. Omvårdnadspersonal ska ha god samisk språk- och kulturkompetens.

14.3 Riktlinjer och åtgärder

Erbjuda möjlighet att få hela eller en väsentlig del av service om omvårdnad som erbjuds inom ramen för äldreomsorgen av personal som behärskar samiska.
Inom den omsorg som erbjuds ska de äldres behov av att upprätthålla sin kulturella identitet beaktas.
De äldre ska som ett naturligt inslag få ta del av samiska traditioner såsom språk, kultur och mathållning genom kommunens vård- och äldreomsorg.
Anordna samiska miljöer i anslutning till äldreomsorgens boenden både inom- och utomhus.
Arbeta aktivt för att kunna erbjuda kontinuerlig minoritetsspråksinriktad verksamhet.
Erbjuda och servera samisk mat inom omsorg och hemtjänst varje vecka.
Verka aktivt för att det inom omsorgen ska finnas personal som är samisktalande och som har samisk kulturkompetens.
Beakta kunskaper i samiska och övriga nationella minoritetsspråk vid nyrekryteringar och kunskaper i nationella minoritetsspråk ska anges som en merit i platsannonser.
Om det saknas personal som behärskar samiska är kommunen skyldig att vidta aktiva åtgärder för att ombesörja detta.
Personal ska kunna placeras om inom egen organisation, beroende på vart behoven finns och om personalen i fråga samtycker.
Personal ska ges tillfälle att få information och kompetensutveckling inom samiska traditioner, språk- och kulturförståelse för att öka kunskap, förståelse och minska fördomar.
Inventera befintliga språk- och kulturresurser inom vård- och omsorgs personal.
Inventera om äldre vill ha äldreomsorg på samiska språket vid biståndsbedömningen.
Inventera kulturbehov inom äldreomsorgen.
För att tidigt inventera behov om minoritetsspråk ska vid vårdplanering/biståndsplanering om plats i särskilt boende eller hemtjänst, information ges om rätten till äldreomsorg inom ramen för minoritetslagstiftningen.
Vid behov undersöka om det finns samer inom kommunen som vill vara kontaktpersoner åt äldre samer.
Att samer som söker särskilt boende skall bli prioriterad att få plats på den samiskprofilerade äldreomsorgsavdelningen.
Informera om minoriteters rättigheter att erhålla äldreomsorg på samiska på webben och i broschyrer.
Samråda med minoriteterna i frågor som berör dem, bland annat äldreomsorg.

Ansvar: Kommunledningsförvaltning, bildningsförvaltning, socialförvaltningen, förvaltning för tillväxt och utveckling, samhällsbyggnadsförvaltning.

15. Referenser

SOU 2006:19 Att återta mitt språk. Åtgärder för att stärka det samiska språket.
SOU 2017:60, Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik.
SOU 2017:88, Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik, del 2.
Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter, Ramkonventionen.
Europeisk stadga om landsdels- eller minoritetsspråk, Minoritetsspråkskonventionen.
(Prop. 2008/09:158) Från erkännande till egenmakt – regeringens strategi för de nationella minoriteterna.
(Prop. 1999/99:143) Nationella minoriteter i Sverige.
Prop. 2017/18:199, En stärkt minoritetspolitik.
Nationella minoriteters rättigheter. En handbok för kommuner, landsting och regioner.
Urfolksdeklarationen.
Samisk språkhandbok för förvaltningsmyndigheter. Sametinget, 2010.
SFS (2009:600) Språklag.
SFS (2009:724) Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk.
SFS (2009:1299) Förordning om nationella minoriteter och minoritetsspråk.
SFS (1998:204) Personuppgiftslagen.
SFS (2010:900) Plan- och bygglag.
SFS (2010:800) Skollagen
SFS (2011:185) Skolförordningen.
SFS (2001:453) Socialtjänstlagen.
SFS (2010:1408) Grundlagen/regeringsformen.
2017/18:KU44

16. Bilagor

Bilaga 1. Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk, SFS 2009:724 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Bilaga 2. Förordningen om nationella minoriteter och minoritetsspråk, SFS 2009:1299 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Relaterade dokument

Senast uppdaterad: 3 november 2022 14:12

Redaktör för sidan: Sarah Tjärnås

Faktaansvarig (syns endast i edit-läge): Saknas