Riktlinjer för rehabiliteringsarbetet inom Härjedalens kommun

Fastställda av kommunstyrelsen 14 september § 179.

Diarienummer KS 2016/434

I Härjedalens kommun är förebyggande insatser och tidig arbetslivsinriktad rehabilitering en viktig del av arbetet. Härjedalens kommun ska skapa förutsättningar för att medarbetarna har en bra fysisk, psykisk och social arbetsmiljö som främjar hälsa. Det åligger arbetsgivaren ett särskilt ansvar vad gäller rehabilitering och anpassning. All rehabilitering och arbetsanpassning ska vara målinriktad och genomföras med stöd av kunskap om regelverket. Behov av rehabilitering ska förebyggas genom en god arbetsmiljö och ett kontinuerligt arbete med förebyggande åtgärder. Oavsett det juridiska ansvaret så är ett medvetet arbetsmiljöarbete inklusive rehabilitering en viktig del i att uppfylla målsättningen att verksamheten ska präglas av effektivitet och god ekonomisk hushållning. En god personalpolitik, liksom god arbetsmiljö är ett starkt konkurrensmedel inför framtida utmaningar inom personalförsörjning och verksamheters fortlevnad och kvalitet på sikt.

I Härjedalens kommun ska rehabiliteringsarbetet inledas så tidigt som möjligt, detta för att snabbt få tillbaka medarbetaren i arbete. Även att arbeta med att ta tillvara signaler på ohälsa och hantera dessa ingår i arbetsgivarens ansvar. Arbetsgivaren har ett långtgående ansvar för att rehabiliteringsarbetet bedrivs på ett effektivt sätt. Kommunens produktivitets- och effektivitetsmål får inte vara ett hinder för en sund och realistisk rehabilitering. I ett långsiktigt perspektiv är en sådan rehabilitering verksamhetsekonomiskt lönsam och viktig. Det finns säkra samband mellan människors hälsa, arbetstillfredsställelse och arbetsresultat. En hälsosam och inspirerande arbetsmiljö bidrar till bättre arbetsprestationer.

Målet med rehabiliteringsarbetet ska i första hand alltid vara att en medarbetare ska återgå i sitt ordinarie arbete. Chefen har ett ansvar att anpassa arbetsmiljön utifrån medarbetarens förutsättningar. Det är viktigt att tillvarata medarbetarens arbetsförmåga i en positiv anda och utreda vilka tänkbara förändringar som underlättar arbetssituationen så att medarbetaren kan vara kvar. Medarbetaren har ett stort eget ansvar att medverka i rehabiliteringen genom till exempel deltagande i möten och genomföra överenskomna åtgärder efter bästa förmåga. Ansvariga för rehabiliteringen är alltid närmaste chef och medarbetaren.

Om medarbetaren inte medverkar till beslutade åtgärder i sin rehabilitering eller avbryter rehabiliteringen i förtid, anses arbetsgivaren ha fullgjort sitt rehabiliteringsansvar.

För att avsluta ett rehabiliteringsärende ska en arbetsförmågebedömning göras. Arbetsförmågebedömning är till för att se på vilket sätt arbetet kan anpassas. I de fall som arbetsförmågebedömningen visar att medarbetaren inte kan utföra sitt ordinariearbete även om anpassningar görs så avslutas rehabiliteringen, då påbörjas en omplaceringsutredning. Omplaceringsutredningen innebär att arbetsgivaren utreder möjligheten att erbjuda medarbetaren annat arbete i organisationen. Rehabiliteringsansvaret medför att arbetsgivarens omplaceringsskyldighet, som regleras i Lagen om anställningsskydd (LAS 7 §), är mer omfattande när det gäller att finna alternativa arbetsuppgifter för medarbetare som har nedsatt arbetsförmåga. Omplaceringsutredningen genomförs under en period av två veckor och tar sin utgångspunkt i medarbetarens arbetsförmågebedömning.

Om det efter försök till rehabilitering, arbetsförmågebedömning och omplaceringsutredning visar sig att medarbetare saknar arbetsförmåga av betydelse och återgång i arbete i Härjedalens kommun inte är möjlig kan det bli aktuellt med uppsägning av personliga skäl. Uppsägning av personliga skäl kan också bli aktuellt om medarbetaren tackar nej till skäligt erbjudande om nytt arbete.

Tillämpningsbestämmelser utformas av arbetsgivaren, i samverkan med fackliga.

Senast uppdaterad: 19 maj 2022 12:56
Redaktör för sidan: Sarah Tjärnås
Faktaansvarig (syns endast i edit-läge): Saknas