Serviceplan

Fastställd av kommunfullmäktige 15 februari 2016 § 22.
Diarienummer KS 2014/236.

Vision

Ett hållbart Härjedalen
Vår vision är ett hållbart Härjedalen.
De strategiska målen utgår från de tre perspektiven i
FN:s Agenda 2030 för en hållbar utveckling:

  • Ekonomisk hållbarhet
  • Social hållbarhet
  • Miljömässig hållbarhet

Hållbar utveckling innebär en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att
äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov.

1 Inledning

En förutsättning för att skapa tillväxt är god tillgång till offentlig och kommersiell service. Service är en viktig del av att skapa attraktiva miljöer och möjlighet till arbetstillfällen. Tillväxtanalys har konstaterat att faktorer som är avgörande för en orts utveckling är bra infrastruktur, god offentlig service, närhet till arbetsmarknader, attraktivt boende och goda sociala strukturer. Både boende och företag behöver en god service för att vardagen ska fungera.[1]

Det regionala serviceprogrammet ”Regionalt serviceprogram 2014-2020” syftar till att styra insatser för en god servicenivå i Jämtlands län. Region Jämtland Härjedalen lyfter fram kommunerna som viktiga aktörer i servicefrågor. Målet är att kvinnor och män, oavsett etnicitet och ålder, ska ha likvärdig tillgång till dagligvaror och drivmedel.

Att kommunen har en serviceplan utgör ofta en förutsättning för att offentliga och andra finansiärer ska ta beslut om ekonomiskt eller annat stöd. Exempel på det är Förordningen om stöd till kommersiell service (6§) och Förordningen om stöd för
landsbygdsutvecklingsåtgärder (6 kap 12§).

Det finns ett ömsesidigt påverkansförhållande mellan kommersiell service och demografisk utveckling. Den kommersiella servicen är beroende av ett visst demografiskt underlag, men det finns också ett tydligt förhållande mellan tillgången på service och att människor bor kvar på små orter[2]. Härjedalens kommuns befolkning har de senaste fem åren minskat med ungefär 30 personer per år. Detta är främst på grund av en stor del åldrande befolkning, men även på grund av ungdomars utflyttning. I juni 2019 hade Härjedalens kommun 10 101 invånare[3], se fördelning nedan.

Områden och befolkning

Områden och befolkning

Utglesningen av den offentliga och kommersiella servicen pågår i stora delar av den svenska landsbygden med undantag för tätorter på landsbygden utanför de största städerna. Härjedalens kommun har, tack vare det stora antalet delårsboende och turister, ett ovanligt stort utbud av service och tjänster, framförallt i större byarna. En viktig strategi för Härjedalens kommun är att upprätthålla en god service även i kringområdena.

Antalet gästbäddar

Antalet gästbäddar

Härjedalens kommuns nu gällande varuförsörjningsplan reviderades senast 1990. Mycket har hänt i kommunen varför det finns ett behov av att se över servicefrågan i större perspektiv och på så sätt få ett verktyg för strategiska målsättningar.

1.1 Avgränsning

I planen ingår inte verksamheter som via lagstiftning är ålagda kommunen.

1.2 Definitioner kring service

Denna serviceplan omfattar både kommersiell och offentlig service.

Kommersiell service är framförallt hushållens tillgång till dagligvaror som livsmedel och förbrukningsvaror, ställen för apotek, post- och paketärenden, bank, drivmedelsstation. Utöver dessa finns mobiltelefoni, bredband och transport/logistik som inte är en funktion utan ett medel som binder samman service på landsbygd. Serviceplanen behandlar kommersiell service förutom bredband och mobiltelefoni som ska finnas i kommunens bredbandsstrategi.

Den offentliga servicen kan vara både statlig och kommunal. Den statliga servicen kan vara tillgång till polis, försäkringskassa, arbetsförmedling och skatteverket.

Den kommunala servicen gäller främst tillgång till förskola, skola, äldrevård, särskilt boende, bibliotek, räddningstjänst, natur- och kulturområden, kultur och fritidsaktiviteter genom stöd till föreningslivet, samt samarbete i bredbandsfrågor och näringslivsutveckling.

Den landstingskommunala servicen gäller exempelvis tillgång till akutsjukvård, hälsovård och kollektivtrafik/Närtrafik.

1.3 Begrepp

I planen används begreppet Serviceort och Servicepunkt.

Serviceorter med omland samt servicepunkter, är viktiga för utvecklingen av landsbygden.

Serviceorterna ska erbjuda attraktiva boendemiljöer samt grundläggande servicefunktioner, offentliga och kommersiella, som är stödjande för omlandet. I serviceorter ska förutsättningar skapas för följande när det gäller kommersiell och offentlig verksamhet och service:

  • Livsmedelsbutik
  • Drivmedel
  • Annan kommersiell service utifrån lokala förutsättningar som till exempel apotek, café, frisör
  • Förskola/skola/fritidshem
  • Bibliotek/skolbibliotek
  • Anläggningar, lokaler och spår för idrott och motion hela året.
  • Samlingslokaler för kultur- och föreningsaktiviteter
  • Omsorg och stöd till äldre och personer med funktionsnedsättning
  • Räddningstjänst

Det kan även handla om att samordna kommunens verksamhet vid serviceorterna. Vidare kan medborgare förvänta sig att kommunen arbetar för samordning och samverkan mellan olika aktörer kring hälso-och sjukvård samt tandvård.

I kommunen är Sveg centralort och serviceorterna är Ytterhogdal, Lillhärdal, Lofsdalen, Vemdalen, Hede och Funäsdalen med omkringliggande byar.

Med lokal servicepunkt i Härjedalens kommun avses en dagligvarubutik i de glesare delarna av kommunen som ska fungera för utökad service på landsbygd främst med fokus på tillgänglighet av dagligvaror och drivmedel. Servicepunkten är förlagd till dagligvarubutik där man också samlar annan kommersiell service. I Härjedalens kommun är servicepunkterna Linsell Livs, Linsell och Vemhåträffen, Vemhån.

2 Mål och syfte

2.1 Övergripande mål

Härjedalens Kommuns tre kärnvärden; livskraft, äkthet och närhet, ska prägla våra
verksamheter och vårt förhållningssätt.

Det ska finnas en god service för alla som bor, besöker och verkar i Härjedalens kommun, i denna plan sätts ett särskilt fokus på kommunens landsbygdsområden. Målet är att servicenivån ska hålla en sådan nivå att den bidrar till att den kan attrahera fler människor att bo, besöka och verka i kommunen.

2.2 Delmål

  • Säkerställa att erforderlig/nödvändig service finns på landsbygden.
  • Utveckla serviceorterna och servicepunkterna
  • Verka för att nya hållbara servicelösningar på landsbygden testas.

2.3 Syfte

En serviceplan ska öka engagemang, förståelse och kunskap kring service som en del av kommunens arbete med näringslivs- och landsbygdsutveckling så att servicens funktioner konkret vägs in i kommunernas långsiktiga och strategiska planering.

Serviceplanen ska vara ett styrande dokument i syfte att samla resurser och insatser för att uppnå en god servicetillgänglighet i kommunen samt vara vägledande för användandet av stödet till kommersiell service. Planen ska också kunna användas av andra myndigheter, organisationer och företag i syfte att samla resurser och insatser mot det gemensamma målet – en god servicenivå i länet.
Serviceplanen ska utgöra ett tema/komplement till kommunens översiktsplan.

3 Åtgärder

I landsbygdsområdena i kommunen är tillgång till service relativt sett god. Även om
tillgången till servicen är relativt god så är det också sårbart där det finns bara en butik och/eller drivmedelsstation. Därför är det av stor vikt att kommunen arbetar förebyggande och innovativt för att hitta samordningslösningar och nya sätt att lösa tillgängligheten till service. För att kunna göra det behöver kommunen löpande ha en uppdaterad bild av behoven av service i landsbygdsområdena samt diskutera lösningar med bland annat lokala utvecklingsgrupper.

För att inventera, se över och utveckla servicen har följande åtgärder identifierats:

3.1 Boende och fritid

Åtgärder och ansvariga inom området boende och fritid

Åtgärd

Ansvarig

Kommunen ska skapa förutsättningar för ökat boende på landsbygd genom att underlätta för nybyggnation och omvandling av fritidshus till permanentboende, samt eftersträva att få till nybyggnation av hyreslägenheter på landsbygd.

Kommunstyrelsen

Miljö- och byggnämnden

Kommunen verkar tillsammans med föreningslivet för att det
finns tillgång till mötesplatser och aktiviteter genom att stötta
arbetet med idrottsanläggningar och samlingslokaler.

Kommunstyrelsen

Nämnden för Bildning, Fritid och Kultur

Kommunen ska verka för att naturen och att övriga
naturvärden upptäcks och nyttjas av invånare och besökare.
Detta kan göras genom att göra naturområden fysiskt
tillgängliga och att informera om naturens betydelse för
folkhälsan.

Kommunstyrelsen
Nämnden för Bildning, Fritid och Kultur

Kommunen ska arrangera möten mellan kommun och
föreningar/byagrupper löpande under året. Syftet är att utbyta
information, knyta kontakter, sprida kunskap och idéer.

Kommunstyrelsen

Kommunen ska tillhandahålla tjänstemän som är
kontaktperson för föreningar/byagrupper som dessa kan
vända sig till i frågor rörande föreningsverksamhet.

Nämnden för Bildning, Fritid och Kultur
Kommunstyrelsen

3.2 Näringsliv

Ansvariga och åtgärder inom området näringsliv

Åtgärd

Ansvarig

Kommunen ska vid visat intresse stödja utvecklingen av
lokala servicelösningar om underlag finns. Lokala
servicelösningar kan användas som utgångspunkt för annan
service. Över ett geografiskt område kan flera intressenter gå
samman och erbjuda olika slags service.

Kommunstyrelsen

Kommunen ska verka för en dialog med statlig service,
regionala aktörer som Länsstyrelse och Region Jämtland
Härjedalen och nationella intressenter som tex.
Tillväxtverket. Målet för dialogen är att servicen i
kommunen upprätthålls och utvecklas så att tillgången
motsvarar invånarnas och företagens behov.

Kommunstyrelsen

Kommunen ska värna om småskaligheten där
dagligvarubutiker kan fungera som servicepunkter.

Kommunstyrelsen

Kommunen stöder ett fortsatt hemsändningsbidrag. Syftet är
att verka för en tillfredsställande tillgänglighet till livsmedel
på landsbygden. Bidraget riktas till pensionärer och/eller
funktionshindrade (se Hemsändningspolicy).

Kommunstyrelsen

Socialnämnden

Kommunen ska arbeta för att det finns tillgänglig mark för
verksamheter, samt stimulera möjligheten att starta, etablera
och utveckla företag på landsbygd. De gröna näringarna är
en mycket viktig del av den Härjedalska
landsbygdsutvecklingen.

Kommunstyrelsen

Kommunen ska stötta näringslivet för att hitta verksamheter
och evenemang för att möjliggöra ett bredare utbud året runt.

Kommunstyrelsen

3.3 Kommunikationer

Ansvariga och åtgärder inom området kommunikationer

Åtgärd

Ansvarig

Kommunen ska arbeta för att Trafikverket förbättrar sitt
vägnät i kommunen samt att den regionala infrastrukturen i
form av buss, tåg- och flygförbindelser utvecklas.

Kommunstyrelsen

Kommunen ska arbeta för att utveckla Härjedalen Sveg
Airport. Exempel på insatser är; arbeta för en ökad
medvetenhet och samarbete inom samt utanför kommunen.
Syftet är att öka antalet resande, utöka stolskapaciteten och
öka merförsäljningen av andra tjänster som erbjuds.

Kommunstyrelsen

Kommunen ska fortsätta verka för att Region Jämtland
Härjedalen utvecklar den kompletterande kollektivtrafiken,
Närtrafiken, där resenärer kan ringa och beställa sin resa.

Kommunstyrelsen

Kommunen ska arbeta för att en bredbandsstrateg
förverkligas i hela kommunen. Samordning och finansiering
kan ske med externa aktörer.

Kommunstyrelsen

Planering, genomförande och utvärdering

Förslaget har bearbetats av representanter från kommunledning samt genom deltagande från kommunens olika partigrupper.

4.1 Ansvar och kostnader

Varje nämnd och styrelse ansvarar för att inom sitt ansvarsområde vidta åtgärder i planen och budgeterar för de kostnader som åtgärderna medför.

Kommunstyrelsen har ett samordningsansvar för att åtgärdsplanen genomförs.

4.2 Årlig sammanfattning och redovisning

Kommunstyrelsens uppgift är att varje år följa upp och utvärdera genomförda åtgärder samt att uppdatera bilaga 1, Kartläggning av kommersiell och offentlig service i Härjedalens Kommun.

5 Revidering

Planen ska revideras under varje mandatperiod.

[1] Regionalt serviceprogram Jämtlands län 2014-2018, länsstyrelsen Jämtlands län
[2] Regionalt serviceprogram Jämtlands län 2014-2018, länsstyrelsen Jämtlands län
[3] SCB 2013-12-31

Relaterade dokument

Senast uppdaterad: 1 november 2022 16:14
Redaktör för sidan: Sarah Tjärnås
Faktaansvarig (syns endast i edit-läge): Saknas