den samiska flaggan

Saemieh Herjedaelesne

Tjïeltesne golme saemiesijth, Mittådalen, Ruvhten sijte jïh Handölsdalen jïh ektesne 16 000 bovtsh utnieh. Saemiesijte ij leah seamma goh sïejhme sijte, dihte stuerebe geografiske dajvesne gusnie gåatomem utnieh sjïere jaepieboelhkine. Daelvegen dellie krïevvine vuemielaantesne , jïh gïesegen bijjene vaerine.

Båatsoeburrie ij barre bovtsejieleme dihte dovne jielemevuekie mejtie maadtoeboelvijste jåhta båeries histovrijen vijremesïebredahkeste daaletje båatsoejiliemasse.

Guessine regijovnesne maahtah dovne maejstedh jïh meatan årrodh saemiekultuvresne. Saemiej åesiesstäjjah Bïenjedaelesne jïh Mïhtesne bovtsen bearkoeh jïh aaj saemieduodjiem dåekieh.

Saemie kultuvre vihkeles biehkie Herjedaelien aerpine. Buerie båateme guessine Sápmisne.

Samerna i Härjedalen

I kommunen finns tre samebyar, Mittådalen, Ruvthen sijte och Handölsdalen, med totalt 16 000 renar. En sameby är inte en by i ordets vanliga betydelse, utan ett större geografiskt område som renskötarna nyttjar under olika årstider. Under vinterhalvåret är samerna med sina renar i skogslandet, medan de under sommaren nyttjar hela fjällområdet.

Rennäringen är inte bara en näring utan också en livsstil som knyter ihop banden med det ursprungliga samiska samhället och visar på en historisk kontinuitet, från det ursprungliga jägarsamhället till dagens moderna renskötsel.

Som besökare i regionen kan du ta del av både samiska smak- och kulturupplevelser. Samiska näringsidkare i Funäsdalen och Mittådalen producerar och säljer samiska delikatesser från ren och samiskt hantverk.

Den samiska kulturen är en viktig del av Härjedalens identitet. Du är välkommen som gäst i Sápmi - Sameland.

Saepmie

Samerna bor i fyra länder Ryssland, Finland, Norge och Sverige. Detta stora landområde kallas för Saepmie. Saepmie breder ut sig över hela den norra delen av Nordkalotten, från ryska Kolahalvön i öster till svenska landskapet Dalarna i söder. Saepmie som begrepp innefattar både landet Saepmie och folket samerna.

En vanlig uppskattning i dag är att det finns 80.000-100.000 samer i Saepmie. Några folkräkningar på etnisk grund görs inte, därför är siffrorna uppskattningar.

Samerna är ett av världens ursprungsfolk och det enda i Europa. Gemensamt för ursprungs­­folk (eller urfolk) är att de levt på samma plats genom historien innan länderna invaderats eller kolonialiserats. De har egen kultur, eget språk och egna sedvänjor som skiljer sig från samhället runtomkring. Samerna levde i Skandinavien långt innan nationsgränserna drogs upp.

Samernas traditionella dräkt kallas kolt. Kolten är en viktig sammanhållande identitetssymbol och den har en särskilt stor betydelse i festliga sammanhang. Vid dop, begravningar, bröllop, konfirmation och andra högtidliga tillfällen bär många samer kolt. Dräktens utseende varierar mellan olika områden i Saepmie. Dessutom skiljer sig koltens grundsnitt beroende på kön och i vissa områden även beroende på bärarens ålder och civilstånd.

Traditionell samisk mat kan sammanfattas i två ord: kött och fisk. Maten åts både färsk, saltad, torkad, rökt och konserverat enligt gamla metoder. Kosten har kompletterats med örter och bär när man haft tillgång till det.

Många tror att samiska är ett enda språk som alla samer talar. Men egentligen handlar det om flera samiska språk. Och långt ifrån alla samer talar samiska. Samiska tillhör den finno-ugriska språkfamiljen. Under hela 1900-talet har användningen av samiska minskat, men idag vill allt fler ta tillbaka sitt språk. Ett språk bär så mycket känslor och kultur och är viktigt för identiteten.

Samiskan är uppdelad på tre huvudsakliga språkområden: östsamiska, centralsamiska och sydsamiska. Dessa språkområden är i sin tur uppdelade på minst nio språk. I Sverige talas bland annat nordsamiska, lulesamiska, pitesamiska, umesamiska och sydsamiska. De flesta äldre samer har aldrig fått lära sig läsa eller skriva på samiska. Undervisningsspråket i den svenska folkskolan och grundskolan har alltid varit svenska. Samiska var inte ens ett skolämne förrän från 1962 då man fick läsa modersmål samiska två timmar i veckan.

Samiska flaggan

Den samiska flaggan är gemensam för alla samer. Den godkändes den 15 augusti 1986 av Samerådets 13:e Samekonferens i Åre. Flaggan är formgiven av Astrid Båhl från Skibotn i Troms i Norge. Cirkeln är en symbol för både solen och månen. Solringen är röd och månringen är blå. Flaggans färger, röd, blå, grön och gul kommer från den traditionella samiska dräkten.

Samiska flaggdagar

  • 6 februari - Samernas nationaldag, firas till minne av det första samiska landsmötet I Trondheim 1917.
  • 2 mars - Sametinget i Finland ombildades och nyinvigdes 2 mars 1996
  • 25 mars - Marie bebådelsedag, en traditionell samisk högtidsdag
  • Midsommardagen (Official högtidsdag)
  • 9 augusti - FNs internationella urfolksdag
  • 15 augusti - Samiska flaggan godkändes denna dag år 1986
  • 18 augusti - Samerådet grundades 18 augusti 1956
  • 26 augusti - Sametinget i Sverige invigdes 26 augusti 1993
  • 9 oktober - Sametinget i Norge invigdes 9 oktober 1989
  • 9 november -Delegationen för sameärenden i Finland invigdes 9 november 1973
  • 15 november - Isak Sabas födelsedag denna dag 1875. Han skrev texten till det som sedan blev samernas nationalsång.
  • 29 november – Elsa Laula föddes I Tärnaby år 1877. Hon var en av initiativtagarna till det första samiska riksorganisationen ”Lapparnas centralförbund” och var också den som tog initiativet till det första landsmötet som hölls i Trondheim den 6 februari 1917.

Samefolkets nationaldag

Den 6 februari är det Samernas nationaldag. Den firas över hela Sápmi. Det första firandet skedde i samband med inledandet av FN:s internationella urbefolkningsår 1993 i Jokkmokk.

Det var 1992 på Samerådets 15:e Samekonferens i Helsingfors som det beslutades att firandet av samernas gemensamma nationaldag ska ske den 6 februari.

Datumet, den 6 februari, valdes för att hedra minnet av det första samiska landsmötet som hölls i Trondheim den 6 februari 1917. Landsmötet i Trondheim samlade för första gången samer från norr till söder över nationsgränserna för att diskutera och belysa gemensamma frågor. Mötet samlande över hundra personer. Många var kvinnor. Elsa Laula Renberg från Tärnaby var en av initiativtagarna till mötet

Samernas nationalsång

Sámi soga lávlla antogs samtidigt som officiell samisk nationalsång. Texten är skriven 1906 av sjösamen Isak Saba (1875-1921) som var född i nordnorska Nesseby. Isak Saba var den första same som valdes in i norska Stortinget. Melodin är komponerad av Arne Sörlie. Texten speglar den tid som den kom till under, en tid som var starkt präglad av nationalromantik.

Det finns 51 samebyar i Sverige.

En sameby är inte en by utan ett geografiskt område där renskötsel bedrivs  (se karta).länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster Samebyn är organiserad som en ekonomisk och administrativ sammanslutning med en egen styrelse. Det är en juridisk person som företräder renägarna i samebyn. Samebyn ska för medlemmarnas gemensamma bästa leda renskötseln på det geografiska området.

Mittådalen sameby är en fjällsameby. Samebyn har sina åretruntmarker (renbetesfjäll) i Härjedalens kommun och sina vinterbetesmarker i Härjedalens och Bergs kommuner.

Handölsdalen är en fjällsameby. Samebyn har sina åretruntmarker (renbetesfjäll) i Härjedalens kommun och sina vinterbetesmarker i Härjedalens, Bergs och Åre kommuner.

Ruvhten sijte är en fjällsameby. Samebyn har sina åretruntmarker (renbetesfjäll) i Härjedalens kommun och sina vinterbetesmarker i Härjedalens och Älvdalens kommuner. ruvhten.selänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Senast uppdaterad: 30 september 2020 10:09
Redaktör för sidan: Titti Fjällgren
Faktaansvarig (syns endast i edit-läge): Saknas