Lyssna
Förvaltningsområde för samiska
Förvaltningsområde för samiskaGrafisk profil och kommunvapen
Kommunens grafiska profil används för att tydliggöra kommunens verksamhet. Den grafiska profilen innehåller regler för kommunens logotyp och består av flera byggstenar som tillsammans utgör den visuella identiteten: logotyp, typsnitt, färger, bilder och andra grafiska element.
Härjedalens vapen
Kommunvapnet fastställdes 23 maj 1935 som landskapet Härjedalens vapen. Kommunen Härjedalen bildades 1974 och har sedan dess använt vapnet.
Användning av Härjedalens vapen
Privatpersoner och företags användning av vapnet
Kommunvapen används för att symbolisera kommunen som myndighet och för att symbolisera kommunens geografiska område – vid nyhetsrapportering, evenemang, på souvenirer och vykort, bildekaler och som privat dekoration. I dessa sammanhang är kommunvapnet fritt för användning. Kommunen ska inte ge tillstånd eftersom det inte behövs och användaren behöver inte fråga om lov. Exempelvis får en privatperson hissa upp en kommunflagga på sin flaggstång men kan riskera att fastigheten blir betraktad som kommunens.
När vapnet ska vara en del av en logotyp eller ett varumärke
Om en näringsidkare vill använda kommunens vapen som en del av sin logotyp eller varumärke, ska tillstånd inhämtas hos kommunen.
Härjedalens vapens historia
Dagens vapen har moderniserats från de sigill som är vapnets ursprung. Blasonering (beskrivning av heraldiskt vapen) av Härjedalens landskapsvapen utgår från att vapnet ses bakifrån som sköldbäraren ser det.
I fält av silver ett, med ett rött ämnesjärn belagt, ovanifrån sett svart städ med hornet nedåt och åtföljt till höger av en svart smidestång och till vänster av två stolpvis ställda svarta smideshammare med röda skaft, den övre störtad.
Under äldre tid hade Härjedalen inte något vapen. Det har funnits olika uppfattningar bland heraldikerna men det är troligt att Härjedalen som före detta dansk provins först efter freden i Brömsebro 1645 fick eget sigill. Den först påträffade sigillbilden förekommer under riksens ständers beslut 1647. Det är sannolikt att sigillet var nödvändigt att ha för de representanter för Härjedalen som skulle närvara vid riksdagen. Denna bild användes till slutet av 1700-talet endast i sigill och först därefter som vapen insatt i sköld.
Vapenbilden syftar på landskapets urgamla myrjärnshantering och illustrerar hur myrjärnstackorna med räckhammaren formades till stångjärn, vilket sedan med hjälp av hammare och tång uthamrades till de smidesprodukter som sedan gammalt utgjort inbyggarnas handels- och bytesvaror. Enligt en annan uppfattning är det ett städ i mitten av vapnet. Härjedalens vapen blev blivit officiellt fastställt 1884.
