Antagen av kommunfullmäktige den 4 oktober 2023.

Diarienummer KS 2023/74

Inledning

Sveriges kommuner och regioner (SKR) tecknar överenskommelser med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) kring kommunernas arbete med krisberedskap[1]. En överenskommelse tecknas också kring kommunernas arbete med civilt försvar[2].

De båda överenskommelserna har sin grund i lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH). Överenskommelserna beskriver det arbete som står i fokus under avtalsperioden och reglerar även den ersättning kommunerna får från staten för att utföra arbete kopplat till fredstida krisberedskap och civilt försvar.

Uppgifterna som beskrivs i LEH delas in i följande verksamheter:

• risk- och sårbarhetsanalyser
• planering
• geografiskt områdesansvar
• utbildning och övning
• rapportering
• höjd beredskap

Överenskommelserna preciserar de uppgifter kommunerna ska utföra i form av målbeskrivningar, riktlinjer och uppföljning.

Kommunen ska varje ny mandatperiod ta fram ett styrdokument för arbetet med krisberedskap, sammanställa en risk- och sårbarhetsanalys, fastställa en plan för hur extraordinära händelser ska hanteras och ta fram en övnings- och utbildningsplan. Tillsammans med krisledningsnämndens reglemente är dessa de dokument för kommunens arbete med krisberedskap som enligt överenskommelsen om krisberedskap ska tas fram.

Regeringens försvarspolitiska inriktning 2016‑2020 innebar att planeringen för civilt försvar skulle återupptas. Det civila försvaret syftar till att samhället ska fungera vid höjd beredskap och ytterst krig i Sverige. Civilt försvar bedrivs inom ramen för verksamheter i statliga myndigheter, kommuner, landsting, privata företag och frivilligorganisationer. Det civila och militära försvaret bildar tillsammans totalförsvaret.

Begrepp

Då planeringen för det civila försvaret i Sverige har återupptagits och förmågan inom civilt försvar och fredstida krisberedskap är gemensamt förstärkande används här genomgående begreppet beredskap. Beredskap som begrepp innefattar då så väl beredskapen för fredstida samhällsstörningar som för höjd beredskap och krig.

MSB definierar samhällsstörning som ”företeelser och händelser som hotar eller skadar det som ska skyddas i samhället”[3]. För att beskriva fredstida kriser, så väl som höjd beredskap eller ytterst krig används här genomgående begreppet samhällsstörning. Detta begrepp omfattar även det som i lag benämns extraordinär händelse.

Syfte

Syftet med Härjedalens kommuns styrdokument för beredskapsområdet är att skapa en strategisk inriktning för arbetet. Dokumentet ska även bidra till att utveckla den kommunala styrningen inom området, för att involvera kommunens förvaltningar, relevanta bolag, kommunalförbund och nämnder som kommunen har inflytande över.

Mål och inriktning för beredskapsarbetet

Fredstida krisberedskap och civilt försvar är ömsesidigt förstärkande. En åtgärd för ökad robusthet i elförsörjningen för en samhällsviktig verksamhet ger ökad förmåga att upprätthålla verksamheten oavsett vilken samhällsstörning som inträffar.

Härjedalens kommuns övergripande mål och inriktning för beredskapsarbetet är att:

• Alla för kommunens beredskap relevanta delar av kommunen ska involveras i arbetet.
• Politisk nivå
• Förvaltningsorganisation
• Kommunala bolag
• Gemensamma nämnder
• Kommunalförbund
• Varje nämnd, styrelse och direktion ansvarar för ett kontinuerligt arbete för att öka den egna robustheten och för att bidra till den totala förmågan inom kommunkoncernen.
• Kommunens generella beredskap och robusthet ska stärkas.
• Övning och utbildning är viktiga för att öka kommunens förmåga att hantera samhällsstörningar. Övningar bör ha sin grund i de risker och sårbarheter som identifierats i den kommunala risk- och sårbarhetsanalysen och i scenarion som berör höjd beredskap och krig.
• Erfarenheter från händelser och övningar är värdefulla och ska tas tillvara.
• Kompetenshöjning gällande totalförsvar
• Grundläggande förberedelser i frågor av betydelse för totalförsvaret och Sveriges säkerhet har genomförts
• En första planläggning av krigsorganisation och dess bemanning är genomförd

Härjedalens kommun ska i övrigt följa överenskommelserna mellan SKR och MSB kring krisberedskap och civilt försvar.

Styrning av arbetet

I Härjedalens kommun har kommunchefen det praktiskt samordnande ansvaret för att arbetet inom beredskapsområdet drivs framåt. Återkoppling sker inom respektive område till politisk ledning respektive koncernledningsgrupp på initiativ av kommunchefen alternativt respektive församling.

Alla för kommunens beredskap relevanta delar av kommunen ska involveras i arbetet.

• Politisk nivå
• Förvaltningsorganisation
• Kommunala bolag
• Gemensamma nämnder
• Kommunalförbund

Kommunen behöver genom sin styrning säkerställa att beredskapsarbetet får genomslag i hela verksamheten, samt att personal är utbildad och övad för sin uppgift.

Utbildning och övning

Övergripande utbildningar och övningar genomförs genom Härjedalens kommuns försorg. Utbildningar och övningar av mer praktisk natur riktade mot specifika verksamheter genomförs av respektive verksamhet, bolag eller nämnd, med möjlighet till centralt stöd genom säkerhetssamordnare.

Dokument

Kommunens beredskapsarbete genererar ett flertal olika dokument som exempelvis analyser och planer. Ett antal av dessa dokument behöver fastställas politiskt eller i förvaltningsorganisationen. Nedan följer en sammanställning av de beslutande instanser som antar vilken handling. Datum anger när ett dokument senast ska vara antaget och slutligen anges vilken instans som dokumentet ska rapporteras till, i vilken form och vid vilken tidpunkt[4].

Ansvar och roller

Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att arbetet inom beredskapsområdet drivs framåt. Kommunchefen ansvarar, enligt kommunchefsinstruktionen[5], för uppgifter kopplade till beredskap så väl i det förberedande som hanterande skedet.

Varje verksamhet återkopplar sitt arbete till koncernledningsgruppen, på initiativ av kommunchefen. Arbetet ska i sin helhet följas upp sista året i mandatperioden, där varje ansvarig har i uppgift att redogöra för genomfört arbete.

Nedan beskrivs ansvar och roller för de olika delarna av kommunens organisation.

Bolag, kommunalförbund och nämnder

Detta styrdokument har ingen rättslig verkan gentemot bolag, kommunalförbund och gemensamma nämnder. Styrdokumentet bör därför ange en inriktning för hur bolag kommunalförbund och gemensamma nämnder ska styras inom beredskapsområdet.

För att höja förmågan att motstå och hantera samhällsstörningar är Härjedalens kommun är beroende av att alla relevanta delar av kommunkoncernen, inklusive kommunförbund så som Jämtlands räddningstjänstförbund involveras i arbetet. Styrningen sker genom ordinarie styrmedel: det vill säga genom styrande dokument eller avtal för respektive bolag, kommunalförbund eller nämnd.

Kommunen ska vid behov ta initiativ till förändringar i styrande dokument eller avtal för att stärka arbetet och säkerställa att krav inom området uppfylls.

Risk- och sårbarhetsanalys

Kommuner och landsting skall analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen respektive regionen och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet skall värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys.[6]

Syftet med att genomföra en risk- och sårbarhetsanalys inom kommunen är att kunna besvara frågorna:

1. Vilka händelser kan inträffa i Härjedalens kommun?
2. Varför kan en viss händelse inträffa och hur ofta, hur bedöms sannolikheten?
3. Vilka konsekvenser kan en viss händelse få för samhället - liv, hälsa och miljö?
4. Vad kan samhället göra för att åtgärda riskerna?

Genom ett kontinuerligt risk- och sårbarhetsanalysarbete får kommunen ett bra underlag för beslutsfattare och verksamhetsansvariga. På så vis skapas också ett underlag för samhällsplanering.

Process för risk- och sårbarhetsanalys

Målet är att identifiera risker inom Härjedalens kommun samt att kartlägga behov av åtgärder och planering för att hantera såväl det som kan förebyggas som det som inte kan förutses eller förebyggas. Arbetet omfattar även att identifiera och analysera samhällsviktig verksamhet.

Genom en process i fem steg genomför Härjedalens kommun sin risk- och sårbarhetsanalys:

1. Identifiera samhällsviktig verksamhet
2. Identifiera kritiska beroenden och acceptabel avbrottstid för samhällsviktig verksamhet
3. Identifiera och analysera risker för kommunen
4. Identifiera sårbarheter och brister inom kommunens verksamhet
5. Identifiera åtgärder för att hantera sårbarheter och brister

Risk- och sårbarhetsanalysen ska ligga till grund för kommunens övriga arbete med krisberedskap.

Uppgifter i överenskommelse om kommunernas krisberedskap

• Kommunen ska bedriva ett arbete med risk- och sårbarhetsanalys (RSA) som avser det geografiska områdesansvaret, kommunens organisation, samt berörda kommunala bolag och kommunalförbund.
• Kommunen ska använda underlaget från RSA i planering och genomförande av åtgärder för att öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet, samt stärka förmågan att hantera extraordinära händelser.
• Kommunen ska efter en inträffad kris utvärdera kommunens hantering, utifrån både verksamhetsansvaret och det geografiska områdesansvaret. Underlaget ska användas i arbetet med RSA.

I Härjedalens kommun är kommunchefen processägare för kommunens arbete med risk- och sårbarhetsanalysen. Samtliga förvaltningar inom kommunen samt relevanta bolag, kommunalförbund och nämnder som kommunen har inflytande över ska delta i arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen.

Kommunens arbete med risk- och sårbarhetsanalys för perioden 2023-2026 ska inriktas på analyser och fördjupningar kring scenarion byggda på de risker och sårbarheter som identifierats.

Erfarenheter från hantering av inträffade händelser och övningar med koppling till krisberedskap ska utvärderas och utgöra ett underlag i arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen. Arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen bör vara en löpande process över mandatperioden, där arbetet sammanställs i en rapport som fastställs senast 31 oktober första helåret i den nya mandatperioden.

Geografiskt områdesansvar

Kommuner skall inom sitt geografiska område i fråga om extraordinära händelser i fredstid verka för att (2 kap. 7 § LEH[7]):

1. olika aktörer i kommunen samverkar och uppnår samordning i planerings- och förberedelsearbetet,
2. de krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer under en sådan händelse samordnas, och
3. informationen till allmänheten under sådana förhållanden samordnas.

MSB:s föreskrifter om kommunala risk- och sårbarhetsanalyser[8] anger att kommunen ska identifiera samhällsviktig verksamhet samt risker och sårbarheter i kommunens geografiska område. Risk- och sårbarhetsanalysen är en viktig utgångspunkt när kommunen ska formulera sina ambitioner i arbetet med geografiskt områdesansvar.

Det geografiska områdesansvaret är en omfattande uppgift. Därför är det viktigt att kommunen prioriterar vilka förmågor som ska utvecklas under perioden 2023-2026. Kommunen behöver även prioritera vilka aktörer man ska utveckla samverkan med under perioden. Nedan listas kommunens uppgifter enligt överenskommelsen om kommunernas krisberedskap inom det geografiska områdesansvaret.

Uppgifter i överenskommelsen om kommunernas krisberedskap

• Kommunen ska ge aktörer som bedriver samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område möjlighet att samverka i syfte att uppnå samordning av förberedelser inför extraordinära händelser.
• Kommunen ska under en extraordinär händelse kunna stå värd för en inriktnings- och samordningsfunktion (ISF) på lokal nivå, i syfte att verka för samordning av olika aktörers åtgärder.
• Kommunen ska ta initiativ till att en samlad lägesbild tas fram i samband med en extraordinär händelse.
• Kommunen ska verka för att information till allmänheten vid en extraordinär händelse samordnas.
• Kommunens förberedelser inför extraordinära händelser ska ske i samverkan med närliggande kommuner och relevanta aktörer utanför det egna geografiska området. En förutsättning för att samverkan ska ske är att de externa aktörerna vill och kan samverka med kommunen.
• Berörda kommuner ska säkerställa att Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) kan sändas via anläggningar för utomhusvarning genom att ljudsändare underhålls.

Kommunens mål och inriktning inom det geografiska områdesansvaret

Härjedalens kommun ska förbereda för att kunna driva en inriktnings- och samordningsfunktion (ISF) i enlighet med gemensamma grunder för samverkan och ledning.[9]

Härjedalens kommun ska ta initiativ till att aktörer som bedriver samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område ges möjlighet att samverka i syfte att uppnå samordning av förberedelser inför och åtgärder under en extraordinär händelse.

Härjedalens kommun deltar i olika arbetsgrupper och nätverk på regional nivå tillsammans med länsstyrelsen, länets övriga kommuner, Jämtlands Räddningstjänstförbund och region Jämtland Härjedalen gällande beredskapsfrågor.

Härjedalens kommun ställer sig positiv till att utveckla samverkan i olika former med aktörer inom det geografiska området.

Kommunen ska verka för att ha förberedda kontaktvägar till relevanta aktörer inom sitt geografiska område.

Planering

Överenskommelserna mellan SKR och MSB om kommunernas arbete med krisberedskap och civilt försvar utgör utgångspunkt för Härjedalens kommuns planering och arbete inom området.

Risk- och sårbarhetsanalysen är en viktig utgångspunkt för att identifiera prioriterad planering inom beredskapsområdet. Utöver uppgifterna i överenskommelserna är det upp till kommunen att ange vilken planering som ska genomföras. Under mandatperioden kan det inträffa saker som gör att kommunens prioriteringar behöver ändras.

Prioriterade uppgifter

Härjedalens kommun ska som prioriterad uppgift ha att säkerställa sin krigsorganisation och dess bemanning för att kunna bedriva prioriterad verksamhet under höjd beredskap och ytterst krig.

Som en del i att kunna bedriva prioriterad verksamhet ska kommunen prioritera kontinuitetsplanering.

Härjedalens kommun ska planera för att personal utbildas och övas inom beredskapsområdet samt planera för hur ledningsorganisationen ska fullfölja sina uppgifter och ha god uthållighet under en samhällsstörning.

Kommunens risk- och sårbarhetsanalys identifierar, utöver ovan nämnda uppgifter, åtgärder som bör genomföras i arbetet med beredskap. Härjedalens kommun följer de överenskommelser mellan SKR och MSB som tecknats om krisberedskap och civilt försvar.

Ekonomi

Kommunen erhåller statlig ersättning för arbetet med krisberedskap och civilt försvar. Denna ersättning, tillsammans med tilldelning ur kommunens budget, finansierar kommunens arbete inom beredskapsområdet. Förvaltningar, bolag, kommunalförbund och nämnder som kommunen har inflytande över ska, som regel, bära sina egna kostnader kopplade till arbetet.

Statlig ersättning

Härjedalens kommun får årligen bidragsanslag från MSB. Dessa bidragsanslag är i sin helhet öronmärkta för arbetet med krisberedskap och civilt försvar. Bidragsanslagen varierar över åren, då bidragen bland annat utgår från antalet invånare i Härjedalens kommun. Kommunen ska följa de krav som finns kring att redovisa den verksamhet som finansieras med bidragen. Redovisning sker till Länsstyrelsen Jämtlands län.

Ersättningen som kommunen erhåller från MSB finansierar i huvudsak:

• Personalkostnader för säkerhetssamordnare (motsvarande)
• Övning och utbildning

Sparande

Om det finns sparade medel av den årliga ersättningen från MSB ska en plan för hur kommunen planerar att använda dessa medel redovisas till länsstyrelsen. Sparade medel ska föras över till beredskapsområdet i nästkommande budget.

Ordlista

En inriktnings- och samordningsfunktion (ISF) består av företrädare för offentliga och privata aktörer samt frivilliga resurser som möts för att åstadkomma gemensam inriktning och samordning vid samhällsstörningar. Kommunen ansvarar för att erbjuda en mötesplats och att driva arbetet kopplat till ISF framåt. Här ingår till exempel att sammankalla, leda och dokumentera möten, samt följa upp överenskomna åtgärder.

[1] Förlängd och justerad överenskommelse för kommunernas krisberedskap 2023 (SKR 2022/00754)
[2] Överenskommelse om kommunernas arbete med civilt försvar 2018–2020 med revideringar till och med 2023 (SKR 2022/00754)
[3] Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar: sammanfattning, MSB780
[4] Härjedalens kommun är enligt lag skyldig att rapportera till länsstyrelsen (4-5 §§ MSBFS 2015:5).
[5] KS 2023/394
[6] Lag (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap
[7] MSBFS 2015:5 föreskrifter och allmänna råd om kommuners risk- och sårbarhetsanalyser
[8] Lag (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap.
[9] Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar (MSB, publikationsnr MSB777)